Inrikes

140 miljoner mer till utsatta grupper

- De grupper som redan hade det tuffast har fått det väldigt mycket hårdare under pandemin, säger jämställdhets- och bostads­minister Märta Stenevi. Arkivbild.
Foto: Leif R Jansson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Regeringen vill satsa ytterligare 140 miljoner kronor på ideella organisationer som stöttar utsatta grupper. Det föreslås i vårändringsbudgeten som presenteras på torsdag.

– Restriktionerna har förlängts och utsattheten har förlängts, vi får oerhört många signaler från kvinnojourerna på att det finns en ökad utsatthet, säger jämställdhets- och bostads­minister Märta Stenevi (MP).

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Fixa till gränsen – en utmaning på hög nivå

Det mest svårtillgängliga riksröset på gränsen mot Norge finns i högfjällsmassivet Sulitelma, i Arjeplogs kommun. Det högsta berget i området, på den norska sidan, är mer än 1900 meter. Lantmäteriet kan eventuellt behöva hjälp av klättrare för att ta sig till röset, måla det och läsa in digitala koordinater.
Foto: Foto: Lantmäteriet
Inrikes
Inrikes Mitt i pandemin har tolv svenskar fått specialtillstånd för att fritt passera gränsen mot Norge.
Deras uppdrag är att se över själva gränsen. Röja skog, måla och reparera gränsrösen, och sådant. Men vissa rösen är svåra att nå.

Sveriges landgräns mot Norge, som är 162 mil lång, ses över då och då. Senast det gjordes grundligt var på 1980-talet. Men nu får gränsen en ordentlig tillsyn under fem sommarsäsonger, med start förra året.

Hälften var

Länderna har bestämt att Sverige ska sköta om den norra halvan av gränsen, medan Norge tar hand om den södra. Kort sammanfattat innebär det att norska Kartverket får jobba i skogen, medan det svenska Lantmäteriet ger sig ut i fjällvärlden.

Den "svenska" delen börjar vid Valsjöbyn i norra Jämtland och slutar vid det berömda Treriksröset, där Sverige, Norge och Finland möts. Däremellan finns 82 mil gräns, till stor del över kalfjället.

Årets arbete har börjat i den södra delen av området. Längre norrut är rösena som ska ses till fortfarande täckta av snö.

– Då kan man varken skrapa dem, måla dem eller staka ut gränslinjen däremellan, konstaterar Michael Munter, projektledare på Lantmäteriet.

Coronapandemin, som fått Norge att införa hårda restriktioner för inresor, har gjort gränsarbetet lite extra knepigt.

– Vi har fått tillstånd för inresa, via norska UD och en domstol. Men vi har väldigt hårda restriktioner. Vi får inte prata med ortsbor på norska sidan, och våra arbetslag hålls i stränga coronabubblor, säger Michael Munter.

Anlita klättrare

Att se över gränsrösen i fjällvärlden är ett jobb där man ofta måste ta sig fram till fots. Eller klättra.

– Vi har några riksrösen på toppar där det är brant sluttning åt alla håll. Där får vi ha klätterutrustning och kunna säkra oss, säger Munter.

Det mest svårtillgängliga riksröset ligger i Arjeplogs kommun, som en orange prick i Sulitelmamassivet – ett kargt men storslaget högfjällslandskap. Där kan det bli aktuellt att anlita mera vana klättrare än Lantmäteriets personal.

I skogsområden röjs en fem meter bred gränsgata – ett jobb som måste göras om då och då.

Ett syfte med översynen är att göra gränsen digital. Det innebär i princip att Lantmäteriets personal, med modern teknik, matar in värden som sedan kan läsas av på en karta.

– Det tydliggör för både fastighetsägare och turism var gränsen går, säger Michael Munter.

Micke Larsson/TT

FAKTA

Fakta: Gränsen mot Norge

Är 162 mil lång, från Idefjorden i söder till Treriksröset i norr.

Nu görs en översyn av hela gränsen under fem somrar, med start i fjol.

Norge sköter om den södra delen, som mest går genom skog.

Sverige har ansvar för norra halvan, från Valsjöbyn i norra Jämtland.

Gränsen definieras av 642 riksrösen, plus elva omarkerade brytpunkter. 614 av dessa rösen är stenrösen. Några står under vatten för det mesta.

Riksrösena är från cirka en meter till mer än två meter höga.

Det finns även många mindre rösen, av två typer, som inte i sig själva utmärker gränsen. Bara i årets arbete ska Lantmäteriet se över cirka 160 riktningsrösen, som visar i vilken riktning nästa större röse finns.

Dessutom finns försäkringspunkter där bultar borrats ner i berget. Med hjälp av mätningar från dessa kan ett röse återställas på rätt plats, om det av någon anledning rasat eller flyttats.

Alla rösen, gränsskyltar och försäkringspunkter ska mätas in, restaureras och målas under gränsöversynen.

I skogsmark röjs en fem meter bred gränsgata.

Den svenska budgeten för översynen är cirka sex miljoner kronor för hela femårsperioden.

Källa: Lantmäteriet

Inrikes

Tusen Timråsupportrar samlades efter vinsten

Timrås Jeremy Boyce-Rotevall och Jonathan Dahlén lyfter pokalen efter segern mot Björklöven på onsdagen. Trots klubbens uppmaning samlades många människor efteråt för att fira.
Foto: Erik Mårtensson/TT
Inrikes
Inrikes

Mellan 1 000 och 1 500 personer samlades utanför Timrås arena på onsdagen för att fira lagets avancemang till den högsta serien som blev klart efter det att Timrå slog Björklöven med 5–0 tidigare under kvällen.

– Jag kan väl konstatera att de flesta som var där klumpade ihop sig. Då tar man inte sitt ansvar under pandemin, säger polisinspektören Henrik Blusi, som befann sig på platsen, till Sundsvalls Tidning.

– Det är djupt olyckligt med tanke på att restriktionerna förlängdes samma dag, säger han.

Folksamlingen uppstod trots att både polisen och Timrå IK hade uppmanat människor på förhand att respektera restriktionerna.

Henrik Blusi menar dock att de få patruller som befann sig på plats inte hade möjlighet att upplösa folksamlingen.

– Rent taktiskt att skingra en folksamling på över 1 000 personer är osannolikt att nå framgång med. Det gäller att väga vår taktik mot konsekvenserna som det kan få.

Inrikes

Berusade män viftade med nazistflagga

När polis anlände till platsen ville männen först inte komma in till land. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Polisen har inlett en förundersökning om hets mot folkgrupp efter det att två berusade män viftat med en nazistisk flagga från en roddbåt i Svartån i Tranås, skriver polisen på sin hemsida.

Det var tidigt på Kristi himmelsfärdsdagens morgon som polis och räddningstjänst larmades av allmänheten om de båda männens förehavanden ute på sjön.

När polis anlände till platsen ville männen först inte komma in till land, men till slut tog färden slut vid Näckströmshamn.

Förutom att det inletts en förundersökning om hets mot folkgrupp är männen, som är i 40- respektive 45-årsåldern, nu misstänka för ringa narkotikabrott för eget bruk.

Flaggan har tagits i beslag.

Inrikes

Krogvåldet kraftigt ned efter tidig stängning

Förbudet mot att sälja alkohol efter klockan 20 som trädde i kraft i november förra året gäller fortfarande. Arkivbild.
Foto: Vilhelm Stokstad/TT
Inrikes
Inrikes

Krogvåldet har sjunkit kraftigt i samband med att restaurangerna tvingats stänga tidigare under pandemin, rapporterar Dagens Nyheter.

Statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att anmälningarna om misshandel av en vuxen person utomhus gick ned med nästan 25 procent under vintermånaderna januari, februari och mars 2021 jämfört med ett normalt år.

Sådana anmälningar är enligt Brå oftast förknippade med uteliv och alkoholförtäring.

– Våld mellan obekanta handlar i väldigt hög utsträckning om bråk mellan berusade personer i samband med eller efter krogbesök, säger Stina Holmberg, forsknings- och utredningsråd på Brå, till DN.

TT har tidigare rapporterat att SOS-samtalen till polisen minskat med närmare 40 procent vissa timmar på natten efter det att öppettiderna på krogarna begränsats med anledning av pandemin.

– Stängningen ger en kraftig minskning av stökiga aktiviteter i det offentliga rummet och det är därifrån larmsamtalen normalt kommer, sade kriminologen Sven Granath då.

Inrikes

Förhandlingar om ändrat krislägesavtal inleds

Krislägesavtalet är i dagsläget aktiverat i sju regioner. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Inrikes
Inrikes Sjukvården är under hård press och sju regioner har aktiverat krislägesavtalet. Nu inleder SKR och Sobona förhandlingar om förändringar i avtalet utifrån erfarenheterna från pandemin.
– Det har varit en stressad situation, säger John Nilsson, på Sobona.

Krislägesavtalet reglerar villkor och ersättningar för hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar vid krisläge. Det innebär längre arbetstid och högre lön i form av en krisersättning på 120 procent av lönen per timme, sammantaget en ersättning på 220 procent av lönen per timme. Arbetsgivaren måste dock först ha försökt lösa bemanningssituationen på egen hand.

SKR och Sobona inleder nu förhandlingar om förändringar i avtalet med de fackliga organisationerna inom kommunsektorn, enligt ett pressmeddelande.

Hög arbetsbelastning

– Det har varit en stressad situation med hög arbetsbelastning för många. Avtalet möjliggör att man får ut upp till 30 procent mer arbetstid i samma personalgrupp och det har varit nödvändigt under pandemin, men det innebär en belastning på personalen, säger John Nilsson, förhandlingschef på Sobona, till TT.

I stort sett anser han att avtalet har fungerat bra, men säger att man nu vill se om det går att hitta lösningar som minskar belastningen och ökar uthålligheten vid långvariga kriser som coronapandemin.

– Ju mer utdragen en krissituation är, desto mer slitsamt är det. Det blir frågor om arbetstider och viloregler som man får titta på, säger John Nilsson.

Oklara ändringar

I nuläget kan han inte ge något mer konkret svar om vilka förändringar som kan bli aktuella, men säger att Sobona ser fram emot förhandlingarna.

I dag är krislägesavtalet aktiverat i sju regioner, men har tidigare varit aktiverat i totalt tio regioner under pandemin.

– Det har varit ett pressat läge i regionerna som har haft det här aktiverat någon gång under året. Men även i samtliga övriga regioner har pandemin ställt stora krav på personalen som har jobbat mycket övertid.

Marielle Theander Olsson/TT

FAKTA

Fakta: Krislägesavtalet

Krislägesavtalet aktiveras av SKR och Sobona – kommunala företagens arbetsgivarorganisation på begäran av arbetsgivaren. Först måste arbetsgivaren själv ha försökt lösa situationen.

Avtalet innebär längre arbetstid och högre lön i form av en krisersättning på 120 procent av lönen per timme. Detta innebär sammantaget en ersättning på 220 procent av lönen per timme.

Det ordinarie arbetstidsmåttet är 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod om max fyra veckor. Inom avtalet finns anpassade regler för dygns- och veckovila.

För närvarande (13 maj 2021) har sju regioner aktiverat ett krislägesavtal: Stockholm, Jönköpings län, Uppsala, Gävleborg, Dalarna, Norrbotten och Kalmar.

Källa: Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinofeber

Säkert onlinespel - hur casinon håller dig trygg på nätet

Casinofeber De flesta har råkat ut för osäkra webbsidor online, men när det gäller spel på casino online har säkerheten kommit långt under de senaste två decennierna. Inte bara har kvaliteten och utbudet förbättrats, utan även många andra aspekter. Ända sedan det första online-casinot lanserades 1995 har en av de största frågorna varit en effektiv säkerhet online.

Vi vet alla att onlinevärlden inte är säker. Det finns alltför många historier om hur webbplatser har hackats och privata uppgifter spridits. Brottsliga hackare kan samla på sig alla slags detaljer som rör privata bankkonton, lösenord och inloggningsuppgifter. Oskyddade webbplatser är ofta benägna att ha och sprida virus, malware, trojaner, spionprogram och många andra skadliga dolda filer. Sådana filer är designade att förstöra din dator (eller mobila enhet), hacka hela din samling säkra lösenord, få tillgång till dina personliga uppgifter så att de kan ta över allt du gör online.

Vågar man registrera sig på ett casino?

Det skulle också vara ganska lätt att anta att hela casinospelsindustrin online är utsatt för samma risker vad gäller säkerheten, och ha liknande skräckhistorier om medlemmar som förlorat sitt konto och all bankinformation kommit i händerna på fel personer. Och vore det så, så skulle ingen våga anmäla sig eller skapa ett konto på ett casino online. Men casinobranschen är ju en av de snabbast växande det senaste decenniet, och miljontals människor världen över loggar in och spelar online varje dag.

Man kanske blir förvånad över att höra det,  men casinoindustrin online är faktiskt en av de säkraste branscherna på hela internet. Faktum är att många av branschens största onlinecasinon kan erbjuda mer sofistikerade säkerhetsåtgärder på webben än vad många ledande företag inom bank- och finansväsendet kan. Att hitta dessa casinon med hög säkerhet är ganska lätt, så länge du använder betrodda guider som www.casinofeber.se. Där kan du läsa recensioner av onlinecasinon för den svenska marknaden, och få tips på bonusar. De samlar även aktuella nyheter inom casinovärlden och guidar dig till hur du spelar på casino online. Så exakt hur uppnår casinon denna till synes otroliga prestation vad gäller säkerheten?

SSL - Gör "huset" säkert

Alla de största casinon online bryr sig om säkerhet, och de har en sak gemensamt när det gäller att ge sina spelare den mest effektiva onlinesäkerhet som finns - SSL-digitala krypteringsprotokoll. Då krävs det ett SSL-certifikat, som kan liknas vid ett slags bank-ID fast för webbplatser.

SSL betyder Secure Socket Layer, och är en slags kryptering. Det betyder att all data som skickas mellan din webbläsare och webbservern (i detta fall online casinot), är helt privat och säker.  SSL är den nuvarande branschstandarden för onlinecasinon, och du kan se det i webbläsarens adressfält. Om man ser certifikatet, att adressen i webbläsaren börjar med https, att det är ett grönt hänglås och att det står att webbplatsen är säker, då vet man att det onlinecasino man vill spela på och sätta in pengar på verkligen är helt tryggt.

Digital säkerhet på språng

Mobil casinospel har tagit spelvärlden online med storm de senaste åren, och många branschledande utvecklare tror att det kommer att bli det viktigaste sättet för användarna att komma åt sina favoritspel på casinon online framöver. Med införandet av HTML5, som tagit över det tidigare Flash-baserade direktspelet, försvann också de vanligaste säkerhetshoten.

Dagens mobila casinoplattformar använder sig också av mobil webbläsarteknik för HTML5, för att utöka säkerheten. Med hjälp av HTML5 kan spelarna nu logga in på sitt redan säkra casinokonto online direkt från sina mobila webbläsare, med samma SSL-certifikatprotokoll för att garantera säkert spel från hela världen, oavsett om man sitter på bussen hem från jobbet eller är hemma i soffan i vardagsrummet.

Inrikes

Paula Bieler avslöjar mer om avhoppet

Paula Bieler, tidigare riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, berättar nu mer om anledningarna till avhoppet i SVT:s program Politikerbyrån. Arkivbild.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Inrikes
Inrikes Förvåningen var stor när Paula Bieler, länge en av Sverigedemokraternas mest framträdande profiler, valde att hoppa av partiet.
Nu avslöjar hon att SD:s vilja att ingå i ett konservativt block var en av anledningarna som fick henne att lämna partiet.
PREMIUM

När Paula Bieler lämnade riksdagen och alla sina politiska uppdrag med omedelbar verkan var förklaringen att hon ”gått i otakt med partiet”. Nu, ett drygt år senare, berättar hon för SVT:s program "Politikbyrån" att hon motsatte sig ett konservativt block och att hon var en av kritikerna inom partiet på högerkanten.

– Jag var inte bekväm med att det så tydligt blev ett M-KD-SD-block, eventuellt då med Liberalerna. Jag har inget emot att samarbeta med dem men att sudda ut skillnaderna mellan partier..., säger hon till SVT och fortsätter:

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Eskalerande konflikt väcker oro i Sverige

I Malmö och flera andra svenska städer har propalestinska demonstrationer genomförts i veckan.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes När våldet eskalerar i Jerusalem och Gaza ökar vaksamheten i de judiska församlingarna i Sverige. Det finns en oro för att konflikten ska spilla över hit, men det finns hittills inga rapporterade incidenter som tyder på att den gjort det.
PREMIUM

– Generellt sett vet vi av erfarenhet att det finns en väldigt tydlig koppling mellan det som sker i Israel-Palestina och hot mot svenska judar och judiska institutioner. Det ser vi hela tiden, säger Aron Verständig, ordförande i Judiska centralrådet och judiska församlingen i Stockholm.

Men under den dramatiska utvecklingen i Israel och Palestina under april och maj har han inte sett eller hört talas om att judar i Sverige på något sätt ska ha utsatts. Ändå har judiska församlingens säkerhetsåtgärder förstärkts.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Överklagar dom om våldtäkter i RFSL:s lokaler

Övergreppen ska ha ägt rum i RFSL:s lokaler i Stockholm. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En man som fick fyra års fängelse för flera våldtäkter och sexuella övergrepp i RFSL:s lokaler i Stockholm överklagar till hovrätten, rapporterar SVT Nyheter Stockholm.

Den 56-årige mannen, som arbetade som migrationskonsult på RFSL i Stockholm, fälldes av tingsrätten för våldtäkt mot fyra män, alla under 30 år, samt sexuella ofredanden mot två av dem. Brotten ska ha ägt rum på mannens kontor mellan oktober 2018 och oktober 2019.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL