Inrikes

Försökte köra på polis vid kontroll

Polisen fick kasta sig åt sidan för att undvika att bli påkörd. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En man i 50-årsåldern försökte under fredagseftermiddagen köra på en polis med en personbil i Stora Höga i Stenungsunds kommun, skriver polisen på sin hemsida.

Två poliser genomförde en kontroll av en parkerad husvagn klockan 15.48 och upptäckte en man i en bil som gasade mot dem. En av poliserna fick kasta sig åt sidan för att undvika att bli påkörd.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Man knivskuren i magen i Angered

En man har knivskurits i Angered i Göteborg. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Inrikes
Inrikes

En man har knivskurits i magen på Angereds torg i Göteborg. Enligt polisens hemsida blödde han kraftigt men var vaken och talbar när polis och ambulans kom till platsen.

Flera personer sågs lämna brottsplatsen efter knivdådet som skedde vid 12.30-tiden på lördagen.

Flera patruller och en helikopter deltar i sökandet efter gärningspersoner. Ingen har gripits.

Händelsen rubriceras som grov misshandel.

Inrikes

Risk för stormbyar – rest från orkan

Mycket besvärlig blåst kan dra in över landet på måndag. Arkivbild.
Foto: Michael Probst
Inrikes
Inrikes Det är risk för mycket besvärligt väder, i form av blåst, i delar av landet.
– Det ser ut som att det kan vara resterna från orkanen Zeta, säger Moa Hallberg, meteorolog på SMHI.

Natten mot måndag rör sig ett lågtryck in över Sverige från sydväst – och det är läge att hålla i hatten.

I samband med det finns risk för stormbyar i nordvästra Götaland och sydvästra Svealand. Än så länge har SMHI utfärdat en risk men det kan uppdateras till en klass 2-varning.

– Vi utfärdar varningar ett dygn i förväg, så i morgon kollar vi över om det blir klass 1-varning eller klass 2-varning, säger Moa Hallberg, meteorolog på SMHI.

Den besvärliga blåsten ser ut att kunna vara resterna från orkanen Zeta som under senaste veckan drabbat USA och lett till att minst sex personer omkommit i de sydöstra delarna av landet.

– Det är ju inte en orkan vi får här i Sverige men det är rester av orkanen som är inbakade med ett lågtryck, säger Moa Hallberg.

Fenomen med oväder som rör sig över jorden är inte jätteovanligt, enligt Moa Hallberg.

– Det är västvindsbältet som fångar upp orkanen när den försvagas och för det hit över Atlanten i samband med lågtryck. Det har hänt innan också men det är inte säkert att det ens blir blåsigt här uppe.

Eftersom prognosen fortfarande är osäker är svårt att säga vilka vindstyrkor det kan komma att handla om.

– Det ser ut att kunna bli uppemot 25 meter per sekund och lite därtill som mest där det blir blåsigast.

Ellinor Knoxborn/TT

Inrikes

Sjöstedt : Löfven måste backa

Vänsterpartiets avgående partiledare Jonas Sjöstedt håller tal en sista gång när Vänsterpartiet håller kongress på Hilton hotell i Stockholm.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Jonas Sjöstedt manade till kamp i sitt sista partiledartal.
Han beskrev striden om arbetsrätten som den största av alla fajter.

När Sjöstedt inledde Vänsterpartiets digitala kongress, tackade han för sig efter åtta år som partiledare.

Han manade partivännerna till kamp för klimatet, demokratin och mot växande klyftor.

Sjöstedt tog också upp den aktuella striden om arbetsrätten, som han nu lämnar över till sin efterträdare.

– Just nu står vi mitt i den största fajten av dem alla, den om anställningstryggheten för alla Sveriges löntagare, sade han.

– Stefan Löfven måste backa. Kör inte över LO med lagstiftning. Ska det vara så svårt?

Har växt under Sjöstedt

I sitt sista partiledartal tog Sjöstedt upp hans och partiets framgångar de senaste åren.

– Vi har blivit en större rörelse, vi har lagt en stabil grund för att växa vidare, bli ett större parti med större inflytande, sade han.

Med Sjöstedt vid rodret har partiet dubblerat medlemsantalet till 25 000. V har också förbättrat sitt valresultat från 5,6 procent 2010 till 8 procent 2018.

Det är dock långt från toppnoteringen 12 procent 1998, då partiledaren hette Gudrun Schyman.

Själv var Sjöstedt i september den partiledare väljarna hade högst förtroende för, enligt Novus.

V siktar dock på att växa så pass mycket i nästa val att Socialdemokraterna åter behöver vända sig vänsterut för att kunna bilda en regering. Statsminister Stefan Löfven (S) stängde dörren för V efter förra valet och inledde i stället samarbete med Centern och Liberalerna.

För att växa behöver, enligt V:s egen analys, partiet få ökat stöd på landsbygden och bland LO-medlemmar. De senaste opinionsmätningarna tyder på att V:s strid med regeringen om arbetsrätten har gett partiet ett lyft.

"En farligare höger"

I talet varnade Sjöstedt för att demokratin står under press. Han uppmanade V att kliva fram och ta på sig en större uppgift.

– Vänsters huvuduppgift handlar nu om att försvara demokratin, sade han.

– I Sverige, liksom i många andra länder, står vi inför en ny typ av höger, en farligare höger, sade han.

Enligt Sjöstedt anpassar sig etablerade högerpartier "till rasisternas retorik och politik och går i en auktoritär nationalistisk och främlingsfientlig riktning."

Sjöstedt kommer på tisdag att flyga till sin familj i Vietnam, där hans hustru arbetar som ambassadör.

Sjöstedt uppgav att det varit en glädje att få leda V och lovade att även bidra till valrörelsen 2022.

– Jag ser fram emot att ta ett pass i valstugan i nästa valrörelse. Jag ser fram emot att ringa väljare tillsammans med er andra. Jag ser fram emot att, inte bara sätta stopp för de blåbruna 2022, utan ge vänstern en valframgång och ett ökat inflytande, sade Sjöstedt.

Peter Wallberg/TT

Inrikes

När raggarna fick nog av stöket

Ingen raggarbil är komplett utan en Wunderbaum eller två.
Foto: Kicki Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Motorkulturen har alltid varit stor i Sverige, men coronasommaren 2020 fullkomligen exploderade den. I brist på organiserade bilträffar uppstod spontana samlingar med dånande musik och parkeringsplatser som såg ut som soptippar efteråt.
I Karlskoga fick raggarna nog. De startade projektet Håll raggen ren.

Berit Holmgren visar ett filmklipp på telefonen. Parkeringen är full och musiken dånar genom öppna bildörrar och bakluckor. Hon och maken Leif bor med balkong som vetter mot handelsområdet Skolgärdet. Parkeringsplatsen där har blivit ett populärt samlingsställe för bilburna ungdomar.

– Det kan vara på lördagskvällar eller mitt i veckan. Ibland vet vi inte ens var de har varit, vi har bara hört musiken, säger hon.

– De har ena väldiga högtalare. En stor Volvo kombi hade hela bakluckan full med högtalare, fyller Leif i.

Det ska vara tyst på parkeringen klockan 23. Men det betyder inte att det blir tyst på gatorna.

– Sträckan här är väldigt attraktiv, konstaterar Leif Holmgren.

– Det har varit helt tyst klockan elva och sedan kommer de tillbaka vid tre, fyra och kör förbi.

I motorstaden Karlskoga är acceptansen hög för bilintresserade ungdomar, men grannarna i det före detta 65-plus-boendet tycker att det måste finnas gränser.

– De kan väl ge sig klockan elva! Och de kunde väl städa upp efter sig?

Högre musik

Om Karlskoga sägs att staden är lång och har många parkeringsplatser. Med andra ord perfekt för den som vill cruisa och sedan hänga medan musiken dånar från bilstereon. Fenomenet är långt ifrån nytt, men i år har träffarna blivit fler, musiken högre och skräphögarna fler.

Andreas Pettersson är kommunpolis i Karlskoga och säger att de spontana bilträffarna ökat markant under sommaren. Tidvis har det varit så mycket folk att de fått använda cykelpatruller för att ta sig fram.

– Det är väl en coronaeffekt att det varit så extremt mycket den här sommaren. Det har varit som en ventil. Det har varit ungefär tre gånger så mycket som det brukar vara, även om det finns kommuner som har det enormt mycket värre.

Han betonar att stämningen för det allra mesta varit god och att de flesta sköter sig. Men ljudnivåerna har varit, och är ett problem.

– Vi stoppar förare som har hörselkåpor för att ljudet i bilen är så högt. Och de håller på väldigt länge, ofta till fyra-fem på morgonen.

– Det påverkar folkhälsan. Dels för att folk inte kan sova, dels för att man aldrig vet när ljudet kommer nästa gång. Bristen på respekt är ganska anmärkningsvärd.

Svårt att döma

Vad kan polisen göra? Uppmana folk att sänka ljudet förstås. Men om de inte gör det? Inte mycket.

2018 ändrade regeringen ofredandeparagrafen till att omfatta störande av någon annan genom att spela hög musik, men det har varit fortsatt svårt att döma någon för brottet.

I september larmade polisen i Värmland och Dalarna och inrikesminister Mikael Damberg åkte till Arvika för att diskutera problemet. Ett förslag då var att kunna bötfälla förare till fordon som spelar för högt. Andreas Pettersson är inne på samma linje.

– Man skulle behöva tydliggöra straffansvaret – att chauffören ansvarar för ljudet. Det skulle vara lättare med en lokal föreskrift om att man inte får överskrida en viss ljudnivå.

I flera kommuner i Värmland och Dalarna har man beslutat att stänga av vissa gator nattetid för att hålla bilarna och musiken borta. Det ska mycket till för att det ska hända i Karlskoga.

– Mitt jobb bygger på att vi har en levande stad, säger Tony Ring som är kommunstyrelsens ordförande.

Han har varit politiker i fem år och tävlingsförare i 32 år. Han brinner för ett levande Karlskoga och inte minst motorstaden Karlskoga.

– Ordningsstadgar kan bara göras för vissa områden och det gjordes för ett par år sedan. Men jag tycker att begränsningar är tråkigt. Och ljudmätningar är skitsvårt. Vi har erfarenhet av det – vi har norra Europas största skjutbana och en racerbana – det är inte så enkelt.

Men sommarens stök har varit lite för mycket även för den som värnar om en levande motorkultur.

– Ser man i backspegeln så hade det nog varit bättre att låta folk arrangera bilträffar. Då hade det nog blivit lite lugnare och det hade funnits någon som hade ansvar för renhållning. Nu är det upp till var och en att mobilisera och det kan poppa upp var som helst och bli väldigt mycket folk.

God återväxt

Motorburen ungdom är ett begrepp som andas 1950-tal, jänkebilar och knivslagsmål. Dagens motorburna ungdom är i 20–30-årsåldern och kör vanliga bilar, gärna med kapade fjädrar för att göra dem så låga som möjligt och högtalaranläggningar som tar upp hela bakluckan.

Återväxten av motorintresserade är god. Intresset för a-traktorer, även kallade epa-traktorer, har fått ordentlig fart de senaste åren. 2020 var inget undantag. På Blocket ökade sökningarna på a-traktor med 123 procent under årets åtta första månader. Efterfrågan är stor – snittpriserna har stigit med drygt 15 000 kronor de senaste fem åren.

Frågar man Mathilda Straschko Andersson är det epa-förarna som står för det mesta av nedskräpningen. Själv har hon en Volvo V70. Hon går transport på gymnasiet med sikte på att bli lastbilschaufför och är en av de ansvariga för raggarklubben Charleswood Street Freaks ungdomsprojekt Håll raggen ren.

Hon försöker förklara vad det är som får ungdomar att samlas på parkeringsplatserna.

– Man vill ju helst var någonstans där man kan vara flera och sitta mellan bilarna. Sedan har det bara blivit att folk vill höras och ska vara värst.

– Epa-människorna tycker att det är kul. De tycker att det är kul att skräpa ner också.

Lukas Karlsson är projektets ljudansvarige. Han säger att han själv inte är ute och spelar så mycket utan mest är i garaget och meckar med ljudet, till exempel att plasta in dörrar för att få in så många högtalare som möjligt.

– Det är lite tävling i det också. Jag kan komma och spela en stund och spela högre än alla andra, men det finns de som spelar i flera timmar. Det är klart att det stör.

Problemet eskalerade

Ungdomsprojektet uppstod när raggarklubben Charleswood Street Freaks fick nog av stöket. Klubben såg sina egna träffar hotade och bestämde att det var dags att göra något.

– Det har verkligen eskalerat den här sommaren och de förstör ju för alla andra, säger Marie Byström, klubbens kassör.

Klubben upplät undervåningen i klubbhuset till ungdomarna. Där kan de meka med bilarna, umgås – och spela hög musik. Samtidigt får de lära sig hur man uppför sig respektfullt, till exempel har klubben nolltolerans mot nedskräpning.

Initiativet har fått mycket uppmärksamhet. Tony Ring ser det som ett exempel på hur man inom Karlskogas motorkultur tar kollektivt ansvar för avarterna. Andreas Pettersson välkomnar klubbens engagemang.

– Det är otroligt värdefullt att få en organisation som visar hur det ska gå till. Att man kan samlas på en viss plats, men inte svineriet. Vi hoppas att de ska bli förebilder.

Det mest avgörande är ändå att intresset från ungdomarna har varit stort och medlemsantalet ökar stadigt. Nu diskuterar klubben att ta kontakt med andra klubbar för att utöka projektet. Ordningsproblemen tar inte slut vid kommungränsen utan finns i hela raggarbältet i Mellansverige. Och när fler kommuner stänger av gator söker sig ungdomar till platserna där de fortfarande kan mötas.

Marie Byström gör redan planer för sommaren 2021 som hon hoppas ska bli en vanlig cruisingsommar igen. Eller till och med bättre.

– Vi tänker trycka upp T-shirts med "Håll raggen ren". Och soppåsar att lägga skräpet i!

Boel Holm/TT

Raggarklubben Charleswood Street Freaks har öppnat sina lokaler för ungdomarna.
Raggarklubben Charleswood Street Freaks har öppnat sina lokaler för ungdomarna.
Foto: Kicki Nilsson/TT
Tilda Schmidt och Mathilda Straschko Andersson är huvudansvariga för ungdomsprojektet Håll raggen ren.
Tilda Schmidt och Mathilda Straschko Andersson är huvudansvariga för ungdomsprojektet Håll raggen ren.
Foto: Kicki Nilsson/TT
Nolltolerans mot nedskräpning är en av de viktigaste reglerna för Håll raggen ren.
Nolltolerans mot nedskräpning är en av de viktigaste reglerna för Håll raggen ren.
Foto: Kicki Nilsson/TT

FAKTA

Fakta: A-traktorer

En a-traktor är ett motordrivet fordon gjort av en ombyggd bil och inrättat för att dra andra fordon eller arbetsredskap.

A-traktorn för köras av personer som fyllt 15 år och har traktor- eller mopedkort.

En a-traktor får inte ha något baksäte.

Den högsta tillåtna hastigheten är 30 kilometer i timmen. Den som kör fortare än så riskerar att dömas för olovlig körning och spärrtid på körkortet samt indraget körkortstillstånd.

Ett vanligt namn på a-traktorer är epa-traktor. De dök upp i början av andra världskriget för att avhjälpa bristen på dragfordon. Namnet kom från lågprisvaruhuset Epa och syftade på de billiga bilarnas enkla kvalitet.

Källa: Transportstyrelsen, Polisen, ne.se

FAKTA

Fakta: Bilar med störande musik

Bilar som kört runt och spelat hög musik på nätterna var den enskilt största orsaken till att folk ringde polisen i Dalarna och Värmland sommaren 2020.

2018 ändrade regeringen ofredandeparagrafen till att omfatta störande av någon annan genom att spela hög musik.

I ett nyligen avgjort rättsfall i Säffle friades två män som stod åtalade för ofredande och förargelseväckande beteende, eftersom det inte kunde styrkas att deras agerande väckte den målsägande.

I september beslutade kommunstyrelsen i Askersund att det skulle vara förbjudet att spela hög musik under natten i Askersund, men beslutet hävdes av länsstyrelsen eftersom ett sådant förbud skulle kräva en lagändring.

Pål Jonson, moderat riksdagspolitiker från Arvika, lämnade i augusti in en skriftlig fråga till inrikesminister Mikael Damberg (S) om regeringen är villig att ändra på lagstiftningen för att få stopp på problemet med bilar som spelar hög musik och stör.

Inrikes

Kolonilotter till havs – "skogar under ytan"

Musslor odlade på rep i en havskolonilott mitt i centrala Köpenhamn. Jochim Hjerl är grundare och verksamhetsledare för Havhøst, som har runt 1 000 medlemmar. I Danmark är det möjligt för privatpersoner att vara havsbönder, men i Sverige finns det endast en havskolonilott på försök vid Göteborgs universitet.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Musslor och alger odlade på rep – mitt i huvudstaden.
I Danmark har fenomenet havskolonilotter vuxit explosionsartat och nu finns det runt 1 000 havsbönder i grannlandet.
– Det kan odlas skogar under havsytan, säger Joachim Hjerl, grundare av den rikstäckande organisationen Havhøst.

Samtidigt som bilar och bussar susar förbi i hög fart på Langebros sex körfält i centrala Köpenhamn vevar Joachim Hjerl upp ett rep med blåmusslor. Mitt i den danska huvudstaden – under en gångbro vid kajen – finns det en kolonilott under havsytan.

– Det bästa är ju att odla kustnära på det här sättet, för då kommer man åt det man ska odla på ett bra sätt, säger Joachim Hjerl.

Runt 1 000 havsbönder

Det började som en rolig hobby för nio år sedan. Nu finns det 20 fristående lokalföreningar runt om i landet som är knutna till Hjerls organisation Havhøst – havsskörd på svenska – och han uppger att de tillsammans har runt 1 000 medlemmar. Förra sommaren fanns det sex föreningar och runt 500 havsbönder.

– Det har alltid funnits en kultur av vattenbruk i Danmark, men när man har försökt göra något sådant här har det varit storskaligt och ett försök till att industrialisera det. Vi har gått en helt annan väg. Vi ville göra det småskaligt och lokalt. Vi ville göra det till ett folkligt projekt och inte något som bara finns ute på havet, säger Joachim Hjerl.

Det är främst blåmusslor, alger och ostron som är lämpliga att odla i havskolonilotter.

– Nu går vi in i säsongen för alger. Sockertången vi sätter i nu kan man skörda i april. Musslor startar man upp med under våren och de går sedan att skörda när som helst under året, förklarar Joachim Hjerl.

Mussellarver sätts på rep eller band och hissas ner. Brunalgen sockertång köps in på linor från ett kläckeri och kan växa flera meter långa.

"Stor effekt på klimatet"

– Tång är väldigt intressant ur ett miljö- och klimatperspektiv. Kan vi förädla det på ett bra sätt kan det ha stor effekt på klimatet i framtiden. Det kan odlas skogar under havsytan, säger Hjerl.

En viktig del med de danska havskolonilotterna är att sprida kunskap. Under årens lopp har runt 6 000 skolelever i Köpenhamn besökt odlingen vid Kalvebod brygga.

– Skoleleverna är här nere hos oss i tre timmar. De får lära sig exempelvis om havens ekosystem, framtidens mat och om klimatet. Sedan lagar vi mat med eleverna så de får lära sig vad man kan äta från havet.

Någon kommersiell försäljning av det som produceras sker inte utan det är för eget bruk till medlemmarna.

– Allt är väldigt lokalt organiserat och medlemsförankrat, men vi har nu ett samarbete med danska kustfiskare. Liksom i andra länder är det svårt för småskaliga fiskare att överleva med exempelvis rådande kvoter, men detta kan ge dem en extra inkomst samtidigt som de för liv tillbaka till havet.

Pilotprojekt i Strömstad

I Sverige finns det mussel- och algodlingar på kommersiell basis, men inga havskolonilotter för privatpersoner. Vid Göteborgs universitet har man dock startat en odlingslott på försöksbasis på Tjärnö marina laboratorium utanför Strömstad. I slutet av juli hängdes band ut vid en brygga där olika organismer – exempelvis blåmusslor och ostron – kan sätta sig.

– Det kom ju djur med en gång – det gick jättefort. Det är superhäftigt. Det är blåmusslor och sjöpungar och även europeiska ostron och stillahavsostron, säger marinbiologen Maria Bodin, som är samordnare för pilotprojektet inom det svensk-norska samarbetet Marint gränsforum Skagerrak.

Om det går att odla potatis eller en kryddodling på landet går det väl lika bra för privatpersoner att ha en liten havskolonilott vid en brygga, resonerar Bodin.

– Vi står inför en stor utmaning med ökad befolkning och att hitta mat så att det räcker. Jordens yta består till 70 procent av vatten, men endast 5–6 procent av livsmedelsproduktionen kommer från havet. Det är ju en otroligt stor outnyttjad resurs. Det är inte lösningen på världens alla matproblem, men det här kan vara en liten pusselbit, säger Maria Bodin.

Om och när det krävs tillstånd för en odling är dock otydligt i svensk lagstiftning. Startar man en stor odling krävs det flera tillstånd, men kan man ha en havskolonilott vid sin egen brygga? Det är något som projektet försöker reda ut.

Kommunala odlingslotter?

– Samtidigt måste ju myndigheter och kommuner ha beredskap för dessa nya frågor runt havet, men som det ser ut just nu är det bara i startgroparna. Nu i början är det väldigt småskaligt, men i framtiden är kanske detta något som kommuner kan komma att planera för i sina blå översiktsplaner där man utser kolonilottsområden där personer kan ha en andel, säger Maria Bodin.

I Danmark råder egentligen samma problematik, men där har organisationen Havhøst haft en tät dialog med myndigheter och regeringen.

– Det finns inget regelverk för små och icke-kommersiella anläggningar, men vi har träffat ministrar och myndighetsfolk. Vi tar den kampen för våra föreningar och det finns ingen i Danmark som tycker att det här är en dålig idé. Havskolonilotter är bra för klimatet och miljön och för det lokala föreningslivet, säger Joachm Hjerl.

Daniel Kihlström/TT

Havskolonilotten i Köpenhamn ligger under en gångbro vid Kalvebod brygga.
Havskolonilotten i Köpenhamn ligger under en gångbro vid Kalvebod brygga.
Foto: Johan Nilsson/TT
Runt 6 000 skolelever har besökt odlingen genom åren och en viktig aspekt av organisationen Havhøsts arbete är att sprida kunskap om möjligheterna till att äta mer av havets resurser.
Runt 6 000 skolelever har besökt odlingen genom åren och en viktig aspekt av organisationen Havhøsts arbete är att sprida kunskap om möjligheterna till att äta mer av havets resurser.
Foto: Johan Nilsson/TT
I Sverige finns det endast en havskolonilott på försök vid Göteborgs universitet och pilotprojektet inom det svensk-norska samarbetet Marint gränsforum Skagerrak försöker bland annat reda ut vilka tillstånd som krävs för att svenskar ska kunna ha en odlingslott vid sin egen brygga.
I Sverige finns det endast en havskolonilott på försök vid Göteborgs universitet och pilotprojektet inom det svensk-norska samarbetet Marint gränsforum Skagerrak försöker bland annat reda ut vilka tillstånd som krävs för att svenskar ska kunna ha en odlingslott vid sin egen brygga.
Foto: Johan Nilsson/TT

FAKTA

Fakta: Havskolonilotter

I en havskolonilott odlar och förvarar man råvaror från havet.

Till skillnad från en odling på land behöver man inte tillsätta näring eller vatten till odlingarna. Det finns tillräckligt med näringsämnen i havet i form av kväve och fosfor.

Kolonilotten kan anläggas antingen ute till havs eller kustnära vid en brygga.

Det är främst musslor, alger och ostron som är lämpliga att odla eller förvara i en havskolonilott.

Det är viktigt att endast odla sådant som finns i havet på den plats man befinner sig eftersom införsel av nya arter kan slå ut naturliga bestånd.

Källor: Havhøst, Göteborgs universitet

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

spelaspel.se

Kommer Trump stanna i vita huset efter nästa presidentval?

Spelaspel.se Den 3 november 2020 avgörs det amerikanska presidentvalet och många undrar om Donald Trump kommer att få sitta kvar i Vita huset. Sett till att hans stående förmåga att vara immun mot diverse kontroverser har många länge sett hans andra mandatperiod som säkrad, men nu tycks coronaviruset kunna bli hans fall. I denna artikeln tittar vi närmare på vad som talar för och vad som talar emot att president Donald Trump får sitt ämbete förlängt.

Efter en skandalomsusad valkampanj chockades många när beskedet kom om att Donald Trump blev USA:s 45:e president. Den största förklaringen troddes ligga i hans populistiska approach och amerikanarnas utbredda misstro mot demokraternas kandidat, Hillary Clinton. Snart har fyra år gått sedan dess och den 3 november får vi veta om Donald Trump får sitta kvar eller inte. Intresset är ovanligt stort och redan nu går det att betta på presidentvalet – om vi ser till spelbolagens siffror ser vi snabbt att de räknar med en ny seger för Trump (1.75 i odds), men demokraternas kandidat Joe Biden ligger inte långt efter (2.05 i odds).

Vad talar för en Donald Trump-seger?

Donald Trump har varit i blåsväder för olika kontroversiella uttalanden och skandaler sedan han inledde sin valkampanj. Under hans första presidentperiod har kontroverserna fortsatt att dugga tätt, men han har alltid lyckats trolla sig ur de besvärliga situationerna med att starta nya skandaler, skylla på “fake news” eller skicka iväg några tweets. Exempelvis har det pratats om grova skattebrott och en förmodad inblandning i “Rysslandsaffären” där tydliga bevis pekar på att Donald Trumps valkampanj haft regelbunden kontakt med Ryssland, som i sin tur påverkade presidentvalet. Efter att mail läcktes ut som bevisade att han utpressat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på 3,7 miljarder kronor för att få dem att gräva fram smuts om demokraternas troliga presidentkandidat Joe Bidens son, ställdes han inför riksrätt. Något som bara hänt två presidenter före honom under landets 200-åriga historia. Föga förvånande lämnade han rättegångssalen som vinnare, vilket återigen talar för hans otroliga förmåga att slingra sig ur krissituationer och behålla det amerikanska folkets tillit.

En annan stark fördel för Donald Trump är hur starkt den amerikanska ekonomin har gått under de senaste åren. Även om detta är effekter av vad tidigare regeringar har banat vägen för så tar han ogenerat åt sig äran för landets ekonomiska framgång. På Twitter i somras skrev han följande:

“Big Rally tonight in Greenville, North Carolina. Lots of great things to tell you about, including the fact that our Economy is the best it has ever been. Best Employment & Stock Market Numbers EVER. I’ll talk also about people who love, and hate, our Country (mostly love)! 7:PM”

Coronaviruset är Trumps stora hot

Den 3 november avgörs alltså valet men kampanjandet har börjat för länge sedan. På demokraternas sida ser det ut som att Joe Biden kommer att bli deras kandidat. Flera favoriter har redan fått erkänna sig besegrade och nu är det Biden eller Bernie Sanders som gäller. Sett till Sanders vänsterpolitik är det inte särskilt troligt att han blir demokraternas kandidat, men samtidigt har Joe Biden varit i blåsväder för att flera gånger ha anklagats för att ha betett sig olämpligt mot kvinnor vilket kan vara till Sanders fördel.

Om det blir Joe Biden eller Bernie Sanders som ställs mot Trump är nog inte något presidenten oroar sig över just nu. Hans primära fokus bör vara det omskrivna Coronaviruset som kommit till USA. Nu har han stoppat alla till USA från Europa, men det är på hemmaplan han måste agera istället. Sett till att 27 miljoner amerikaner saknar sjukhusförsäkring och därmed inte har råd att vara sjuka från jobbet, kommer viruset att sprida sig som en löpeld.

Med Coronaviruset har också handeln avstannat vilket lett till kraftiga nedgångar på börsen. USA kan komma att drabbas hårt av detta och då den starka ekonomin länge har varit Trumps stöttepelare kan ett fortsatt börsras bli hans dödsstöten för hans kandidatur.

Under de närmsta månaderna lär vi se en del svängningarna i spelbolagens odds för Donald Trump och Joe Biden. För den som vill spela på presidentvalet så gäller det att hålla sig uppdaterad framöver.

Inrikes

Man häktad för mord i Boden

En man i 45-årsåldern har häktats av Luleå tingsrätt misstänkt för ett mord i Boden. Arkivbild.
Foto: Susanne Lindholm/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 45-årsåldern har häktats på sannolika skäl misstänkt för ett mord i Boden tidigare i veckan.

I onsdags kväll blev en man i 20-årsåldern skjuten utanför en hamburgerrestaurang. Han fördes till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda.

Den misstänkte greps några timmar senare.

Han förnekar brott, säger mannens advokat till Norrbottens-Kuriren och Norrländska Socialdemokraten.

Inrikes

Mardrömmar vanligt hos covidpatienter på iva

Mardrömmarna kan leda till att patienterna tror att personalen är emot dem, enligt Karin Samuelsson. Arkivbild.
Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT
Inrikes
Inrikes Svåra mardrömmar och hallucinationer är vanligare för covid-19-patienter på iva än för andra svårt sjuka patienter som behandlas i respirator, skriver SVT Nyheter Skåne.
PREMIUM

Nästan två tredjedelar av covidpatienterna på iva drabbas av mardrömmar och hallucinationer, medan motsvarade siffra för andra som behandlas i respirator bara är en knappt tredjedel, enligt Karin Samuelsson, som forskat på iva-vård.

– Det beror på den långa tiden de tillbringar på intensiven, att de får så mycket starka droger och att vi ibland är tvungna att slå ut andningen för att få respiratorn att fungera, säger Karin Samuelsson till SVT.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Försvunnen kvinna hittad vid liv

Kvinnan i 80-årsåldern är återfunnen och vid god vigör. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Den kvinna i 80-årsåldern, som har varit försvunnen sedan torsdagskvällen, är hittad vid liv.
PREMIUM

Hon kom själv gående till ett bostadshus inom det område där polisen sökt.

– Vad jag förstår har hon varit vid god vigör, mått relativt bra, säger Jens auf der Heide, vakthavande befäl i polisregion Bergslagen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL