Lagfarter SkD

Hus på 96 kvadratmeter från 1965 sålt i Lövestad

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD 1 310 000 kronor fick Petra Bast, 52 år, ge för huset på Östergatan 19 i Lövestad. Huset är byggt 1965 och har en boyta på 96 kvadratmeter. Köpet från säljaren Lena Maria Hildegard Möller Hallquist blev klart i juni 2020.

Nyligen såldes ett annat hus lite mindre än en kilometer därifrån, på Gamle Mossevägen 12. Där landade priset på 1 150 000 kronor för det 50 kvadratmeter stora huset.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Sport

Strömbergsson överklagar avstängning

Martin Strömbergsson har överklagat beslutet att han inte ska få döma mer 2020. Arkivbild.
Martin Strömbergsson har överklagat beslutet att han inte ska få döma mer 2020. Arkivbild.
Foto: Andreas Hillergren/TT
Sport
Sport Efter ett uttalande riktat mot Östersunds målvakt Aly Keita stängdes Martin Strömbergsson av resten av året.
Nu överklagar fotbollsdomaren beslutet, skriver Aftonbladet.
– Han tycker att straffet är alldeles för hårt, säger domarkommitténs ordförande Peter Ekström till tidningen.

Den 16 augusti kommer Svenska fotbollförbundets domarkommitté, enligt Aftonbladet, att ompröva beslutet att stänga av Martin Strömbergsson från fortsatt dömande i svensk fotboll 2020.

Detta efter att den 43-årige domaren nu själv valt att överklaga domen.

– Det stämmer. Det är några veckor sedan vi fick en skrivelse, säger Peter Ekström, ordförande i domarkommittén, till Aftonbladet och fortsätter:

– Han tycker att straffet är alldeles för hårt, att han bett om ursäkt till Aly Keita, att de har kramats om och det är passerat.

Elitdomareklubben frågande

Det var i en match mellan Östersunds FK och Gif Sundsvall förra året som det förstnämnda lagets målvakt Aly Keita tog emot en kommentar från Strömbergsson som han upplevde som kränkande och rasistisk.

"Sluta prata. Hoppa in i buren så ska jag ge dig en banan", ska domaren ha sagt till Keita.

Även intresseföreningen Elitdomareklubben ska ha kommit med ett inspel i frågan.

– De håller med om att det var ett mycket olämpligt uttalande, men ställer sig frågande till längden på vår bedömning. Vi har ju bedömt att han inte är lämplig att döma elitfotboll, och de tycker att den tiden är lite för lång, säger Peter Ekström.

Keita vittnade om hur han blivit tilltalad av Strömbergsson i ÖFK-podden.

– Han sade förlåt och att han inte menade det. Men jag sade till honom att det var väldigt rasistiskt sagt av honom och att det inte är något jag tillåter. Det tog lite tid innan jag fattade vad han sagt, men sedan blev jag väldigt arg direkt, sade Keita i avsnittet som sändes i juni.

Ångerfull

I ett meddelande till TT uttryckte Strömbergsson ånger för sättet han hade uttryckt sig på.

"Att säga till målvakten att 'gå tillbaka till buren och få en banan' är ett uttryck som jag använt mig av tidigare 'med glimten i ögat' och definitivt inte kopplat till hudfärg utan bara till rollen som målvakt. Men den här gången blev det helt fel", skrev Strömbergsson.

En som anser att utspelet från Strömbergsson inte var rasistiskt är domarkollegan Mohammed Al-Hakim. Efter domarkommitténs dom, som meddelades i början av juli, sade han till TT att han inte trodde att Strömbergsson skulle kunna återvända till rollen som domare på elitnivå:

– Jag tror inte det. Vi proffsdomare anställs ett år i taget och nu är han avstängd under resten av sin anställningstid. Det är en tydlig signal för mig.

Utrikes

Misstänkt coronapatient i Nordkorea testad

En medarbetare i skyddsmask desinficerar ett hälsocenter i Pyonyang, Nordkorea.
En medarbetare i skyddsmask desinficerar ett hälsocenter i Pyonyang, Nordkorea.
Foto: Cha Song Ho/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Den man som tagit sig in i Nordkorea, från Sydkorea, med coronasymptom har testats för covid-19 – men utan att ge tydliga resultat, enligt WHO.

"Personen testades för covid-19 men provsvaren var otydliga", säger Edwin Salvador, WHO:s representant för Nordkorea, i ett mejl till Reuters.

Trots att Nordkorea inte säger sig ha ett enda bekräftat fall av smittan gjordes en omfattande nedstängning av landet sedan mannen med coronasymptom upptäcktes i staden Kaesong i slutet av juli och undantagstillstånd utlystes.

64 personer som mannen haft direkt kontakt med och över 3 500 personer som kan ha kommit i kontakt med de personerna i fråga identifierats och sitter nu i en 40 dagar lång karantän i statliga byggnader i Nordkorea, enligt Salvador.

Staden Kaesong, där mannen greps, är fortfarande nedstängd med husläkare som övervakar staden, säger Salvador.

Svalöv

Både knopp och kropp ska jobba på Lill-Olas

Motionssslinga i Borstahusen har utvecklats så att både och unfa kan motionera ännu mer.
Foto: Landskrona kommun
Svalöv
Svalöv BORSTAHUSEN
Landskronaborna ska röra på sig ännu mer.
Speciellt på Lill-Olas i Borstahusen har nu byggts en aktivitetsrunda med olika räkningsövningar som passar både barn och vuxna.

- All rörelse är viktigt. För att uppmuntra rörelse i vardagen har vi nu satt upp första aktivitetsrundan i Landskrona som heter Puls & styrka. Ett koncept som Träning i Livet har tagit fram och som varit framgångsrikt i flera kommuner. Vi hoppas att både unga som äldre ska tycka detta är ett roligt sätt att träna på, säger Niklas Geidenstam, chef på teknik- och fritidsförvaltningen.

Längs med Lill-Olas motionsslinga som är 1,8 kilometer lång, har tolv skyltar satts upp med olika utmaningar. För vuxna visas en illustrerad bild tillsammans med övningen som även går att se som film via en QR-kod.

- Samtidigt finns intressant fakta och aktuell forskning att ta del av på skyltarna som visar övningarna.

För barn visar ”Klicken med vänner” hur övningarna ska utföras samtidigt som de peppar barnen. På skyltarna finns även kort fakta om vad som händer i kroppen när vi rör på oss.

Följande fäller således:

Följ skyltarna i nummerordning, baklänges eller på ditt eget vis. Genom en QR-kod kommer man åt filmade övningar och fördjupad forskning.

Ekonomi

Andersson: Återhämtningen kommer att ta tid

Finansminister Magdalena Andersson (S) håller regeringens pressbriefing på onsdagen.
Finansminister Magdalena Andersson (S) håller regeringens pressbriefing på onsdagen.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Ekonomi
Ekonomi Sveriges BNP-ras under andra kvartalet var mindre än många andra länders. Men återhämtningen kommer ändå att ta tid, enligt finansminister Magdalena Andersson (S).

– Den svenska siffran tycks falla något mindre än vad vår bedömning på finansdepartementet var i juni, säger finansministern på en presskonferens.

Andersson menar att svensk ekonomi nu befinner sig i en återhämtningsfas. Hon räknar upp en rad indikatorer på att ekonomin pekar uppåt, men framhåller att det är ökningar från väldigt låga nivåer.

– Men det är en återhämtning som kommer att ta tid. Samtidigt är det viktigt att säga att det kan komma att ändras vid ytterligare vågor av viruset, säger hon, och utvecklar var det politiska fokuset kommer att ligga framöver:

– Det är tydligt att vi har problem på arbetsmarknaden.

Inte en del av strategin

Att svensk ekonomi går något bättre än många andra europeiska länders har inte varit ett mål med regeringens strategi, enligt finansministern.

– Det är inte så att regeringen tagit ekonomiska hänsyn när vi fastslagit vår coronastrategi, utan vi har gått på Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Hur olika länders ekonomi kommer att drabbas på sikt är det för tidigt att dra slutsatser om, enligt Andersson.

– Det handlar både om smittan och hur den underliggande ekonomin ser ut. Sverige är mer exportinriktat och konjunkturkänsligt med exempelvis en stor export av fordon och maskiner, säger Magdalena Andersson, och jämför med Danmark som producerar och exporterar mycket mat och medicin.

Hon tar också upp rekommendationer från instanser som OECD och IMF, som förespråkar en finanspolitik som stöttar ekonomin i kristider.

– Det är helt i linje med vår syn i regeringen, säger Magdalena Andersson.

"Svårt att bedöma"

Ett exempel på det är korttidspermitteringarna, där arbetsgivare totalt ansökt om stöd på 29 miljarder kronor.

– Det är inte helt lätt att beräkna vad det kommer kosta. Först trodde vi att det skulle kosta två miljarder, nu 95 miljarder. Det finns ingen historik att gå tillbaka till, och det är svårt att bedöma hur pandemin påverkar makroekonomin. Det är en svårighet i båda ändarna vilket gör att bedömningen förändras, säger Magdalena Andersson.

Sammanlagt har 12 000 företag ansökt om omställningsstöd, berättar finansministern.

– Det är färre än vad jag och många andra hade trott, och det är framför allt mindre företag som kommit in. Ungefär hälften är inom hotell- och restaurangbranschen, säger Magdalena Andersson.

Just nu arbetar regeringskansliet med ytterligare stöd till enskilda firmor, enligt Andersson.

En ny ekonomisk prognos från regeringen kommer i slutet av augusti.

Inrikes

Polisresurser frigörs till Botkyrkautredning

Minnesplatsen i Hallunda i Botkyrka för den mördade flickan.
Minnesplatsen i Hallunda i Botkyrka för den mördade flickan.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Inrikes
Inrikes

Polisen inledde under helgen en regional särskild händelse med anledning av skjutningen i Botkyrka. Sedan i måndags klassar man det dock som en polisområdesgemensam insats.

– Det gör man för att kunna allokera resurser från hela polisområdet Stockholm syd, säger Mats Eriksson.

Det finns ännu ingen misstänkt gripen för skjutningen av den tolvåriga flickan som dödades när skott avlossades i närheten av en bensinmack i Botkyrka natten mot söndagen. Under tisdagskvällen hittades en utbrunnen bil i Sollentuna som har stora likheter med den vita kombibil som polisen söker upplysningar om i utredningen. Det är dock ännu inte fastslaget om det rör sig om samma bil.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

IG

Swedbanks lansering av Apple Pay visar på mobil trend

Källa: Pexels
IG Apple Pay har varit tillgängligt på den svenska marknaden sedan hösten 2017. Alla storbanker har dock inte varit lika snabba med att erbjuda den mobila betaltjänsten till sina kunder. Nordea var först ut och bland annat Klarna och Komplett Bank har därefter lagt till tjänsten i sitt utbud. Den 4 december hoppade även Swedbank till slut på tåget, efter två år av dagliga frågor från kunder på företagets Facebooksida.

Varför Swedbank väntat tills nu med att erbjuda betalsättet är svårt att svara på. Kanske lades allt fokus på den egenutvecklade Swedbank Plånbok som länge har haft stöd för Samsung Pay, men alltså inte förrän nyligen även stöder Apple Pay. Oavsett anledning så visar Swedbanks anammande av Apple Pay att mobila applikationer i den svenska finanssektorn är en trend som de största aktörerna inte kan ignorera.

Börshandel och fysisk handel följer trenden

Handel på finansiella marknader är också något som mer och mer görs i mobilen idag. Möjligheten att kunna handla turbowarranter, CFD:s och barriers dygnet runt och på resande fot, är något som alltfler kunder i dag efterfrågar. I Sverige och sex andra europeiska länder lanserades nyligen tjänsten Turbo24, som förutom en webbaserad plattform har lagt stort fokus på mobilappar som stöder alla de funktioner som webbversionen erbjuder. Det har helt enkelt blivit hårdare krav från kunder att appar ska vara lika kraftfulla och ha samma verktyg som desktop-baserade plattformar erbjuder.

I den fysiska handeln är övergången till mobila lösningar som mest påtaglig i Sverige. Det är ingen slump att brittiska nyhetssajten The Telegraph i oktober utnämnde Sverige till världsmästare när det kommer till kontantlösa samhällen. Värdet av de kontanter som cirkulerar i Sverige har sjunkit med 27.5 procent på fyra år. Endast 60 procent hävdar att de använt kontanter över huvud taget den senaste månaden – i Japan är siffran 79 och i USA 70 procent. En av de största vinnarna på privatpersoners preferens att betala med mobilen är Swish som fortsätter ta marknadsandelar. 2014 utfördes 21 miljoner betalningar med Swish och 2018 var siffran 394 miljoner.

Betalningar med kort fortfarande störst

Kortbetalningar är fortfarande det populäraste betalsättet bland svenskar, även om det är betydligt lägre i jämförelse med de flesta andra europeiska länder och framför allt USA. Kortjättarna VISA och Mastercard har försökt simplifiera kortköp online med det nya betaltjänstdirektivet PSD2. Direktivet gör det enklare för konsumenter att verifiera köp, men det har också lett till tekniska utmaningar för e-handlare och betalväxlar att implementera den nya typen av kortköp.

Huruvida de nya direktiven är tillräckliga, och hinner implementeras tillräckligt snabbt, för att på riktigt konkurrera med de mobila betalningsalternativens framfart återstår att se – just nu ser inte den mobila trenden ut att bromsa över huvud taget. Finanssektorn tycks alltså dras mer åt fokus på mobilappar både när det gäller bankärenden, handel på börsen eller betalningar generellt. I alla fall om man ser till de största aktörernas satsning på området och nu senast kundernas rop på bankerna att erbjuda stöd för Apple Pay.

Eslöv

Man hotade sambo med kniv

Någon drar kvinna i håret.
Hotade att döda sin sambo med en kniv.
Foto: Anders Wiklund/TT
Eslöv
Eslöv Polis larmades till en adress i Eslövs kommun efter att en man hotat att döda sin sambo och riktat en kniv mot henne.

Under den sena måndagskvällen larmade polis till en adress i Eslövs kommun. Detta efter larm om ett pågående brott i en bostad.

Väl på plats stod det klart att en kvinna misshandlats och att dennes sambo hotat att döda henne och riktat en kniv mot henne. Mannen ska ha hållit fast kvinnan med ett hårt grepp och på något sätt orsakat mindre skador i hennes panna.

Mannen som är är i tjugofemårsåldern greps av polis misstänkt för misshandel och olaga hot.

Malmö

Misstänkt farligt föremål var skräp

Malmö
Malmö Strax efter lunchtid spärrades ett område bakom Malmö central av efter att ett misstänkt farligt föremål har hittats i en bil.

– Någon son har hyrt en bil och ringer till oss som säger att det är ett föremål som man inte vet vad det är i bilen, säger Calle Persson på Skånepolisen.

Bilen står parkerad på Utställningsgatan. Nationella bombskyddet är kallat till platsen.

– Vi ska ta reda på vad det är för att utesluta att det är något farligt, säger Calle Persson.

Vid 13 var avspärrningarna hävda.

– Det var bara skräp, säger Kim Hild, presstalesperson på Skånepolisen.

Utrikes

Letar efter fler döda i rasmassor i Beirut

En drönarbild visar förstörelsen dagen efter explosionerna i Beiruts hamnområde.
En drönarbild visar förstörelsen dagen efter explosionerna i Beiruts hamnområde.
Foto: Hussein Malla/AP/TT
Utrikes
Utrikes Över 100 personer har dött och drygt 4 000 har skadats efter explosionerna i Beirut, uppger Röda Korset i Libanon.
– Det är som en krigszon. Jag är mållös, säger Beiruts borgmästare Jamal Itani.
Antalet döda och skadade väntas fortsätta stiga då delar av staden ligger i ruiner.

– Många människor saknas. Folk frågar om sina nära och kära vid akutmottagningarna och det är svårt att leta under natten eftersom vi inte har någon el. Vi står inför en verklig katastrof och behöver tid för att bedöma skadornas omfattning, säger hälsominister Hamad Hasan.

Röda Korset uppger att hundratals skadade har tagits till sjukhus, men att många ännu sitter fast i rasmassor.

– Det vi bevittnar är en enorm katastrof. Det finns offer och skadade överallt, säger Röda Korsets Libanonchef George Kettani.

– Vi söker fortfarande genom området. Det kan finnas fler offer. Jag hoppas inte det, säger han.

Hundratusentals hemlösa

Upp till 300 000 människor kan ha förlorat sina bostäder i den katastrofala explosionen i Beirut, säger stadens guvernör Marwan Aboud.

– Jag tror att mellan 250 000 och 300 000 personer nu är utan bostad.

Mer än halva staden verkar ha drabbats av explosionen och kostnaden för förstörelsen beräknas ligga på motsvarande 26–44 miljarder svenska kronor, enligt Aboud.

Ingenjörer och tekniker ska dock göra en officiell bedömning av skadorna, tillägger han.

Sorgedagar utlysta

Libanons president Michel Aoun har utlyst tre dagars landssorg, och uppger att 100 miljarder libanesiska pund, motsvarande drygt 570 miljoner kronor, ska tillgängliggöras från en nödfond.

Hela huvudstadsområdet klassas av landets säkerhetsråd nu som en "katastrofzon" och Aoun meddelar att undantagstillstånd bör utlysas i hela landet under de kommande två veckorna. En kommitté är tillsatt för att utreda händelsen.

Brand under natten

Flera timmar efter explosionerna, som inträffade på tisdagen strax efter klockan 18 lokal tid (klockan 17 svensk tid), brann det fortfarande i hamndistriktet.

Libanons myndigheter uppger att explosionen orsakades av 2 750 ton ammoniumnitrat som under sex års tid har förvarats i en lokal i hamnen, utan tillräckliga skyddsåtgärder. Något som premiärminister Hassan Diab kallar "oacceptabelt".

– Det som har skett i dag (tisdag) kommer inte att passera utan ett ansvarsutkrävande. De som är ansvariga för den här katastrofen kommer att få stå till svars.

Däremot har man inte sagt vad som antände den brand som utlöste explosionen. Enligt lokala medier kan den ha orsakats av svetsarbete i lokalen.

"Någon slags bomb"

USA:s president Donald Trump säger att explosionerna verkar ha varit "någon slags bomb". Han menar att det är uppgifter som han har fått av amerikansk militär.

– Vi kommer att finnas tillgängliga för hjälp. Det ser ut som en hemsk attack, säger Trump.

Pentagon vill inte kommentera presidentens uppgifter, utan hänvisar till Vita huset. Men enligt flera icke-namngivna tjänstemän som både CNN och Reuters har pratat med tror varken Pentagon eller libanesiska myndigheter att det var en attack.

Utrikesdepartementet har inte fått information om att några svenskar ska ha förolyckats eller skadats i samband med explosionerna.

– Svenska ambassadens personal är oskadd, säger Sibel Missouri, vid UD:s presstjänst.

Människor evakuerar skadade.
Människor evakuerar skadade.
Foto: Hassan Ammar/AP/TT
Explosionerna i Beirut i Libanon orsakade förödelse flera kilometer bort.
Explosionerna i Beirut i Libanon orsakade förödelse flera kilometer bort.
Foto: Hassan Ammar/AP/TT

FAKTA

Fakta: Ammoniumnitrat

Ammoniumnitrat, som Libanons myndigheter säger orsakade de kraftiga explosionerna i Beirut, är ett salt som framställs ur ammoniak och salpetersyra.

Det används för konstgödning, men har även använts för att tillverka bomber vid en rad dåd världen över – bland annat i Oklahoma 1995 och i Bali 2002.

Den norske massmördaren Anders Bering Breivik använde ämnet till den bomb som detonerade utanför regeringskvarteren i Oslo 2011, och det användes även vid självmordsbombdådet i Stockholm 2010.

Libanons premiärminister Hassan Diab uppger att ammoniumnitratet hade lagrats i Beiruts hamn i flera år. Enligt Jimmie Oxley, kemiprofessor vid University of Rhode Island, är det under normala lagerförhållanden och utan höga temperaturer svårt att antända.

– Jag antar att det var en liten explosion som satte i gång reaktionen på ammoniumnitratet, säger hon till AFP.

NÄSTA ARTIKEL