Utrikes

Finland tillåter event med över 500 personer

Finland blir det första landet i Norden att tillåta tillställningar med mer än 500 personer.
Finland blir det första landet i Norden att tillåta tillställningar med mer än 500 personer.
Foto: HASSE HOLMBERG / TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Finland blir det första landet i Norden att tillåta offentliga tillställningar med mer än 500 personer. Den nya gränsen gäller från lördag, rapporterar SVT.

De nya riktlinjerna gäller offentliga evenemang och allmänna möten för mer än 500 personer både inomhus och utomhus, under förutsättning att myndigheternas restriktioner om att hålla ett säkerhetsavstånd på en till två meter mellan personer upprätthålls.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Gruvbolag förstörde historiska platser

Rio Tinto har omfattande gruvverksamhet i Western Australia. Arkivbild.
Rio Tinto har omfattande gruvverksamhet i Western Australia. Arkivbild.
Foto: Rohan Sullivan/AP/TT
Utrikes
Utrikes Gruvjätten Rio Tinto ber om ursäkt för att ha förstört två viktiga historiska platser i samband med sprängningar för en ny järnmalmsgruva i nordvästra Australien.

Vid en senatsutfrågning rörande händelsen säger företagets vd Jean-Sébastien Jacques att det inte råder någon tvekan om att ett bättre beslut kunde ha fattats.

– Detta är en avgörande händelse för Rio Tinto. Vi vill absolut lära oss och förändra oss, säger han.

Det var i maj som två heliga grottor i Pilbararegionen i delstaten Western Australia förstördes, trots protester från ursprungsfolken Puutu Kunti Kurrama och Pinikura. Grottorna, varav den ena har spår från att ha använts kontinuerligt i 46 000 år, var belägna ovanför malmfyndigheter som gruvjätten planerade att utvinna.

Händelsen har lett till protester och en utredning undersöker nu hur sprängningarna kunde få tillstånd. Man ska även titta på hur händelsen påverkar de urfolk som ses som historiskt rättmätiga ägare till landområdet och vilka lagändringar som behövs för att förhindra liknande händelser i framtiden.

Även Rio Tinto genomför en egen utredning som beräknas vara klar i oktober och som man har lovat att offentliggöra.

Utrikes

Antalet coronadödsfall ökar i USA

Coronatestning i Homestead, utanför Miami i Florida. Arkivbild.
Coronatestning i Homestead, utanför Miami i Florida. Arkivbild.
Foto: Lynne Sladky/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Över 2 000 personer har avlidit i USA till följd av coronaviruset det senaste dygnet, enligt Johns Hopkins-universitetet.

Inte sedan i början av maj har landet rapporterat så höga dödssiffror med anledning av covid-19.

Under samma dygn bekräftades mer än 58 000 nya smittade. Spridningen av coronaviruset i USA har ökat sedan slutet av juni efter en nedgång under senvåren och försommaren.

Utrikes

Fusk och våld troligt i Belarus presidentval

Att någon annan än den sittande presidenten Aleksandr Lukasjenko skulle segra i helgens presidentval i Belarus ser de flesta som otänkbart. Trots det har han en starkare motståndare än på ett decennium.
Att någon annan än den sittande presidenten Aleksandr Lukasjenko skulle segra i helgens presidentval i Belarus ser de flesta som otänkbart. Trots det har han en starkare motståndare än på ett decennium.
Foto: Sergei Gapon/AP/TT
Utrikes
Utrikes På söndag är det presidentval i Belarus (Vitryssland). För första gången på länge har Aleksandr Lukasjenko en opposition värd namnet – men någon ny president är inte att vänta.
– Detta kan bli det smutsigaste valet någonsin, säger Belaruskännaren Ingmar Oldberg.

– Han är en träig sovjetisk byråkrat som är slug och väldigt maktmedveten. Han gör allt för att hålla sig kvar vid makten, säger Ingmar Oldberg, Belaruskännare och associerad medarbetare vid Utrikespolitiska institutet.

Mannen han beskriver är Belarus sittande presidenten Aleksandr Lukasjenko, som kallas för Europas sista diktator och som har innehaft presidentskapet sedan 1994.

Inför valet har en trio av kvinnor tornat upp sig som motståndare mot Lukasjenko samtidigt som stora protester förekommit runt om i landet. Martik Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid UI, beskriver protesterna som liknande de som kommit och gått i forna sovjetrepubliker genom åren.

– Människor kräver grundläggande värdighet. De protesterar mot att staterna är korrupta och att de mänskliga rättigheterna kränks, säger Martik Kragh.

Lukasjenkos hantering av både ekonomin och den rådande pandemin har legat till grund för protesterna. Men att de skulle leda till ett maktskifte ligger inte nära.

– Valmyndigheten kommer inte låta det ske helt enkelt. Han kommer klara det hela genom först fusk och i andra hand våld, säger Oldberg och tilläggar att Lukasjenko kanske kommer att låtsas få lite lägre vinstmarginal än han annars skulle gjort.

Inga valobservatörer

Observatörer från ODIHR, organet för valobservation inom Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa (OSSE) kommer inte vara på plats för att bevaka valet i Belarus, då de inte har bjudits in av landets myndigheter. ODIHR har i ett uttalande manat belarusiska myndigheter att ta steg för att skydda grundläggande fri- och rättigheter i landet.

I förra veckan greps 33 ryska medborgare i Belarus, tillhörande den ryska paramilitära gruppen CHVK Vagner. De anklagas för att ha planerat terrorhandlingar för att destabilisera landet inför valet. Ryssland hävdar att de i själva verket var på genomresa.

– Ryssland är väldigt nervöst att väst eller Nato ska breda ut sig ännu mera. Om demokraterna skulle ta över så skulle Ryssland ingripa. Jag tror att Vagner-gruppen skickades dit för att angripa och försvåra för oppositionen. Men samtidigt använder Lukasjenko ingripandet som ett sätt att visa att han ingriper även mot Ryssland, säger Ingmar Oldberg.

Från Moskva har man i över 20 års tid talat om att absorbera Belarus i Ryssland, medan Lukasjenko som är en stark belarusisk nationalist har stått emot. Utan Lukasjenko menar Oldberg att Belarus sedan länge skulle vara en del av Ryssland och att Moskva låter honom sitta kvar då de andra alternativen ses som sämre.

Både Ryssland och Belarus är beroende av varandra. Belarus behöver Ryssland av energi- och handelsskäl och Ryssland ser Belarus som en buffertzon mot väst.

Slag mot legitimitet

Trots sitt beroende av Ryssland beskriver Oldsberg Belarus ekonomi som stabilare än Rysslands.

– Det spelar Lukasjenko på. Han säger att landet är en ö av stabilitet när det är oroligt både här och där, inklusive i Ryssland. Han framställer sig som en garanti för stabilitet och för att allt ska förbli som vanligt. Invånarna är materialister och tänker först och främst på den egna plånboken och sin egen välfärd, säger han och tillägger att han tror att ekonomin just nu är för bra i landet för att en riktig förändring ska kunna ske.

Hur ett helt korrekt val i Belarus skulle sluta är enligt Martin Kragh nästan omöjlig att sia om. Men någon annan utgång än en vinst för Lukasjenko i helgens val ser han inte som trolig. Vad som händer därefter återstår att se.

– Protesterna är ett stort slag mot hans legitimitet. Frågan är om Lukasjenko kommer att kunna möta kraven på förändring. Skulle protesterna fortsätta även efter valdagen så har vi tidigare sett att han använt våld för att möta protester, säger Martik Kragh.

Troy Enekvist/TT

FAKTA

Fakta: Belarus

Belarus styrs sedan 1994 av president Aleksandr Lukasjenko och dennes auktoritära regering. Parlamentet har ytterst begränsade befogenheter. I praktiken kontrollerar Lukasjenko och hans regering direkt eller indirekt hela maktapparaten. Presidenten har rätt att utfärda dekret, det vill säga ett slags lagar som inte måste godkännas av parlamentet.

Belarus skiljer sig från grannländerna Ukraina och Ryssland då det inte finns lika många oligarker i landet. Det är fortfarande en statsapparat som domineras av gamla kommunister och säkerhetsfolk från forna Sovjetunionen. Landet är inte lika korrumperat som grannarna men samtidigt använder statsapparaten själv hårdhänta metoder.

Regimen anklagas för omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna och har utestängts från Europarådet. Belarus kallas ofta för "Europas sista diktatur".

Den opposition som finns i Belarus verkar under svåra omständigheter och samtliga presidentval sedan 1994 har utdömts som mer eller mindre odemokratiska.

Källa: UI/Landguiden m.fl.

FAKTA

Fakta: Oppositionen

Oppositionskandidaten som seglat upp heter Svetlana Tichanovskaja. Hon är hustru till bloggaren Sergej Tichanovskij, som greps i maj då han bestämde sig för att kandidera i presidentvalet. Efter det att Sergej gripits beslöt sig hustrun Svetlana att ta hans plats.

Utöver den oppositionsrörelse hon oväntat kommit att företräda har Tichanovskaja också två nära allierade – med snarlika historier. När hon talade i Minsk flankerades hon av Maria Kolesnikova, kampanjledare för den fängslade oppositionspolitikern Viktor Babaryko, och Veronika Tsepkalo, vars make Valerij Tsepkalos kandidatur diskvalificerades av valmyndigheten.

Skulle hon mot förmodan vinna presidentvalet så har hon lovat att frige alla politiska fångar och utlysa nyval där alla diskvalificerade kandidater får delta.

Utrikes

Protester på Beiruts gator

Kravallpolis använde tårgas mot demonstranter i Beirut, Libanon.
Kravallpolis använde tårgas mot demonstranter i Beirut, Libanon.
Foto: Hassan Ammar/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Libanesisk kravallpolis använde tårgas för att skingra demonstranter i Beirut som protesterade mot landets regering på torsdagskvällen.

Enligt den statliga nyhetsbyrån NNA hade demonstranterna bland annat tänt eld på föremål, plundrat affärer och kastat sten mot polisen. NNA uppger också att flera demonstranter skadades.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Tre varmaste juli under de senaste fem åren

Små isflak flyter i vattnet utanför Nuuk, Grönland, under förra sommaren.
Små isflak flyter i vattnet utanför Nuuk, Grönland, under förra sommaren.
Foto: Keith Virgo/AP/TT
Utrikes
Utrikes Världens tre varmaste julimånader har alla registrerats under de fem senaste åren, visar ny data från EU:s observationssystem för global miljöövervakning och säkerhet, Copernicus.
PREMIUM

Globala temperaturmätningar har gjorts sedan mitten av 1800-talet. Varmare julimånader än årets har tidigare bara registrerats 2016 och 2019, enligt Copernicus.

En tydlig konsekvens är en allt mer märkbar issmältning i Arktis, där istäckets utbredning nådde en rekordlåg nivå i juli sedan mätningen i området inleddes för fyra decennier sedan.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

spelaspel.se

Kommer Trump stanna i vita huset efter nästa presidentval?

Spelaspel.se Den 3 november 2020 avgörs det amerikanska presidentvalet och många undrar om Donald Trump kommer att få sitta kvar i Vita huset. Sett till att hans stående förmåga att vara immun mot diverse kontroverser har många länge sett hans andra mandatperiod som säkrad, men nu tycks coronaviruset kunna bli hans fall. I denna artikeln tittar vi närmare på vad som talar för och vad som talar emot att president Donald Trump får sitt ämbete förlängt.

Efter en skandalomsusad valkampanj chockades många när beskedet kom om att Donald Trump blev USA:s 45:e president. Den största förklaringen troddes ligga i hans populistiska approach och amerikanarnas utbredda misstro mot demokraternas kandidat, Hillary Clinton. Snart har fyra år gått sedan dess och den 3 november får vi veta om Donald Trump får sitta kvar eller inte. Intresset är ovanligt stort och redan nu går det att betta på presidentvalet – om vi ser till spelbolagens siffror ser vi snabbt att de räknar med en ny seger för Trump (1.75 i odds), men demokraternas kandidat Joe Biden ligger inte långt efter (2.05 i odds).

Vad talar för en Donald Trump-seger?

Donald Trump har varit i blåsväder för olika kontroversiella uttalanden och skandaler sedan han inledde sin valkampanj. Under hans första presidentperiod har kontroverserna fortsatt att dugga tätt, men han har alltid lyckats trolla sig ur de besvärliga situationerna med att starta nya skandaler, skylla på “fake news” eller skicka iväg några tweets. Exempelvis har det pratats om grova skattebrott och en förmodad inblandning i “Rysslandsaffären” där tydliga bevis pekar på att Donald Trumps valkampanj haft regelbunden kontakt med Ryssland, som i sin tur påverkade presidentvalet. Efter att mail läcktes ut som bevisade att han utpressat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på 3,7 miljarder kronor för att få dem att gräva fram smuts om demokraternas troliga presidentkandidat Joe Bidens son, ställdes han inför riksrätt. Något som bara hänt två presidenter före honom under landets 200-åriga historia. Föga förvånande lämnade han rättegångssalen som vinnare, vilket återigen talar för hans otroliga förmåga att slingra sig ur krissituationer och behålla det amerikanska folkets tillit.

En annan stark fördel för Donald Trump är hur starkt den amerikanska ekonomin har gått under de senaste åren. Även om detta är effekter av vad tidigare regeringar har banat vägen för så tar han ogenerat åt sig äran för landets ekonomiska framgång. På Twitter i somras skrev han följande:

“Big Rally tonight in Greenville, North Carolina. Lots of great things to tell you about, including the fact that our Economy is the best it has ever been. Best Employment & Stock Market Numbers EVER. I’ll talk also about people who love, and hate, our Country (mostly love)! 7:PM”

Coronaviruset är Trumps stora hot

Den 3 november avgörs alltså valet men kampanjandet har börjat för länge sedan. På demokraternas sida ser det ut som att Joe Biden kommer att bli deras kandidat. Flera favoriter har redan fått erkänna sig besegrade och nu är det Biden eller Bernie Sanders som gäller. Sett till Sanders vänsterpolitik är det inte särskilt troligt att han blir demokraternas kandidat, men samtidigt har Joe Biden varit i blåsväder för att flera gånger ha anklagats för att ha betett sig olämpligt mot kvinnor vilket kan vara till Sanders fördel.

Om det blir Joe Biden eller Bernie Sanders som ställs mot Trump är nog inte något presidenten oroar sig över just nu. Hans primära fokus bör vara det omskrivna Coronaviruset som kommit till USA. Nu har han stoppat alla till USA från Europa, men det är på hemmaplan han måste agera istället. Sett till att 27 miljoner amerikaner saknar sjukhusförsäkring och därmed inte har råd att vara sjuka från jobbet, kommer viruset att sprida sig som en löpeld.

Med Coronaviruset har också handeln avstannat vilket lett till kraftiga nedgångar på börsen. USA kan komma att drabbas hårt av detta och då den starka ekonomin länge har varit Trumps stöttepelare kan ett fortsatt börsras bli hans dödsstöten för hans kandidatur.

Under de närmsta månaderna lär vi se en del svängningarna i spelbolagens odds för Donald Trump och Joe Biden. För den som vill spela på presidentvalet så gäller det att hålla sig uppdaterad framöver.

Utrikes

Över en miljon bekräftade coronafall i Afrika

Coronatester utförs i en park i Johannesburg, Sydafrika. Arkivbild.
Coronatester utförs i en park i Johannesburg, Sydafrika. Arkivbild.
Foto: Themba Hadebe/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Över en miljon fall av covid-19 har bekräftats i Afrika, enligt officiella sammanställningar, men enligt experter kan många fler vara smittade eftersom man i vissa afrikanska länder inte testar i särskilt stor omfattning.

Nära 22 000 personer uppges ha avlidit på kontinenten till följd av coronasmitta, men även när det gäller avlidna kan det verkliga antalet vara fler.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Lankesiska bröder kammar hem storseger

Sri Lankas president Gotabaya Rajapaksa vinkar efter att ha lämnat sin röst vid en vallokal i Colombo under onsdagen.
Sri Lankas president Gotabaya Rajapaksa vinkar efter att ha lämnat sin röst vid en vallokal i Colombo under onsdagen.
Foto: Eranga Jayawardena/AP/TT
Utrikes
Utrikes Bröderna Rajapaksa stärker sitt grepp om den lankesiska makten.
Det styrande partiet i Sri Lanka säkrar en enkel majoritet i landets parlamentsval.
PREMIUM

Premiärminister Mahinda Rajapaksas parti SLPP har säkrat två tredjedels majoritet i parlamentsvalet i Sri Lanka. SLPP kammade hem 146 av de 225 platserna i parlamentet och tillsammans med stödet från partiets allierade är saken därmed klar.

I november i fjol vann premiärministerns yngre bror, Gotabaya Rajapaksa, presidentvalet och sedan dess har lankeserna till stor del omfamnat familjens populistiska politik. Den nationalistiska vågen i landet beskrivs av bedömare ha fått en kraftig skjuts framåt efter de islamistiska sprängdåd som drabbade flera lankesiska städer under påskdagen 2019.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Ministern: Undvik folkmassor i Amsterdam

Människor promenerar över en bro i Nederländernas huvudstad Amsterdam, där krav på munskydd nyligen införts på vissa platser.
Människor promenerar över en bro i Nederländernas huvudstad Amsterdam, där krav på munskydd nyligen införts på vissa platser.
Foto: Mike Corder/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Liksom i många andra europeiska länder ökar smittspridningen i Nederländerna. Nu uppmanar premiärminister Mark Rutte turister att undvika platser där många människor samlas.

– Alla turister, både lokala och från andra länder: undvik folksamlingar i Amsterdam, säger Rutte under en presskonferens i Haag.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL