Inrikes

Smittsam gäspning kan skapa starka band

En gäspning sprider sig snabbt i lejonflocken. Arkivbild.
Foto: Steffen Schmidt/TT
Inrikes
Inrikes En ny studie av lejonflockar i Sydafrika kan hjälpa till att förklara varför vi gäspar.
PREMIUM

Gäspningar är ett ganska gåtfullt fenomen som många av jordens ryggradsdjur ägnar sig åt. Forskarvärlden har än så länge ingen heltäckande förklaring. Kanske handlar det om att försöka bli piggare genom att öka blodflödet och kyla hjärnan.

Men dessutom finns det någon sorts social funktion. Att gäspningar smittar av sig har visats hos många olika djur. Det kan räcka med att visa en bild på någon som gäspar för att beteendet ska sprida sig. Men varför är det så?

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Fixa till gränsen – en utmaning på hög nivå

Det mest svårtillgängliga riksröset på gränsen mot Norge finns i högfjällsmassivet Sulitelma, i Arjeplogs kommun. Det högsta berget i området, på den norska sidan, är mer än 1900 meter. Lantmäteriet kan eventuellt behöva hjälp av klättrare för att ta sig till röset, måla det och läsa in digitala koordinater.
Foto: Foto: Lantmäteriet
Inrikes
Inrikes Mitt i pandemin har tolv svenskar fått specialtillstånd för att fritt passera gränsen mot Norge.
Deras uppdrag är att se över själva gränsen. Röja skog, måla och reparera gränsrösen, och sådant. Men vissa rösen är svåra att nå.

Sveriges landgräns mot Norge, som är 162 mil lång, ses över då och då. Senast det gjordes grundligt var på 1980-talet. Men nu får gränsen en ordentlig tillsyn under fem sommarsäsonger, med start förra året.

Hälften var

Länderna har bestämt att Sverige ska sköta om den norra halvan av gränsen, medan Norge tar hand om den södra. Kort sammanfattat innebär det att norska Kartverket får jobba i skogen, medan det svenska Lantmäteriet ger sig ut i fjällvärlden.

Den "svenska" delen börjar vid Valsjöbyn i norra Jämtland och slutar vid det berömda Treriksröset, där Sverige, Norge och Finland möts. Däremellan finns 82 mil gräns, till stor del över kalfjället.

Årets arbete har börjat i den södra delen av området. Längre norrut är rösena som ska ses till fortfarande täckta av snö.

– Då kan man varken skrapa dem, måla dem eller staka ut gränslinjen däremellan, konstaterar Michael Munter, projektledare på Lantmäteriet.

Coronapandemin, som fått Norge att införa hårda restriktioner för inresor, har gjort gränsarbetet lite extra knepigt.

– Vi har fått tillstånd för inresa, via norska UD och en domstol. Men vi har väldigt hårda restriktioner. Vi får inte prata med ortsbor på norska sidan, och våra arbetslag hålls i stränga coronabubblor, säger Michael Munter.

Anlita klättrare

Att se över gränsrösen i fjällvärlden är ett jobb där man ofta måste ta sig fram till fots. Eller klättra.

– Vi har några riksrösen på toppar där det är brant sluttning åt alla håll. Där får vi ha klätterutrustning och kunna säkra oss, säger Munter.

Det mest svårtillgängliga riksröset ligger i Arjeplogs kommun, som en orange prick i Sulitelmamassivet – ett kargt men storslaget högfjällslandskap. Där kan det bli aktuellt att anlita mera vana klättrare än Lantmäteriets personal.

I skogsområden röjs en fem meter bred gränsgata – ett jobb som måste göras om då och då.

Ett syfte med översynen är att göra gränsen digital. Det innebär i princip att Lantmäteriets personal, med modern teknik, matar in värden som sedan kan läsas av på en karta.

– Det tydliggör för både fastighetsägare och turism var gränsen går, säger Michael Munter.

Micke Larsson/TT

FAKTA

Fakta: Gränsen mot Norge

Är 162 mil lång, från Idefjorden i söder till Treriksröset i norr.

Nu görs en översyn av hela gränsen under fem somrar, med start i fjol.

Norge sköter om den södra delen, som mest går genom skog.

Sverige har ansvar för norra halvan, från Valsjöbyn i norra Jämtland.

Gränsen definieras av 642 riksrösen, plus elva omarkerade brytpunkter. 614 av dessa rösen är stenrösen. Några står under vatten för det mesta.

Riksrösena är från cirka en meter till mer än två meter höga.

Det finns även många mindre rösen, av två typer, som inte i sig själva utmärker gränsen. Bara i årets arbete ska Lantmäteriet se över cirka 160 riktningsrösen, som visar i vilken riktning nästa större röse finns.

Dessutom finns försäkringspunkter där bultar borrats ner i berget. Med hjälp av mätningar från dessa kan ett röse återställas på rätt plats, om det av någon anledning rasat eller flyttats.

Alla rösen, gränsskyltar och försäkringspunkter ska mätas in, restaureras och målas under gränsöversynen.

I skogsmark röjs en fem meter bred gränsgata.

Den svenska budgeten för översynen är cirka sex miljoner kronor för hela femårsperioden.

Källa: Lantmäteriet

Inrikes

Tusen Timråsupportrar samlades efter vinsten

Timrås Jeremy Boyce-Rotevall och Jonathan Dahlén lyfter pokalen efter segern mot Björklöven på onsdagen. Trots klubbens uppmaning samlades många människor efteråt för att fira.
Foto: Erik Mårtensson/TT
Inrikes
Inrikes

Mellan 1 000 och 1 500 personer samlades utanför Timrås arena på onsdagen för att fira lagets avancemang till den högsta serien som blev klart efter det att Timrå slog Björklöven med 5–0 tidigare under kvällen.

– Jag kan väl konstatera att de flesta som var där klumpade ihop sig. Då tar man inte sitt ansvar under pandemin, säger polisinspektören Henrik Blusi, som befann sig på platsen, till Sundsvalls Tidning.

– Det är djupt olyckligt med tanke på att restriktionerna förlängdes samma dag, säger han.

Folksamlingen uppstod trots att både polisen och Timrå IK hade uppmanat människor på förhand att respektera restriktionerna.

Henrik Blusi menar dock att de få patruller som befann sig på plats inte hade möjlighet att upplösa folksamlingen.

– Rent taktiskt att skingra en folksamling på över 1 000 personer är osannolikt att nå framgång med. Det gäller att väga vår taktik mot konsekvenserna som det kan få.

Inrikes

Berusade män viftade med nazistflagga

När polis anlände till platsen ville männen först inte komma in till land. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Polisen har inlett en förundersökning om hets mot folkgrupp efter det att två berusade män viftat med en nazistisk flagga från en roddbåt i Svartån i Tranås, skriver polisen på sin hemsida.

Det var tidigt på Kristi himmelsfärdsdagens morgon som polis och räddningstjänst larmades av allmänheten om de båda männens förehavanden ute på sjön.

När polis anlände till platsen ville männen först inte komma in till land, men till slut tog färden slut vid Näckströmshamn.

Förutom att det inletts en förundersökning om hets mot folkgrupp är männen, som är i 40- respektive 45-årsåldern, nu misstänka för ringa narkotikabrott för eget bruk.

Flaggan har tagits i beslag.

Inrikes

Krogvåldet kraftigt ned efter tidig stängning

Förbudet mot att sälja alkohol efter klockan 20 som trädde i kraft i november förra året gäller fortfarande. Arkivbild.
Foto: Vilhelm Stokstad/TT
Inrikes
Inrikes

Krogvåldet har sjunkit kraftigt i samband med att restaurangerna tvingats stänga tidigare under pandemin, rapporterar Dagens Nyheter.

Statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att anmälningarna om misshandel av en vuxen person utomhus gick ned med nästan 25 procent under vintermånaderna januari, februari och mars 2021 jämfört med ett normalt år.

Sådana anmälningar är enligt Brå oftast förknippade med uteliv och alkoholförtäring.

– Våld mellan obekanta handlar i väldigt hög utsträckning om bråk mellan berusade personer i samband med eller efter krogbesök, säger Stina Holmberg, forsknings- och utredningsråd på Brå, till DN.

TT har tidigare rapporterat att SOS-samtalen till polisen minskat med närmare 40 procent vissa timmar på natten efter det att öppettiderna på krogarna begränsats med anledning av pandemin.

– Stängningen ger en kraftig minskning av stökiga aktiviteter i det offentliga rummet och det är därifrån larmsamtalen normalt kommer, sade kriminologen Sven Granath då.

Inrikes

Förhandlingar om ändrat krislägesavtal inleds

Krislägesavtalet är i dagsläget aktiverat i sju regioner. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Inrikes
Inrikes Sjukvården är under hård press och sju regioner har aktiverat krislägesavtalet. Nu inleder SKR och Sobona förhandlingar om förändringar i avtalet utifrån erfarenheterna från pandemin.
– Det har varit en stressad situation, säger John Nilsson, på Sobona.

Krislägesavtalet reglerar villkor och ersättningar för hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar vid krisläge. Det innebär längre arbetstid och högre lön i form av en krisersättning på 120 procent av lönen per timme, sammantaget en ersättning på 220 procent av lönen per timme. Arbetsgivaren måste dock först ha försökt lösa bemanningssituationen på egen hand.

SKR och Sobona inleder nu förhandlingar om förändringar i avtalet med de fackliga organisationerna inom kommunsektorn, enligt ett pressmeddelande.

Hög arbetsbelastning

– Det har varit en stressad situation med hög arbetsbelastning för många. Avtalet möjliggör att man får ut upp till 30 procent mer arbetstid i samma personalgrupp och det har varit nödvändigt under pandemin, men det innebär en belastning på personalen, säger John Nilsson, förhandlingschef på Sobona, till TT.

I stort sett anser han att avtalet har fungerat bra, men säger att man nu vill se om det går att hitta lösningar som minskar belastningen och ökar uthålligheten vid långvariga kriser som coronapandemin.

– Ju mer utdragen en krissituation är, desto mer slitsamt är det. Det blir frågor om arbetstider och viloregler som man får titta på, säger John Nilsson.

Oklara ändringar

I nuläget kan han inte ge något mer konkret svar om vilka förändringar som kan bli aktuella, men säger att Sobona ser fram emot förhandlingarna.

I dag är krislägesavtalet aktiverat i sju regioner, men har tidigare varit aktiverat i totalt tio regioner under pandemin.

– Det har varit ett pressat läge i regionerna som har haft det här aktiverat någon gång under året. Men även i samtliga övriga regioner har pandemin ställt stora krav på personalen som har jobbat mycket övertid.

Marielle Theander Olsson/TT

FAKTA

Fakta: Krislägesavtalet

Krislägesavtalet aktiveras av SKR och Sobona – kommunala företagens arbetsgivarorganisation på begäran av arbetsgivaren. Först måste arbetsgivaren själv ha försökt lösa situationen.

Avtalet innebär längre arbetstid och högre lön i form av en krisersättning på 120 procent av lönen per timme. Detta innebär sammantaget en ersättning på 220 procent av lönen per timme.

Det ordinarie arbetstidsmåttet är 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod om max fyra veckor. Inom avtalet finns anpassade regler för dygns- och veckovila.

För närvarande (13 maj 2021) har sju regioner aktiverat ett krislägesavtal: Stockholm, Jönköpings län, Uppsala, Gävleborg, Dalarna, Norrbotten och Kalmar.

Källa: Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Inrikes

Paula Bieler avslöjar mer om avhoppet

Paula Bieler, tidigare riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, berättar nu mer om anledningarna till avhoppet i SVT:s program Politikerbyrån. Arkivbild.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Inrikes
Inrikes Förvåningen var stor när Paula Bieler, länge en av Sverigedemokraternas mest framträdande profiler, valde att hoppa av partiet.
Nu avslöjar hon att SD:s vilja att ingå i ett konservativt block var en av anledningarna som fick henne att lämna partiet.
PREMIUM

När Paula Bieler lämnade riksdagen och alla sina politiska uppdrag med omedelbar verkan var förklaringen att hon ”gått i otakt med partiet”. Nu, ett drygt år senare, berättar hon för SVT:s program "Politikbyrån" att hon motsatte sig ett konservativt block och att hon var en av kritikerna inom partiet på högerkanten.

– Jag var inte bekväm med att det så tydligt blev ett M-KD-SD-block, eventuellt då med Liberalerna. Jag har inget emot att samarbeta med dem men att sudda ut skillnaderna mellan partier..., säger hon till SVT och fortsätter:

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Eskalerande konflikt väcker oro i Sverige

I Malmö och flera andra svenska städer har propalestinska demonstrationer genomförts i veckan.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes När våldet eskalerar i Jerusalem och Gaza ökar vaksamheten i de judiska församlingarna i Sverige. Det finns en oro för att konflikten ska spilla över hit, men det finns hittills inga rapporterade incidenter som tyder på att den gjort det.
PREMIUM

– Generellt sett vet vi av erfarenhet att det finns en väldigt tydlig koppling mellan det som sker i Israel-Palestina och hot mot svenska judar och judiska institutioner. Det ser vi hela tiden, säger Aron Verständig, ordförande i Judiska centralrådet och judiska församlingen i Stockholm.

Men under den dramatiska utvecklingen i Israel och Palestina under april och maj har han inte sett eller hört talas om att judar i Sverige på något sätt ska ha utsatts. Ändå har judiska församlingens säkerhetsåtgärder förstärkts.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Överklagar dom om våldtäkter i RFSL:s lokaler

Övergreppen ska ha ägt rum i RFSL:s lokaler i Stockholm. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En man som fick fyra års fängelse för flera våldtäkter och sexuella övergrepp i RFSL:s lokaler i Stockholm överklagar till hovrätten, rapporterar SVT Nyheter Stockholm.

Den 56-årige mannen, som arbetade som migrationskonsult på RFSL i Stockholm, fälldes av tingsrätten för våldtäkt mot fyra män, alla under 30 år, samt sexuella ofredanden mot två av dem. Brotten ska ha ägt rum på mannens kontor mellan oktober 2018 och oktober 2019.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL