Inrikes

Tydlig klyfta mellan L och SD – trots uppgörelse

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni duellerade med SD-ledaren Jimmie Åkesson om migration i SVT:s partiledardebatt.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Trots högeroppositionens migrationsuppgörelse är klyftan mellan L och SD stor. Det var tydligt efter SVT:s partiledardebatt.
PREMIUM

Bara några timmar efter det att M, KD, L och SD presenterat sin migrationsuppgörelse drabbade L-ledaren Nyamko Sabuni och SD-ledaren Jimmie Åkesson samman i SVT:s debatt.

– Jag går till val på en helt annan migrationspolitik än vad Nyamko står för, sade Åkesson.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Statsvetare: SD är den stora vinnaren

Andreas Johansson Heinö, statsvetare och förlagschef på Timbro. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Inrikes
Inrikes – En kraftfull manifestation från det nya konservativa blocket i en fråga som kommer att vara central inför valrörelsen.
Så kommenterar statsvetaren Marja Lemne den migrationspolitiska uppgörelsen mellan M, KD, L och SD.
PREMIUM

Det gemensamma utskottsinitiativet från de fyra partierna handlar om en åtstramning av migrationspolitiken jämfört med den som regeringen nyligen presenterat.

– Det är i sak inte någon större dramatik att man hittar en enighet i de här frågorna. Det är ungefär den inriktning som L, M och KD och även Socialdemokraterna velat driva ganska länge. Sedan har ju SD goda skäl att sluta upp bakom detta och kan samtidigt säga att man "velat gå mycket längre men att det är ett viktigt första steg", säger Andreas Johansson Heinö, statsvetare och förläggare vid den borgerliga tankesmedjan Timbro.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Unik kvinnodominans i partiledardebatten

Söndagens partiledardebatt går till historien som den första där majoriteten av partiledarna är kvinnor. På bildens syns Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni och Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Söndagens partiledardebatt går till historien som den första där majoriteten av partiledarna är kvinnor, rapporterar SVT Nyheter.
PREMIUM

Fem kvinnliga partiledare deltar tillsammans med tre manliga i partiledardebatten på söndagskvällen. Aldrig förr har kvinnorna varit fler än männen.

– Det här är unikt, men det som vi alltjämt saknar är en kvinna som statsminister, säger statsvetaren Jenny Madestam till SVT.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

M, KD, L och SD pressar Löfven om migration

Ebba Busch (KD), Nyamko Sabuni (L), Jimmie Åkesson (SD) och Ulf Kristersson (M) är överens om migrationen.
Foto: TT
Inrikes
Inrikes M, KD, L och SD sätter press på regeringen med ett gemensamt riksdagsinitiativ om migration. Bara någon enstaka röst fattas för majoritet.
Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson kallar samarbetet historiskt.
PREMIUM

– Det är första gången som den här konstellationen av partier inte bara är överens om att vi vill byta ut Stefan Löfvens regering utan också kommer med ett gemensamt förslag, säger Åkesson till TT.

De förslag de fyra partierna nu lägger handlar om en åtstramning av den proposition som regeringen nyligen lade fram om migrationspolitiken.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Kanske historiskt

Opinion
Opinion

För första gången lägger Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna fram ett gemensamt förslag om migrationspolitiken. Det innebär en ganska kraftig åtstramning jämfört med de förslag som regeringen lagt fram i sin proposition om migrationspolitiken. Bland annat ska grunden för uppehållstillstånd av humanitära skäl begränsas. Språkkraven skärps samtidigt som anhöriginvandringen kraftigt begränsas.

Jimmie Åkesson kallar förslaget historiskt. Oppositionen saknar en röst i kammaren men hoppas ändå på att kunna sänka regeringens förslag.

Högre krav på försörjning vid anhöriginvandring kan i praktiken kan innebära att det inte går att ta hit anhöriga med tanke på hur arbetsmarknaden ser ut och utlandsföddas problem att ta sig in på den. Man får anta att det är syftet med förslaget.

Partierna kräver kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd. Att invandrare bör lära sig svenska för att klara sig hyfsat i det svenska samhället är egentligen inte kontroversiellt. Problemen uppstår när man ska fundera på vad ”kunna svenska” innebär. Ska man kunna beställa kaffe på ett kafé, läsa en bok riktad till vuxna eller sköta ett arbete helt på svenska? Detta är mer svårbedömt än man tror. Även krav på samhällskunskap är i grunden rimliga: man måste förstå hur samhället man befinner sig i fungerar annars blir man rättslös. Någon form av samhällsorientering finns i många länder som krav på medborgarskap. Men de prov som till exempel hbtqia-personer fått göra för att avgöra om de är ”tillräckligt homosexuella” för att få stanna har varit en katastrof som inte ens svenskar klarat. Sverige har historiskt varit dåliga på att bedöma flyktingars trovärdighet på olika sätt.

Jimmie Åkesson säger att han inte är nöjd och att detta är långt under hans och partiets ambitionsnivå. Det får man vara tacksam över: hade han varit nöjd hade det handlat om att begränsa invandringen utan att slänga ut folk som redan är här, med Åkesson och SD:s syn på svenskhet som måttstock för hur väl man integrerat sig. Den lever inte ens de flesta infödda svenskar upp till.

Inrikes

Krogvåldet kraftigt ned efter tidig stängning

Förbudet mot att sälja alkohol efter klockan 20 som trädde i kraft i november förra året gäller fortfarande. Arkivbild.
Foto: Vilhelm Stokstad/TT
Inrikes
Inrikes

Krogvåldet har sjunkit kraftigt i samband med att restaurangerna tvingats stänga tidigare under pandemin, rapporterar Dagens Nyheter.

Statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att anmälningarna om misshandel av en vuxen person utomhus gick ned med nästan 25 procent under vintermånaderna januari, februari och mars 2021 jämfört med ett normalt år.

Sådana anmälningar är enligt Brå oftast förknippade med uteliv och alkoholförtäring.

– Våld mellan obekanta handlar i väldigt hög utsträckning om bråk mellan berusade personer i samband med eller efter krogbesök, säger Stina Holmberg, forsknings- och utredningsråd på Brå, till DN.

TT har tidigare rapporterat att SOS-samtalen till polisen minskat med närmare 40 procent vissa timmar på natten efter det att öppettiderna på krogarna begränsats med anledning av pandemin.

– Stängningen ger en kraftig minskning av stökiga aktiviteter i det offentliga rummet och det är därifrån larmsamtalen normalt kommer, sade kriminologen Sven Granath då.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Wästgötafinans.se

Vilka kriterier måste jag uppfylla för att få ta ett privatlån?

Wästgötafinans

För att du ska kunna få igenom ett privatlån så behöver du uppfylla ett antal kriterier. Dessa kan komma att ändras beroende på vem du ansöker om lånet hos men de följer oftast ett antal generella punkter (mer om det senare) vilka du måste uppfylla för att överhuvudtaget kvalificera dig för privatlånet.

Vad är ett privatlån egentligen för något?

Innan vi går in på dessa kriterier, så vill vi kortfattat förklara vad ett privatlån egentligen är för något. Ett privatlån är helt enkelt en form av lån utan säkerhet, vilket innebär att det inte krävs någon form av säkerhet för att lånet ska beviljas.

Det är viktigt att understryka det faktum att själva lånet i sig egentligen kan använda till vad du än önskar. Oavsett om du planerar att renovera huset, boka din drömsemester eller finansiera den senaste elektroniken, är helt upp till dig själv.

Du behöver också vara medveten om att privatlån har flera olika benämningar där termer såsom blanco lån, smslån, snabblån och andra liknande termer som kreditgivare använder sig av för att marknadsföra det till sina konsumenter.

Vilka är grundkriterierna för att få låna?

Privatlån kräver alltid att du uppfyller flera grundkrav för att överhuvudtaget kunna ha möjligheten att ansöka om lånet i först taget. VI kan inte lista alla de kriterier eftersom alla långivare har olika krav, dock så finns det ett antal av dessas som alla kreditgivare tillämpar när det kommer till låneprocessen såsom www.wastgotafinans.se, nämligen följande:

● Du måste vara minst 18 år gammal, vissa aktörer kan kräva att du är äldre än så.

● En deklarerad inkomst krävs, dock så kan summan variera beroende vem du ansöker hos.

● De flesta långivare kräver att deras sökande har ett fläckfritt förflutet utan några betalningsanmärkningar men det finns också långivare som erbjuder lån till personer med betalningsanmärkningar (mer om det senare).

● Du får inte ha ett skuldsaldo hos Kronofogden oavsett hur stor beloppet är.

● Du får inte ha en skyddad identitet

● Du måste även vara folkbokförd i Sverige med en fysisk adress

Förutom ovanstående så kan du även få igenom privatlånet genom att använda dig av en medsökande, som självfallet måste uppfylla grunder kriterierna ovan, samtidigt som hen behöver en stabil och fläckfri privatekonomi.

Kan jag få igenom lånet även om jag har en eller flera betalningsanmärkningar?

Förr i tiden så var det i princip omöjligt att få igenom ett privatlån om man hade en eller flera betalningsanmärkningar. Dock så har det på senare år dykt upp flera aktörer vilka specialiserat sig på att erbjuda privatlån till konsumenter vilka har betalningsanmärkningar i bagaget.

Dessa kreditgivare bedömer varje sökande individuellt vilket innebär att även om du har en eller flera betalningsanmärkningar sen tidigare men har en ordnad ekonomi vid tillfället som du ansöker, så kan du komma att få igenom privatlån.

Du kan även få erbjudanden om en mindre lånesumma än den du ansökt om, men detta är något som återigen sker per individuell basis. Med andra ord så kan du aldrig veta vad som gäller i ditt fall innan du ansöker om privatlånet.

Hur gör jag för att hitta det bästa privatlånet?

Man ska aldrig hoppa på de första erbjudanden som erbjuds utan beakta sina alternativt genom att jämföra ett antal erbjudanden och ställa de helt enkelt mot varandra. Även om det låter som sunt förnuft så skulle du bli förvånad gällande hur många sökanden som hoppar på den första bästa erbjudande som då får syn på. Vi har genom att anamma ovanstående lyckats spara flera tusen kronor per månad genom att helt enkelt jämföra olika erbjudanden.

Inrikes

Förhandlingar om ändrat krislägesavtal inleds

Krislägesavtalet är i dagsläget aktiverat i sju regioner. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Inrikes
Inrikes Sjukvården är under hård press och sju regioner har aktiverat krislägesavtalet. Nu inleder SKR och Sobona förhandlingar om förändringar i avtalet utifrån erfarenheterna från pandemin.
– Det har varit en stressad situation, säger John Nilsson, på Sobona.

Krislägesavtalet reglerar villkor och ersättningar för hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar vid krisläge. Det innebär längre arbetstid och högre lön i form av en krisersättning på 120 procent av lönen per timme, sammantaget en ersättning på 220 procent av lönen per timme. Arbetsgivaren måste dock först ha försökt lösa bemanningssituationen på egen hand.

SKR och Sobona inleder nu förhandlingar om förändringar i avtalet med de fackliga organisationerna inom kommunsektorn, enligt ett pressmeddelande.

Hög arbetsbelastning

– Det har varit en stressad situation med hög arbetsbelastning för många. Avtalet möjliggör att man får ut upp till 30 procent mer arbetstid i samma personalgrupp och det har varit nödvändigt under pandemin, men det innebär en belastning på personalen, säger John Nilsson, förhandlingschef på Sobona, till TT.

I stort sett anser han att avtalet har fungerat bra, men säger att man nu vill se om det går att hitta lösningar som minskar belastningen och ökar uthålligheten vid långvariga kriser som coronapandemin.

– Ju mer utdragen en krissituation är, desto mer slitsamt är det. Det blir frågor om arbetstider och viloregler som man får titta på, säger John Nilsson.

Oklara ändringar

I nuläget kan han inte ge något mer konkret svar om vilka förändringar som kan bli aktuella, men säger att Sobona ser fram emot förhandlingarna.

I dag är krislägesavtalet aktiverat i sju regioner, men har tidigare varit aktiverat i totalt tio regioner under pandemin.

– Det har varit ett pressat läge i regionerna som har haft det här aktiverat någon gång under året. Men även i samtliga övriga regioner har pandemin ställt stora krav på personalen som har jobbat mycket övertid.

Marielle Theander Olsson/TT

FAKTA

Fakta: Krislägesavtalet

Krislägesavtalet aktiveras av SKR och Sobona – kommunala företagens arbetsgivarorganisation på begäran av arbetsgivaren. Först måste arbetsgivaren själv ha försökt lösa situationen.

Avtalet innebär längre arbetstid och högre lön i form av en krisersättning på 120 procent av lönen per timme. Detta innebär sammantaget en ersättning på 220 procent av lönen per timme.

Det ordinarie arbetstidsmåttet är 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod om max fyra veckor. Inom avtalet finns anpassade regler för dygns- och veckovila.

För närvarande (13 maj 2021) har sju regioner aktiverat ett krislägesavtal: Stockholm, Jönköpings län, Uppsala, Gävleborg, Dalarna, Norrbotten och Kalmar.

Källa: Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Inrikes

Paula Bieler avslöjar mer om avhoppet

Paula Bieler, tidigare riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, berättar nu mer om anledningarna till avhoppet i SVT:s program Politikerbyrån. Arkivbild.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Inrikes
Inrikes Förvåningen var stor när Paula Bieler, länge en av Sverigedemokraternas mest framträdande profiler, valde att hoppa av partiet.
Nu avslöjar hon att SD:s vilja att ingå i ett konservativt block var en av anledningarna som fick henne att lämna partiet.

När Paula Bieler lämnade riksdagen och alla sina politiska uppdrag med omedelbar verkan var förklaringen att hon ”gått i otakt med partiet”. Nu, ett drygt år senare, berättar hon för SVT:s program "Politikbyrån" att hon motsatte sig ett konservativt block och att hon var en av kritikerna inom partiet på högerkanten.

– Jag var inte bekväm med att det så tydligt blev ett M-KD-SD-block, eventuellt då med Liberalerna. Jag har inget emot att samarbeta med dem men att sudda ut skillnaderna mellan partier..., säger hon till SVT och fortsätter:

– Och att då ännu mer ha “sida ett eller sida två” det har jag aldrig varit bekväm med i svensk politik överhuvudtaget.

Hon anser att SD nu målat in sig i ett borgerligt hörn, att partiet blivit för anti Socialdemokraterna som SD samtidigt säger sig vara arvtagare till.

Paula Bieler tror även att det finns risk att SD:s väljare känner sig obekväma med att partiet har allierat sig med högerpartierna.

– I norra Sverige är det väldigt tydligt att man inte är lika nöjda med att SD så tydligt har hamnat tillsammans i samma block som Moderaterna.

Hanna Schück/TT

Inrikes

Eskalerande konflikt väcker oro i Sverige

I Malmö och flera andra svenska städer har propalestinska demonstrationer genomförts i veckan.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes När våldet eskalerar i Jerusalem och Gaza ökar vaksamheten i de judiska församlingarna i Sverige. Det finns en oro för att konflikten ska spilla över hit, men det finns hittills inga rapporterade incidenter som tyder på att den gjort det.

– Generellt sett vet vi av erfarenhet att det finns en väldigt tydlig koppling mellan det som sker i Israel-Palestina och hot mot svenska judar och judiska institutioner. Det ser vi hela tiden, säger Aron Verständig, ordförande i Judiska centralrådet och judiska församlingen i Stockholm.

Men under den dramatiska utvecklingen i Israel och Palestina under april och maj har han inte sett eller hört talas om att judar i Sverige på något sätt ska ha utsatts. Ändå har judiska församlingens säkerhetsåtgärder förstärkts.

– Vi vet att den här typen av händelser påverkar säkerhetssituationen. Då är det klart att vi skärper till det ytterligare, säger Aron Verständig.

Polisiär beredskap

Även inom polisen finns en beredskap för att den israelisk-palestinska konflikten ska få ringar på vattnet här, berättar Nils Norling, polisens presstalesperson i Malmö.

– Just vad det gäller konflikten Israel-Palestina så har vi sett rent historiskt att det kan bli reaktioner här i Malmö, säger han.

Liksom i flera andra svenska städer har propalestinska demonstrationer genomförts i Malmö, men allt har gått relativt lugnt till. Efter en demonstration som hölls på Möllevångstorget i Malmö under onsdagen är dock en person misstänkt för hets mot folkgrupp efter att ha uttalat hotelser och "uttryckt missaktning mot judar och judendomen", skriver polisen på sin sajt.

– När det hettar till i den regionen är vi extra uppmärksamma, säger Fredrik Sieradzki, informationsansvarig i Malmös judiska församling.

– Vi som judar tycker givetvis att det här är obehagligt. Vi har vänner och släkt som bor i Israel, så givetvis hoppas vi på och ber för att det ska bli en deeskalering, säger han till TT.

Palestinafrågan känslig

Sjukhusimam Alen Delic i Malmö muslimska nätverk framhåller att Palestinafrågan är väldigt känslig bland många muslimer oavsett bakgrund.

– Självklart uppmanar vi till att det är det sista som ska hända, att någon gör något mot judar i Sverige, understryker Alen Delic.

Att israeliska säkerhetsstyrkor slagit till hårt i samband med protester kring just al-Aqsa-moskén i Jerusalem, en av islams heligaste platser, och att det skett just under fastemånaden ramadan gör det hela ännu mer laddat, förklarar han. Han kallar det "en attack vid fel tidpunkt och fel plats" och säger att många nu är jätteupprörda och sorgsna.

– Hur skulle svenska medier reagera om någon skulle göra något liknande mot till exempel domkyrkan i Uppsala?

Social sammanhållning

Alen Delic är styrelseledamot i Open Skåne, en organisation där bland andra Lunds stift, Malmö muslimska nätverk och Nätverket judiska gemenskaper i Skåne samverkar för social sammanhållning. Här bedrivs ett förebyggande arbete ute i skolorna och det tycker han att man börja se ett resultat av i Malmö.

– Jag är ingen riskanalytiker. Men ingenting har hänt ännu, såvitt jag har fått veta, jag hoppas att det förblir så.

Även Hussein Farah, imam i Islamiska kulturcenters moské i Rinkeby, framhåller hur viktigt det är att konflikten i Israel-Palestina inte får återverkningar i Sverige:

– Judarna som är här i Sverige har ingenting med detta att göra. Man kan inte kritisera judarna i Sverige eller i andra länder, utan den israeliska regeringen eller militären. Man kan inte generalisera det här till hela folket.

Cecilia Klintö/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL