Inrikes

Hundratusentals toarullar upp i rök

Hundratals ton toalettpapper har förstörts i en brand på Metsäs pappersbruk i småländska Kvillsfors. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En kraftig brand härjade på måndagen i ett lager med toalettpapper på Metsä Tissues pappersbruk i Kvillsfors, öster om Vetlanda.

– Flera hundra ton toarullar har brunnit upp, säger Mikael Olofsson, produktionschef på bruket, till Vetlanda-Posten.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Fixa till gränsen – en utmaning på hög nivå

Det mest svårtillgängliga riksröset på gränsen mot Norge finns i högfjällsmassivet Sulitelma, i Arjeplogs kommun. Det högsta berget i området, på den norska sidan, är mer än 1900 meter. Lantmäteriet kan eventuellt behöva hjälp av klättrare för att ta sig till röset, måla det och läsa in digitala koordinater.
Foto: Foto: Lantmäteriet
Inrikes
Inrikes Mitt i pandemin har tolv svenskar fått specialtillstånd för att fritt passera gränsen mot Norge.
Deras uppdrag är att se över själva gränsen. Röja skog, måla och reparera gränsrösen, och sådant. Men vissa rösen är svåra att nå.

Sveriges landgräns mot Norge, som är 162 mil lång, ses över då och då. Senast det gjordes grundligt var på 1980-talet. Men nu får gränsen en ordentlig tillsyn under fem sommarsäsonger, med start förra året.

Hälften var

Länderna har bestämt att Sverige ska sköta om den norra halvan av gränsen, medan Norge tar hand om den södra. Kort sammanfattat innebär det att norska Kartverket får jobba i skogen, medan det svenska Lantmäteriet ger sig ut i fjällvärlden.

Den "svenska" delen börjar vid Valsjöbyn i norra Jämtland och slutar vid det berömda Treriksröset, där Sverige, Norge och Finland möts. Däremellan finns 82 mil gräns, till stor del över kalfjället.

Årets arbete har börjat i den södra delen av området. Längre norrut är rösena som ska ses till fortfarande täckta av snö.

– Då kan man varken skrapa dem, måla dem eller staka ut gränslinjen däremellan, konstaterar Michael Munter, projektledare på Lantmäteriet.

Coronapandemin, som fått Norge att införa hårda restriktioner för inresor, har gjort gränsarbetet lite extra knepigt.

– Vi har fått tillstånd för inresa, via norska UD och en domstol. Men vi har väldigt hårda restriktioner. Vi får inte prata med ortsbor på norska sidan, och våra arbetslag hålls i stränga coronabubblor, säger Michael Munter.

Anlita klättrare

Att se över gränsrösen i fjällvärlden är ett jobb där man ofta måste ta sig fram till fots. Eller klättra.

– Vi har några riksrösen på toppar där det är brant sluttning åt alla håll. Där får vi ha klätterutrustning och kunna säkra oss, säger Munter.

Det mest svårtillgängliga riksröset ligger i Arjeplogs kommun, som en orange prick i Sulitelmamassivet – ett kargt men storslaget högfjällslandskap. Där kan det bli aktuellt att anlita mera vana klättrare än Lantmäteriets personal.

I skogsområden röjs en fem meter bred gränsgata – ett jobb som måste göras om då och då.

Ett syfte med översynen är att göra gränsen digital. Det innebär i princip att Lantmäteriets personal, med modern teknik, matar in värden som sedan kan läsas av på en karta.

– Det tydliggör för både fastighetsägare och turism var gränsen går, säger Michael Munter.

Micke Larsson/TT

FAKTA

Fakta: Gränsen mot Norge

Är 162 mil lång, från Idefjorden i söder till Treriksröset i norr.

Nu görs en översyn av hela gränsen under fem somrar, med start i fjol.

Norge sköter om den södra delen, som mest går genom skog.

Sverige har ansvar för norra halvan, från Valsjöbyn i norra Jämtland.

Gränsen definieras av 642 riksrösen, plus elva omarkerade brytpunkter. 614 av dessa rösen är stenrösen. Några står under vatten för det mesta.

Riksrösena är från cirka en meter till mer än två meter höga.

Det finns även många mindre rösen, av två typer, som inte i sig själva utmärker gränsen. Bara i årets arbete ska Lantmäteriet se över cirka 160 riktningsrösen, som visar i vilken riktning nästa större röse finns.

Dessutom finns försäkringspunkter där bultar borrats ner i berget. Med hjälp av mätningar från dessa kan ett röse återställas på rätt plats, om det av någon anledning rasat eller flyttats.

Alla rösen, gränsskyltar och försäkringspunkter ska mätas in, restaureras och målas under gränsöversynen.

I skogsmark röjs en fem meter bred gränsgata.

Den svenska budgeten för översynen är cirka sex miljoner kronor för hela femårsperioden.

Källa: Lantmäteriet

Inrikes

Tusen Timråsupportrar samlades efter vinsten

Timrås Jeremy Boyce-Rotevall och Jonathan Dahlén lyfter pokalen efter segern mot Björklöven på onsdagen. Trots klubbens uppmaning samlades många människor efteråt för att fira.
Foto: Erik Mårtensson/TT
Inrikes
Inrikes

Mellan 1 000 och 1 500 personer samlades utanför Timrås arena på onsdagen för att fira lagets avancemang till den högsta serien som blev klart efter det att Timrå slog Björklöven med 5–0 tidigare under kvällen.

– Jag kan väl konstatera att de flesta som var där klumpade ihop sig. Då tar man inte sitt ansvar under pandemin, säger polisinspektören Henrik Blusi, som befann sig på platsen, till Sundsvalls Tidning.

– Det är djupt olyckligt med tanke på att restriktionerna förlängdes samma dag, säger han.

Folksamlingen uppstod trots att både polisen och Timrå IK hade uppmanat människor på förhand att respektera restriktionerna.

Henrik Blusi menar dock att de få patruller som befann sig på plats inte hade möjlighet att upplösa folksamlingen.

– Rent taktiskt att skingra en folksamling på över 1 000 personer är osannolikt att nå framgång med. Det gäller att väga vår taktik mot konsekvenserna som det kan få.

Inrikes

Berusade män viftade med nazistflagga

När polis anlände till platsen ville männen först inte komma in till land. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Polisen har inlett en förundersökning om hets mot folkgrupp efter det att två berusade män viftat med en nazistisk flagga från en roddbåt i Svartån i Tranås, skriver polisen på sin hemsida.

Det var tidigt på Kristi himmelsfärdsdagens morgon som polis och räddningstjänst larmades av allmänheten om de båda männens förehavanden ute på sjön.

När polis anlände till platsen ville männen först inte komma in till land, men till slut tog färden slut vid Näckströmshamn.

Förutom att det inletts en förundersökning om hets mot folkgrupp är männen, som är i 40- respektive 45-årsåldern, nu misstänka för ringa narkotikabrott för eget bruk.

Flaggan har tagits i beslag.

Inrikes

Krogvåldet kraftigt ned efter tidig stängning

Förbudet mot att sälja alkohol efter klockan 20 som trädde i kraft i november förra året gäller fortfarande. Arkivbild.
Foto: Vilhelm Stokstad/TT
Inrikes
Inrikes

Krogvåldet har sjunkit kraftigt i samband med att restaurangerna tvingats stänga tidigare under pandemin, rapporterar Dagens Nyheter.

Statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att anmälningarna om misshandel av en vuxen person utomhus gick ned med nästan 25 procent under vintermånaderna januari, februari och mars 2021 jämfört med ett normalt år.

Sådana anmälningar är enligt Brå oftast förknippade med uteliv och alkoholförtäring.

– Våld mellan obekanta handlar i väldigt hög utsträckning om bråk mellan berusade personer i samband med eller efter krogbesök, säger Stina Holmberg, forsknings- och utredningsråd på Brå, till DN.

TT har tidigare rapporterat att SOS-samtalen till polisen minskat med närmare 40 procent vissa timmar på natten efter det att öppettiderna på krogarna begränsats med anledning av pandemin.

– Stängningen ger en kraftig minskning av stökiga aktiviteter i det offentliga rummet och det är därifrån larmsamtalen normalt kommer, sade kriminologen Sven Granath då.

Inrikes

Förhandlingar om ändrat krislägesavtal inleds

Krislägesavtalet är i dagsläget aktiverat i sju regioner. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Inrikes
Inrikes Sjukvården är under hård press och sju regioner har aktiverat krislägesavtalet. Nu inleder SKR och Sobona förhandlingar om förändringar i avtalet utifrån erfarenheterna från pandemin.
– Det har varit en stressad situation, säger John Nilsson, på Sobona.

Krislägesavtalet reglerar villkor och ersättningar för hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar vid krisläge. Det innebär längre arbetstid och högre lön i form av en krisersättning på 120 procent av lönen per timme, sammantaget en ersättning på 220 procent av lönen per timme. Arbetsgivaren måste dock först ha försökt lösa bemanningssituationen på egen hand.

SKR och Sobona inleder nu förhandlingar om förändringar i avtalet med de fackliga organisationerna inom kommunsektorn, enligt ett pressmeddelande.

Hög arbetsbelastning

– Det har varit en stressad situation med hög arbetsbelastning för många. Avtalet möjliggör att man får ut upp till 30 procent mer arbetstid i samma personalgrupp och det har varit nödvändigt under pandemin, men det innebär en belastning på personalen, säger John Nilsson, förhandlingschef på Sobona, till TT.

I stort sett anser han att avtalet har fungerat bra, men säger att man nu vill se om det går att hitta lösningar som minskar belastningen och ökar uthålligheten vid långvariga kriser som coronapandemin.

– Ju mer utdragen en krissituation är, desto mer slitsamt är det. Det blir frågor om arbetstider och viloregler som man får titta på, säger John Nilsson.

Oklara ändringar

I nuläget kan han inte ge något mer konkret svar om vilka förändringar som kan bli aktuella, men säger att Sobona ser fram emot förhandlingarna.

I dag är krislägesavtalet aktiverat i sju regioner, men har tidigare varit aktiverat i totalt tio regioner under pandemin.

– Det har varit ett pressat läge i regionerna som har haft det här aktiverat någon gång under året. Men även i samtliga övriga regioner har pandemin ställt stora krav på personalen som har jobbat mycket övertid.

Marielle Theander Olsson/TT

FAKTA

Fakta: Krislägesavtalet

Krislägesavtalet aktiveras av SKR och Sobona – kommunala företagens arbetsgivarorganisation på begäran av arbetsgivaren. Först måste arbetsgivaren själv ha försökt lösa situationen.

Avtalet innebär längre arbetstid och högre lön i form av en krisersättning på 120 procent av lönen per timme. Detta innebär sammantaget en ersättning på 220 procent av lönen per timme.

Det ordinarie arbetstidsmåttet är 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod om max fyra veckor. Inom avtalet finns anpassade regler för dygns- och veckovila.

För närvarande (13 maj 2021) har sju regioner aktiverat ett krislägesavtal: Stockholm, Jönköpings län, Uppsala, Gävleborg, Dalarna, Norrbotten och Kalmar.

Källa: Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

IG

Swedbanks lansering av Apple Pay visar på mobil trend

Källa: Pexels
IG Apple Pay har varit tillgängligt på den svenska marknaden sedan hösten 2017. Alla storbanker har dock inte varit lika snabba med att erbjuda den mobila betaltjänsten till sina kunder. Nordea var först ut och bland annat Klarna och Komplett Bank har därefter lagt till tjänsten i sitt utbud. Den 4 december hoppade även Swedbank till slut på tåget, efter två år av dagliga frågor från kunder på företagets Facebooksida.

Varför Swedbank väntat tills nu med att erbjuda betalsättet är svårt att svara på. Kanske lades allt fokus på den egenutvecklade Swedbank Plånbok som länge har haft stöd för Samsung Pay, men alltså inte förrän nyligen även stöder Apple Pay. Oavsett anledning så visar Swedbanks anammande av Apple Pay att mobila applikationer i den svenska finanssektorn är en trend som de största aktörerna inte kan ignorera.

Börshandel och fysisk handel följer trenden

Handel på finansiella marknader är också något som mer och mer görs i mobilen idag. Möjligheten att kunna handla turbowarranter, CFD:s och barriers dygnet runt och på resande fot, är något som alltfler kunder i dag efterfrågar. I Sverige och sex andra europeiska länder lanserades nyligen tjänsten Turbo24, som förutom en webbaserad plattform har lagt stort fokus på mobilappar som stöder alla de funktioner som webbversionen erbjuder. Det har helt enkelt blivit hårdare krav från kunder att appar ska vara lika kraftfulla och ha samma verktyg som desktop-baserade plattformar erbjuder.

I den fysiska handeln är övergången till mobila lösningar som mest påtaglig i Sverige. Det är ingen slump att brittiska nyhetssajten The Telegraph i oktober utnämnde Sverige till världsmästare när det kommer till kontantlösa samhällen. Värdet av de kontanter som cirkulerar i Sverige har sjunkit med 27.5 procent på fyra år. Endast 60 procent hävdar att de använt kontanter över huvud taget den senaste månaden – i Japan är siffran 79 och i USA 70 procent. En av de största vinnarna på privatpersoners preferens att betala med mobilen är Swish som fortsätter ta marknadsandelar. 2014 utfördes 21 miljoner betalningar med Swish och 2018 var siffran 394 miljoner.

Betalningar med kort fortfarande störst

Kortbetalningar är fortfarande det populäraste betalsättet bland svenskar, även om det är betydligt lägre i jämförelse med de flesta andra europeiska länder och framför allt USA. Kortjättarna VISA och Mastercard har försökt simplifiera kortköp online med det nya betaltjänstdirektivet PSD2. Direktivet gör det enklare för konsumenter att verifiera köp, men det har också lett till tekniska utmaningar för e-handlare och betalväxlar att implementera den nya typen av kortköp.

Huruvida de nya direktiven är tillräckliga, och hinner implementeras tillräckligt snabbt, för att på riktigt konkurrera med de mobila betalningsalternativens framfart återstår att se – just nu ser inte den mobila trenden ut att bromsa över huvud taget. Finanssektorn tycks alltså dras mer åt fokus på mobilappar både när det gäller bankärenden, handel på börsen eller betalningar generellt. I alla fall om man ser till de största aktörernas satsning på området och nu senast kundernas rop på bankerna att erbjuda stöd för Apple Pay.

Inrikes

Paula Bieler avslöjar mer om avhoppet

Paula Bieler, tidigare riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, berättar nu mer om anledningarna till avhoppet i SVT:s program Politikerbyrån. Arkivbild.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Inrikes
Inrikes Förvåningen var stor när Paula Bieler, länge en av Sverigedemokraternas mest framträdande profiler, valde att hoppa av partiet.
Nu avslöjar hon att SD:s vilja att ingå i ett konservativt block var en av anledningarna som fick henne att lämna partiet.
PREMIUM

När Paula Bieler lämnade riksdagen och alla sina politiska uppdrag med omedelbar verkan var förklaringen att hon ”gått i otakt med partiet”. Nu, ett drygt år senare, berättar hon för SVT:s program "Politikbyrån" att hon motsatte sig ett konservativt block och att hon var en av kritikerna inom partiet på högerkanten.

– Jag var inte bekväm med att det så tydligt blev ett M-KD-SD-block, eventuellt då med Liberalerna. Jag har inget emot att samarbeta med dem men att sudda ut skillnaderna mellan partier..., säger hon till SVT och fortsätter:

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Eskalerande konflikt väcker oro i Sverige

I Malmö och flera andra svenska städer har propalestinska demonstrationer genomförts i veckan.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes När våldet eskalerar i Jerusalem och Gaza ökar vaksamheten i de judiska församlingarna i Sverige. Det finns en oro för att konflikten ska spilla över hit, men det finns hittills inga rapporterade incidenter som tyder på att den gjort det.
PREMIUM

– Generellt sett vet vi av erfarenhet att det finns en väldigt tydlig koppling mellan det som sker i Israel-Palestina och hot mot svenska judar och judiska institutioner. Det ser vi hela tiden, säger Aron Verständig, ordförande i Judiska centralrådet och judiska församlingen i Stockholm.

Men under den dramatiska utvecklingen i Israel och Palestina under april och maj har han inte sett eller hört talas om att judar i Sverige på något sätt ska ha utsatts. Ändå har judiska församlingens säkerhetsåtgärder förstärkts.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Överklagar dom om våldtäkter i RFSL:s lokaler

Övergreppen ska ha ägt rum i RFSL:s lokaler i Stockholm. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En man som fick fyra års fängelse för flera våldtäkter och sexuella övergrepp i RFSL:s lokaler i Stockholm överklagar till hovrätten, rapporterar SVT Nyheter Stockholm.

Den 56-årige mannen, som arbetade som migrationskonsult på RFSL i Stockholm, fälldes av tingsrätten för våldtäkt mot fyra män, alla under 30 år, samt sexuella ofredanden mot två av dem. Brotten ska ha ägt rum på mannens kontor mellan oktober 2018 och oktober 2019.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL