Opinion

Vems landsbygd?

Ebba Busch och Annie Lööf i Storkyrkan inför riksmötets öppnande.
Foto: Jessica Gow /TT
Opinion
Opinion

Kristdemokraterna vill bli det nya landsbygdspartiet. Av Ebba Buschs instagramflöde att döma har traktorn blivit hennes huvudsakliga transportmedel. Det är glesare mellan kändisfesterna. Hon verkar ha dansat färdigt med influencers och omfamnat sin nya image som talesperson för undersköterskan på landet. Hon bor själv på landet, som hon påminner oss om några sekunder in i varje intervju. Strax utanför Uppsala, så ensligt är det inte.

Kristdemokraternas retorik om landsbygden låter ibland som en parodi på hur en konservativ amerikan pratar om hjärtlandet när hen är förbannad. Som om landsbygden var dränkt i bensin och traditionella familjevärderingar. Många frågar sig om passionen har någon sakpolitisk substans.

I Aktuellt förra veckan krävde centerledaren Annie Lööf av Ebba Busch att komma med något mer än nyord som hjärtland. Hon ställde centerpartiets satsningar på fler mackar och livsmedelsaffärer, mer bredband och mindre regelkrångel för småföretag mot KD:s vaddå? Ebba Busch svarade att en röst på Centern är en röst på Miljöpartiet. Hennes sakpolitiska offensiv är fortfarande höljd i dunkel. Partisekreteraren Peter Kullgren har fått i uppdrag att uppdatera det landsbygdspolitiska programmet och förväntas vara klar till årsskiftet. Men på en presskonferens i augusti tog han upp jakt, bilar och polis. KD vill också minska regelkrångel, för lagliga vapenägare.

Partiets syn på landsbygden är amerikaniserad och nedlåtande. På centerpartiets partistämma låter det annorlunda. Man hör om en landsbygd som är modern och mångfasetterad. Den utgörs av småföretagare som deltar i den gröna ekonomin och värnar miljön. Inte av kulturkrigare som hatar Greta Thunberg.

Ett element av kulturkrig finns det ju. Den som ska hjälpa KD att uppdatera landsbygdspolitiken är centerpartiets tidigare riksdagsledamot Staffan Danielsson. Det var migrationspolitiken som gjorde att han och partiet gick skilda vägar, inte landsbygdsfrågor. Rekryteringen kan tolkas som en symbolisk vinst för KD, men frågan är vad den innebär för landsbygdspolitiken. Blir den ny eller en amerikansk version av Centerns?

Opinion

Inte glastaket som

Opinion
Opinion

Har svensk politik haft ett glastak som varit svårare att tränga igenom än våra nordiska grannländer? Rent siffermässigt kan det se ut så. Övriga Norden har haft sexton kvinnor på regeringschefsstolen innan det blev Magdalena Andersson som fick kliva upp på den. Ändå sågs länge Sverige som det land som nått längst i jämställdhet.

Gro Harlem Brundtland i Norge var den kvinna som först i de nordiska länderna blev statsminister. Men sedan har det varit en rad som Erna Solheim i Norge, Anneli Jäätteenmäki och Sandra Marin i Finland och Helle Thorning-Schmidt i Danmark och numera Mette Frederiksen i vårt södra grannland för att nämna några.

Men att det dröjt så länge innan Sverige fick sin första kvinnliga statsminister berodde på annat än ett glastak även om det kan ha funnits gubbiga attityder bland en del män i partierna. Anna Greta Leijon hade med stor sannolikhet fått efterträda Olof Palme om han inte mördats och man snabbt tvingades improvisera med Ingvar Carlsson som statsminister. Centerns Karin Söder var beredd axla en sådan roll om partiet hade behållit den starka ställningen under 1970-talet. Mona Sahlin snubblade på egna tillkortakommanden. Anna Lindh var en rätt given efterträdare till Göran Persson om hon inte hade mördats. Och Anna Kinberg Batra hade troligen blivit en utmärkt statsminister om de politiska vindarna varit mer gynnsamma för henne. Annie Lööf har också statsministerkvaliteter men Alliansen har tyvärr begått harakiri som blockerat partiets tillväxt.

Lars J Eriksson

Opinion

Lärare måste kunna undervisa för att sätta betyg

Opinion
Opinion

Man får som lärare inte skrika på, förolämpa eller svära åt skolelever, det är givet. Det har väckt uppmärksamhet att en lärare på Neptuniskolan i Malmö kallat en stökig klass för ”fucking djävla femåringar”. Så får man givetvis inte uttrycka sig.

Läraren har sagt upp sig efter att klippet lagts upp i sociala medier. Huruvida det är lämpligt kan diskuteras. Det finns en fara i att använda uthängning på sociala medier som en utpressningsmetod för att styra lärare i den riktning man vill. Det är lite förvånande att föräldrarna inte ser problemet med det, även om det är begripligt att de inte tyckte om att någon svor åt deras barn.

Det framgår av historien att klassen bytt lärare i ämnet ett antal gånger och eleverna riskerar att bli utan betyg. Klassen ska enligt föräldrar vara ”störig”. Man kan undra hur ”störiga” elever har varit för att läraren ska bli så frustrerad att hen kallar dem femåringar. Att elever stör sönder lektioner handlar inte bara om att det är synd om de elever som vill lära sig något utan också att det blir svårt för läraren att sätta rättvisande betyg. Om elever skriker och kastar suddgummin istället för att göra något, vad ska läraren betygsätta? Det kan bli ett enormt stressmoment, eftersom föräldrarna då istället kan bli missnöjda för att barnet inte får betyg, eller får ett dåligt betyg. Hamnar underbetyget också på Facebook, knutet till lärarens namn?

Alla som jobbat inom skolvärlden vet att föräldrar kan ha så höga krav på deras barns trivsel i skolan att det inverkar menligt på undervisningen. Krav på specialkost, att barnet kan få vara sen eller utebli från lektioner utan konsekvens eller att barnet inte ens vid extremt dåligt beteende ska bli tillrättavisad.

Lärarens beteende var förkastligt, men att hänga ut skolpersonal är ingen bra lösning på missnöje med undervisning. Man kan förvånas över att föräldrarnas oro inte handlar om att barnen skrämmer bort lärare och riskerar underbetyg. Det är ett lika påtagligt problem som ohyfsade lärare.

Opinion

Hot mot patientsäkerheten

Pågående operation
Foto: Bertil Ericson / TT
Opinion
Opinion

Matematiken går inte ihop: flera kirurgavdelningar på SUS har halv bemanning, trots att de har krav på sig att hålla alla platser öppna. Det framgår att sköterskorna jobbar ”mer än övertid”. Enhetscheferna larmar om att det är ohållbart och självklart är det det: man kan inte bete sig så som arbetsgivare.

Förr eller senare inträffar ett tillbud som följd av underbemanningen, med tanke på att detta enligt cheferna redan pågått länge. Man kan förutse försäkringarna om att man är mycket upprörd över det som skett och så får det inte gå till och så vidare och så vidare som då lär komma från den politiska ledningen. Det stämmer: så får det faktiskt inte gå till. Man måste alltså dra i nödbromsen innan något inträffar.

Det är välkommet att enhetscheferna pratar öppet om att tillståndet faktiskt hotar patientsäkerheten. Det gör de flesta fall av så svår underbemanning, även om det är standardförfarande att inte låtsas om det. Att säkerheten inte hotas är en slentrianformulering som tas till oavsett hur stor katastrof det är på den aktuella enheten. Om inte patientsäkerheten påverkades av bemanningen och hur utarbetad personalen är skulle den nuvarande underbemanningen istället vara standardbemanning. Om man klarade sig med fem sjuksköterskor (den bemanning som fann på ett pass där 20 skulle ha tjänstgjort) skulle det inte falla någon in att slösa pengar genom att anställa mer än det dubbla. Det finns ingen anledning att tro annat än att avdelningarna har den bemanning man har för att det behövs så många sköterskor för att allt ska fungera bra och patientsäkerheten ska kunna garanteras: man anställer inte extra personal för skojs skull.

Jargongen om att patientsäkerheten aldrig hotas som kommer från politiskt håll, eller från högre chefer är begriplig: man vill inte skapa panik. Men om man accepterar att det hotar säkerheten kan man motivera att ge verksamheten extra resurser, innan det sker en olycka.

Martina Jarminder

Opinion

Klokt beslut av kommunen att köpa Gyaskogen

Opinion
Opinion

Efter stort hemlighetsmakeri visar det sig att Gyaskogen i Steghag köps av Eslövs kommun, vilket borde glädja medborgarna som oroat sig för vad som skulle hända. Nu har kommunen möjlighet att skydda ett område med stora naturvärden och säkra tillgången till naturupplevelser för Eslövs- och Stehagsborna.

Det är dock inte bara fråga om att göra lokalbefolkningen nöjd: efter pandemin finns all orsak att tänka sig att en orts attraktivitet bland annat avgörs av god tillgång till grönområden och strövområden. Intresset för att vistas i skog och mark har ökat lavinartat. Att veta att orten man överväger att flytta till omges av tillgänglig natur lär bara bli viktigare för att attrahera nya invånare till kommunen.

De som i första hand gett sig ut mer i naturen under pandemin är personer som inte tidigare ägnat sig åt friluftsliv, men enligt forskning från Mittuniversitetet kommer att fortsätta även efter krisen. Man kan därför även tänka sig en folkhälsovinst av den ökade ivern för motion och det psykiska välmående som enligt brittisk forskning i överraskande hög grad skapas av skogsvistelse.

I fallet Gyaskogen var det begripligt att försäljningen väckte oro, eftersom det inte finns några alternativ till Gyaskogen på rimligt avstånd för den som vill ut i naturen. Kommunen visar genom köpet att man har god känsla för vad som skapar livskvalitet.

Opinion

Sökes: felfri politiker

STOCKHOLM 20211130Kung Carl XVI Gustaf och kronprinsessan Victoria tar emot statsminister Magdalena Andersson (S) och Sveriges nya regering för en skifteskonselj på Stockholms slott. Här i fokus Annika Strandhäll, klimat- och miljöminister, Foto:Jonas Ekströmer /TT /kod 10030
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Opinion
Opinion

Annika Strandhäll har skulder hos Kronofogden, vilket såklart inte är bra om man ska vara minister. Trots det har Magdalena Andersson fortsatt förtroende för Strandhäll, vilket ändå är rimligt. Det kan vara en svår balans mellan vad som är privat och vad som är offentligt för en politiker på en tung post, men om endast felfria personer kan sitta i regeringen eller få förtroendeposter kommer ingen att våga sig på att ta politiska uppdrag.

Därmed inte sagt att Strandhäll inte måste skärpa sig. Andersson ska ha uppmanat Strandhäll att styra upp sin ekonomi och om det inte sker eller hon inte lyckas hålla Kronofogden borta kan det vara aktuellt att diskutera hennes lämplighet, liksom om den slarvighet som lett till förfallna räkningar syns i andra områden. Gissningsvis missar Magdalena Andersson inte själv att betala räkningar som före detta finansminister, så kanske kan hon ge tips till Strandhäll om hur man får en ordnad ekonomi.

Avgångskrav måste inte ropas varje gång en politiker begår ett misstag. Om personer beter sig grovt oskickligt i arbetet är det en annan sak, men ett misstag i privatekonomin bör bara vara graverande nog för avgång om vederbörande är finansminister. Nyckelordet är privat: hade det rört sig om allmänna medel eller att pengarna lagts på något olagligt eller oetiskt hade det varit en annan sak.

Man kan jämföra det med när Jimmie Åkesson hade spelskulder: eftersom Åkesson inte försökte bli finansminister eller använda allmänna medel var det hans ensak om han ville lägga sina pengar på casinospel.

Även en folkvald bör få ha någon marginal för att göra misstag och det ska inte vara omöjligt att be om ursäkt, lova bättring och gå vidare.

Man kan hoppas att media inte försöker provocera fram Strandhälls avgång genom att öka trycket på Andersson att kasta ut Strandhäll.

Däremot innebär detta att Strandhäll bör granskas noga i sitt arbete, ifall det privatekonomiska slarvet övergår i jobbrelaterat slarv.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native Skd

Så har spellagen påverkat spelbolagen

www.betting.se/bonus

Den 1:a januari infördes en svensk spellicens som krav på de aktörer som vill bedriva spelverksamhet i form av nätcasino och vadslagning. Detta medförde en rad nya restriktioner vars syfte var att säkerställa en tryggare marknad för alla aktörer. Till exempel blev det maximalt tillåtet med en bonus per spelare och licens samtidigt som det också ställdes högre krav vid marknadsföring av spelbolagen till spelarna.

Den reglerade marknaden har givit en tryggare upplevelse för de svenska spelare som förhåller sig till att spela hos de aktörer som har svensk licens godkänd av Spelinspektionen. I dagsläget är det 74 licenstagare som fått svensk licens utgiven av myndigheten.

Ännu hårdare restriktioner under pandemin

Sedan svensk licens införande har det varit restriktioner med en bonus per spelare och licens, men under pandemin beslutade regeringen att införa hårdare restriktioner genom nya spelansvarsåtgärder. Det innebär att oddsbonusar och andra erbjudanden maximalt får uppgå till högst 100 kronor av licenstagare som tillhandahåller nätcasino och värdeautomater.

I tillägg säger reglerna att de som spelar casino på nätet har en insättningsgräns på högst 5000 kronor per vecka. Detta gäller dock inte de som enbart väljer odds och betting. Det är också obligatoriskt för spelare att ange gränser för speltiden vid spel på nätcasino och värdeautomater.

Har fått konsekvenser för spelarna

De nya hårdare restriktionerna var tänkta att gälla fram tills årsskiftet av 2020 men är förlängda till den siste juni 2021. Om läget inte har lättat finns det chans till ytterligare förlängning av restriktionerna ännu längre än så. Dessa betydligt hårdare spelansvarsåtgärder har inneburit att vissa spelare väljer att sluta spela hos de svenska licenstagarna. Istället vänder de sig till casino utan svensk licens vilket dock innebär betydligt högre risker. Anledningen är att det inte finns samma restriktioner kring insättningsgränser, speltid och bonusar. De som väljer att spela hos dessa aktörer kommer behöva skatta 30% av vinsterna samtidigt som det inte finns någon svensk myndighet som agerar medlare om något skulle hända mellan dig och spelbolaget.

Opinion

Hörbymodellen och andra luddiga koncept

Opinion
Opinion

Hörby har efter år av turbulens med chefer som lämnar och underskott klubbat en budget från Sverigedemokraterna och Moderaterna som ska ge stora överskott. Den flyttar enligt presentationstexten fokus från traditionell budget till kostnad, genom att man ger nämnder större ekonomiskt ansvar. Nämnderna ska inte få någon budget, utan fokusera på att ha samma, eller lägre, kostnader som en viss angiven period, vilket har väckt invändningar från oppositionen.

Om detta är bra eller dåligt måste utvärderas efter en tid av tillämpning, men det är oklart hur stora skillnaderna är: att inte ha för höga kostnader är en generell prioritering i en kommun. Man ska såklart inte avfärda det utan att ha sett det i praktiken.

Eftersom SD-styrda kommuner inte funnits så länge är det intressant att läsa om vad Hörbys ledning hoppas uppnå med sin budget.

Bland annat beskriver de en ”Hörbymodell”. Prioriteringar är att fokusera på medborgarnas behov, bedriva en verksamhet som motsvarar lagens krav, arbeta kostnadseffektivt, höja kvaliteten och jobba långsiktigt. Med andra ord är Hörbymodellen att jobba ungefär som alla välfungerande kommuner. Inte så mycket ett koncept som god praxis i allmänhet.

Det finns en del vag SD-retorik, som att man vill främja traditionella och familjevänliga samhällsmiljöer. Det är svårt att identifiera några ”icke-traditionella” verksamheter i kommunen i nuläget, men det beror så klart på definitionen av traditionell.

Ledningen vill se ett ”rikt kulturliv”, vilket förhoppningsvis innebär att man inte ägnar sig åt krav på konventionell konst och censur av teaterföreställningar som partiet gör på andra ställen. Hörby museum ingår bevisligen inte i det rika kulturlivet eftersom det håller stängt ”tillsvidare” enligt kommunens hemsida.

Fokus på ett kollektivt ansvar för klimat och natur låter dock trevligt. Ledningen har rätt i att natursköna omgivningar är en ovärderlig tillgång.

Opinion

Beata hade aldrig en chans

Opinion
Opinion

Beata Ratzman, som dödades av sin make (som i skrivande stund förnekar mord, men erkänner att han orsakat hennes död) har påverkat många i trakterna kring Svedala, där hon hittades avliden.

Tyvärr är hon ännu en siffra i en flersiffrig kolumn. Fallet Beata följer samma mönster som många liknande med kvinnor som mördats av en närstående. De som försöker lämna sin partner löper betydligt större risk att skadas eller dödas än de gjorde tidigare i förhållandet. Så fort mannen får reda på att kvinnan försöker bryta sig fri hamnar hon i fara. Får hon då inte hjälp blir konsekvenserna ibland moderlösa barn.

Beata Ratzman hade ingen chans. Det är svårt för kvinnor i hennes situation att få hjälp av samhället. I synnerhet är kontaktförbud svårt att få, bevisbördan är tung. I omsorgen om männens integritet offras kvinnorna, ibland bokstavligen.

Kvinnojourer i Malmö vill se det danska systemet för att man hjälper kvinnor i fara även i Sverige: ge skydd först, ställ frågor sedan.

Argumentet mot att det ska bli lättare att få kontaktförbud är att det kan kränka mannens integritet om han blir utestängd från sitt eget hem. Sug på det: man riskerar att en kvinna blir mördad för att det kan finnas (inget tyder på att det missbrukas i länder med andra regler) en chans att någon eller några få män kränks annars. Det är ingen rimlig matematik.

Ett kvinnoliv kan inte vara mindre värt än en tidsbegränsad kränkning av integriteten i ett jämställt land som säger sig ha en feministisk regering. Skulle man gjort det lättare att få kontaktförbud och systemet mot förmodan utnyttjas kan man utvärdera och justera det som blivit fel.

Sverige kan antingen hävda att man bryr sig om kvinnors säkerhet och som kvinnojourerna föreslår göra det lättare att få skyddat boende och hjälp även under en utredningsfas, eller behålla de nuvarande systemet, som skickar signalen att kvinnor som Beata inte är värda att rädda.

Opinion

Nyans förstärker bilden av muslimen som ”den andre”

Opinion
Opinion

Det nybildade partiet Nyans, som kallar sig förortens röst och vill vinna väljare bland svenska muslimer, har kampanjat i slöjförbudets Staffanstorp och talat om sina målsättningar.

Grundaren Mikail Yüksel var Centerpartist, men blev utesluten efter samröre med den turkiska högerextrema organisationen Grå Vargarna. Partiet Nyans retorik liknar ironiskt nog svensk ytterkantshöger, med hyllning av auktoritära ledare, intolerans mot avvikande åsikter och censur av kultur, bland annat Lars Vilks träskulptur Nimis, som Nyans anser ska brännas, trots att det verket inte har koppling till islamofobi.

Mikail Yüksel är kritisk mot muslimer och utlandsfödda i andra partier och menar att de pratar för lite om muslimers rättigheter. Bland annat gäller det miljöpartiets svensk-somaliska riksdagsledamot Leila Ali Elmi. Hon menar att Nyans är ett ”überpopulistiskt” parti som kapitaliserar på att svenska muslimer känner sig diskriminerade när andra riksdagspartier skyller alla samhällsproblem på invandrare.

Nyans bygger på fördomar om muslimer som annorlunda och aparta, som svensk ytterkantshöger beskriver dem: religionskonservativa yttrandefrihetsmotståndare som vill förändra Sverige i muslimsk riktning. Det är ironiskt att partiet kallar sig Nyans, eftersom de buntar ihop alla svenska muslimer i en grupp, vilket kommer att leda till mindre nyans i diskussionen om islamofobi, inte mer.

Nyans kan sannolikt komma in i fullmäktige i storstäderna med röster från personer som känner sig överkörda. I till exempel Malmö är chanserna goda.

I Nyans skördar högern de frön man sått genom tendensen att skylla alla samhällsproblem på ”invandrare”, som om de är en homogen grupp. Sverigedemokraterna lär dock växa som reaktion på det nya partiet, inte minst bland utlandsfödda som inte är muslimer. ”Vi säger välkommen till Nyans”, säger SD:s lokalordförande Helmuth Pedersen till Lokaltidningen Trelleborg. Det är bara att gratulera SD till Nyans.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL