Attacken på Eslövsskolan

Känd av polisen

Mobilfoto av skärm på Tingsrätten
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

Eslövs kommun och Eslövspolisen kände till att det fanns en stor oro kring den femtonårige pojke som knivhögg en lärare på Källebergsskolan, från skolans sida. Hotbilden som skildrades av personalen bedömdes som tillräckligt allvarlig för att polisen skulle göra hembesök. Trots tydliga indikationer på att pojken radikaliserats fick det inga konsekvenser, eftersom polisen menar att de saknade verktyg.

Säkert sitter det andra tonåringar och leker nazister på pojkrummet och skryter om att begå våldsdåd utan att något händer. Men i Eslövsfallet hade pojken redan tagit med sig stickvapen till skolan en gång, vilket är ett konkret hot mot andras säkerhet. Det är svårt att acceptera att det inet ens ledde till en avstängning från skolan.

Kanske berodde föräldrarnas (av polisen skildrade) ointresse för problemet på övertygelsen om att nazistvurmandet var ett slags pojkstreck. Polisen fick av fadern reda på att de brukade skämta om skolskjutningar. Det är inte utan att man undrar hur det kom sig att en förälder tyckte det var lyckat att skämta om det med en son med radikala åsikter.

”Alla uttryckte oro att det skulle hända någonting på skolan, skolskjutning eller något liknande, att pojken skulle skada någon på skolan”, enligt Eslövspolisen. Nog sticker det i ögonen, även om polisen menar att de har gjort allt de kan med de verktyg som fanns.

Man måste försöka lära sig något av detta och ställa sig frågan om det bör finnas ytterligare möjligheter för polis och socialtjänst att gripa in när unga framstår som ett hot mot personal eller klasskamrater. Kanske bör det bli lättare att stänga av elever som kan innebära en fara för andra. Undervisning enligt skolplikten kan ske på andra sätt än att en elev som tar med sig vapen får gå till skolan som vanligt. Förmodligen bör ungdomspsykiatri kopplas in.

Än en gång kan man konstatera hur dessa dåd begångna av högerextrema och incels är nästan identiska med ”ensamma vargen”-attacker av islamister. Ett hatbrott är det andra sällsamt likt, liksom frustrationen med att de är svåra att stoppa.

Attacken på Eslövsskolan

”15-åringen var en tickande bomb”

Polis, skola och socialtjänst hade alla reagerat på 15-åringens oroväckande tendenser.
Foto: Polisen
Eslöv
ESLÖV Både Eslövs kommun och Eslövspolisen kände i förväg till att det fanns en oro på skolan för att 15-åringen, som nu åtalats för att ha knivhuggit en lärare på Källebergsskolan 19 augusti, skulle skada någon på skolan i en skolskjutning eller i ett attentat.

Det framgår av en polisanmälan två veckor före dådet. Några säkerhetsåtgärder vidtogs dock inte - 15-åringen fick gå kvar i skolan som vanligt och polisanmälan gömdes undan.

Fann oroande bilder i pojkrummet

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Attacken på Eslövsskolan

15-åringens film en del av bevisningen

Bild från polisingripandet vid Källebergsskolan.
Foto: Johan Nilsson/TT
Eslöv
Eslöv I en 26 minuter lång film som 15-åringen själv filmade skildras skolattacken på Källebergsskolan. Gärningsmannen bad bland annat polisen att skjuta honom.

Gärningsmannen sände live under skolattacken och en utskrift av vad som sades finns med i förundersökningen. Det framgår till exempel att den åtalade hade en konversation med läraren som han högg och frågade honom om hans skador.

15-åringen undrade också när polisen skulle komma. När polisen anlände till platsen för att konfrontera honom bad han om att bli skjuten.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Attacken på Eslövsskolan

15-åringen: ”Har ganska radikala åsikter mot islam”

Den åtalade 15-åringen fotograferad av polisen efter gripandet, iförd hjälm och skelettmask.
Foto: Polisen
Eslöv
ESLÖV 15-åringen som i fredags åtalades för knivdådet på Källebergsskolan i Eslöv har i polisförhör berättat att han inte kunde sova natten före dådet.
Han har också uppgett att han har ”ganska radikala åsikter mot islam” och att han inte hade inte tänkt att mörda någon utan ”bara skada” när han anlände till skolan - men ändå högg en lärare med sin kniv.
– Det är synd om honom, han är jättesnäll, säger 15-åringen.

Samtidigt uppger han att det planerades för fler dåd i Sverige inom ramen för ”48 timmars terror”.

Det är i de första polisförhören, som hålls direkt när han gripits efter attentatet mot skolan 19 augusti, som 15-åringen lämnar vittnesmålet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Ytterligare åtal mot tonåring bakom skoldåd

Tonåringen bakom skoldådet i Eslöv åtalas för ytterligare brott. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Den 15-åring som åtalats för skolattacken i Eslöv, där en manlig lärare skadades svårt, åtalas nu även för brott mot knivlagen i ett tidigare fall.
Det misstänkta brottet ska ha begåtts omkring tre månader före skoldådet.
PREMIUM

Det var i augusti som en elev på Källebergsskolan, iklädd "stridsliknande" kläder, gick till angrepp mot läraren med en kniv. Detta kort efter att han delat ett manifest, där hans brottsplan framgick, på nätet.

Åklagare Pernilla Nilsson åtalade pojken för mordförsök på läraren, grovt olaga hot mot 19 personer på skolan samt grovt hot mot en polis. Hon konstaterade att det rörde sig om ett hatbrott.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Inte glastaket som

Opinion
Opinion

Har svensk politik haft ett glastak som varit svårare att tränga igenom än våra nordiska grannländer? Rent siffermässigt kan det se ut så. Övriga Norden har haft sexton kvinnor på regeringschefsstolen innan det blev Magdalena Andersson som fick kliva upp på den. Ändå sågs länge Sverige som det land som nått längst i jämställdhet.

Gro Harlem Brundtland i Norge var den kvinna som först i de nordiska länderna blev statsminister. Men sedan har det varit en rad som Erna Solheim i Norge, Anneli Jäätteenmäki och Sandra Marin i Finland och Helle Thorning-Schmidt i Danmark och numera Mette Frederiksen i vårt södra grannland för att nämna några.

Men att det dröjt så länge innan Sverige fick sin första kvinnliga statsminister berodde på annat än ett glastak även om det kan ha funnits gubbiga attityder bland en del män i partierna. Anna Greta Leijon hade med stor sannolikhet fått efterträda Olof Palme om han inte mördats och man snabbt tvingades improvisera med Ingvar Carlsson som statsminister. Centerns Karin Söder var beredd axla en sådan roll om partiet hade behållit den starka ställningen under 1970-talet. Mona Sahlin snubblade på egna tillkortakommanden. Anna Lindh var en rätt given efterträdare till Göran Persson om hon inte hade mördats. Och Anna Kinberg Batra hade troligen blivit en utmärkt statsminister om de politiska vindarna varit mer gynnsamma för henne. Annie Lööf har också statsministerkvaliteter men Alliansen har tyvärr begått harakiri som blockerat partiets tillväxt.

Lars J Eriksson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

Allt du behöver veta om företagslån 2021

Privatlån.com Det kan finnas flera olika anledningar till att man kan behöva ansöka om ett företagslån. Det kan handla om allt från att du vill ta ditt företag till nästa nivå av tillväxt till att du vill kunna finansiera renoveringar och andra liknande saker. I denna artikel ska vi ta oss en närmare titt på just företagslån och allt du behöver veta om de.

Så fungerar ett företagslån

Ett företagslån fungerar i mångt och mycket på samma sätt som ett vanligt privatlån. Skillnaden är den att du ansöker om ett lån för ditt företag i stället för att ansöka om ett lån för dig som privatperson. Företagslån finns tillgängliga oavsett vilken typ av företag som du har. Du kan alltså ansöka om ett sådant oavsett om du har en enskild firma, ett aktiebolag eller ett handelsbolag.

Företagslån med säkerhet

Precis som när det gäller vanliga privatlån brukar man skilja på företagslån med säkerhet och sådana utan säkerhet. Ett företagslån med säkerhet innebär att du måste lämna något i säkerhet som långivaren kan ta från dig om du inte klarar av att betala tillbaka pengarna så som det är tänkt. När det gäller privatlån brukar detta röra sig om saker som en bostad eller en bil, men när det gäller företagslån kan det i stället handla om att du använder dig av en borgenär eller en företagsinteckning. Oavsett vilket tar långivaren en mindre ekonomisk risk genom att ge dig ett företagslån med säkerhet än vad de gör när de ger dig ett lån utan säkerhet. Skulle du inte klara av att betala tillbaka pengarna kan långivaren nämligen ta det som du lämnat i säkerhet från dig. Detta kanske kan låta som en nackdel, men faktum att långivaren tar en mindre risk innebär i sin tur att de kan erbjuda dig flera andra fördelar. För det första kan du med lån med säkerhet ofta låna större belopp när det gäller företagslån än vad som är fallet när det kommer till lån utan säkerhet. Faktum att långivaren tar en mindre ekonomisk risk innebär även att de kan erbjuda dig en lägre ränta när det kommer till lån med säkerhet. Detta vinner du och ditt företag förstås mycket på eftersom det då blir billigare för dig att låna pengar.

Företagslån utan säkerhet

Alternativet till att ta ett företagslån med säkerhet är att ta ett utan säkerhet. Precis som namnet antyder behöver du inte lämna något i säkerhet när det kommer till ett sådant lån. Detta är förstås en stor fördel eftersom du då inte tar en lika stor risk när du lånar pengar som du gör när det kommer till ett lån med säkerhet. Nackdelen är dock den att långivaren tar en större ekonomisk risk genom att ge dig ett lån utan säkerhet. Detta får du därför kompensera för på två olika sätt. Dels har du i de flesta fall inte möjligheten att ta lån på lika stora belopp när det rör sig om lån utan säkerhet. Dessutom brukar sådana lån i de allra flesta fall ha en betydligt högre ränta än vad lån med säkerhet har. Har du möjligheten att lämna något i säkerhet när du ska låna pengar å ditt företags räkning kan det därför vara värt att göra det.

Vad krävs för att kunna få ett företagslån beviljat?

Vad krävs då för att kunna få ett företagslån beviljat? Detta är dels något som kan variera beroende på vilken långivare du vänder dig till, dels vilken typ av företag du har och hur länge det har varit verksamt. Rör det sig till exempel om ett helt nystartat företag kan kraven vara hårdare än vad som är fallet med ett företag som redan varit verksamt under ett par år och som går med vinst. Det handlar helt enkelt om att långivaren vill kunna vara så säker som möjligt på att du och ditt företag verkligen kommer att ha råd att betala tillbaka lånet. Av förklarliga skäl kan de känna sig mer säkra på att du ska kunna göra detta om du har ett företag som redan varit verksamt under ett par år och som går med vinst än vad som är fallet när det kommer till ett helt nystartat företag.

Det hela beror också på om det rör sig om ett företagslån med eller utan säkerhet. Rör det sig om ett företagslån med säkerhet kommer du att behöva någon form av tillgång som du kan lämna i säkerhet. Detta kan till exempel röra sig om ditt företags egendom eller din utrustning och så vidare.

Du som har ett helt nystartat företag, eller som behöver låna pengar för att kunna starta upp ett, kommer av förklarliga skäl stöta på hårdare krav. Eftersom långivaren i detta fall inte har något bevis på att du redan går med vinst och kommer klara av att betala tillbaka lånet kommer du behöva försäkra denne om att du kommer kunna göra det på andra sätt. Detta kan bland annat handla om att du kommer behöva förse långivaren med en noggrann beskrivning av din affärsplan. Långivaren behöver då i sin tur avgöra ifall din affärsplan är gångbar eller inte och om ifall de tror att du kommer att kunna betala tillbaka lånet så som det är tänkt eller inte.

Vill du låna ett mindre belopp?

Är du ute efter att låna ett mindre belopp pengar till ditt företag? Då kommer du i de flesta fall att behöva vända dig till en annan typ av långivare än de traditionella bankerna. Dessa brukar i många fall nämligen bara ge dig lån på större belopp. Generellt sett kan man säga att om du ska låna mellan 5000–100 000 kr så kommer du att behöva vända dig till en annan typ av långivare än en bank. Detta är dock förstås något som kan variera från bank till bank.

Undvik de vanliga fallgroparna

Det finns en mängd misstag som det är vanligt att företag gör när de ska ansöka om ett lån. En av dessa är att de inte läser igenom lånevillkoren tillräckligt noga. Se därför alltid till att göra detta så att du inte råkar ut för några otrevliga överraskningar när du väl har accepterat ett låneerbjudande. Det är också viktigt att du fokuserar på den effektiva räntan och inte bara den nominella. Den effektiva räntan inkluderar nämligen både den nominella räntan samt eventuella övriga avgifter som kan tillkomma till ditt lån. Genom att fokusera på den effektiva räntan får du alltså en helhetsbild över hur mycket det kommer att kosta dig att låna pengar medan den nominella räntan bara förser dig med en delvis bild. Det är också viktigt att du väljer att lån som passar ditt företag så bra som möjligt samt satsar på en långivare som du känner dig trygg med.

Opinion

Lärare måste kunna undervisa för att sätta betyg

Opinion
Opinion

Man får som lärare inte skrika på, förolämpa eller svära åt skolelever, det är givet. Det har väckt uppmärksamhet att en lärare på Neptuniskolan i Malmö kallat en stökig klass för ”fucking djävla femåringar”. Så får man givetvis inte uttrycka sig.

Läraren har sagt upp sig efter att klippet lagts upp i sociala medier. Huruvida det är lämpligt kan diskuteras. Det finns en fara i att använda uthängning på sociala medier som en utpressningsmetod för att styra lärare i den riktning man vill. Det är lite förvånande att föräldrarna inte ser problemet med det, även om det är begripligt att de inte tyckte om att någon svor åt deras barn.

Det framgår av historien att klassen bytt lärare i ämnet ett antal gånger och eleverna riskerar att bli utan betyg. Klassen ska enligt föräldrar vara ”störig”. Man kan undra hur ”störiga” elever har varit för att läraren ska bli så frustrerad att hen kallar dem femåringar. Att elever stör sönder lektioner handlar inte bara om att det är synd om de elever som vill lära sig något utan också att det blir svårt för läraren att sätta rättvisande betyg. Om elever skriker och kastar suddgummin istället för att göra något, vad ska läraren betygsätta? Det kan bli ett enormt stressmoment, eftersom föräldrarna då istället kan bli missnöjda för att barnet inte får betyg, eller får ett dåligt betyg. Hamnar underbetyget också på Facebook, knutet till lärarens namn?

Alla som jobbat inom skolvärlden vet att föräldrar kan ha så höga krav på deras barns trivsel i skolan att det inverkar menligt på undervisningen. Krav på specialkost, att barnet kan få vara sen eller utebli från lektioner utan konsekvens eller att barnet inte ens vid extremt dåligt beteende ska bli tillrättavisad.

Lärarens beteende var förkastligt, men att hänga ut skolpersonal är ingen bra lösning på missnöje med undervisning. Man kan förvånas över att föräldrarnas oro inte handlar om att barnen skrämmer bort lärare och riskerar underbetyg. Det är ett lika påtagligt problem som ohyfsade lärare.

Opinion

Hot mot patientsäkerheten

Pågående operation
Foto: Bertil Ericson / TT
Opinion
Opinion

Matematiken går inte ihop: flera kirurgavdelningar på SUS har halv bemanning, trots att de har krav på sig att hålla alla platser öppna. Det framgår att sköterskorna jobbar ”mer än övertid”. Enhetscheferna larmar om att det är ohållbart och självklart är det det: man kan inte bete sig så som arbetsgivare.

Förr eller senare inträffar ett tillbud som följd av underbemanningen, med tanke på att detta enligt cheferna redan pågått länge. Man kan förutse försäkringarna om att man är mycket upprörd över det som skett och så får det inte gå till och så vidare och så vidare som då lär komma från den politiska ledningen. Det stämmer: så får det faktiskt inte gå till. Man måste alltså dra i nödbromsen innan något inträffar.

Det är välkommet att enhetscheferna pratar öppet om att tillståndet faktiskt hotar patientsäkerheten. Det gör de flesta fall av så svår underbemanning, även om det är standardförfarande att inte låtsas om det. Att säkerheten inte hotas är en slentrianformulering som tas till oavsett hur stor katastrof det är på den aktuella enheten. Om inte patientsäkerheten påverkades av bemanningen och hur utarbetad personalen är skulle den nuvarande underbemanningen istället vara standardbemanning. Om man klarade sig med fem sjuksköterskor (den bemanning som fann på ett pass där 20 skulle ha tjänstgjort) skulle det inte falla någon in att slösa pengar genom att anställa mer än det dubbla. Det finns ingen anledning att tro annat än att avdelningarna har den bemanning man har för att det behövs så många sköterskor för att allt ska fungera bra och patientsäkerheten ska kunna garanteras: man anställer inte extra personal för skojs skull.

Jargongen om att patientsäkerheten aldrig hotas som kommer från politiskt håll, eller från högre chefer är begriplig: man vill inte skapa panik. Men om man accepterar att det hotar säkerheten kan man motivera att ge verksamheten extra resurser, innan det sker en olycka.

Martina Jarminder

Opinion

Klokt beslut av kommunen att köpa Gyaskogen

Opinion
Opinion

Efter stort hemlighetsmakeri visar det sig att Gyaskogen i Steghag köps av Eslövs kommun, vilket borde glädja medborgarna som oroat sig för vad som skulle hända. Nu har kommunen möjlighet att skydda ett område med stora naturvärden och säkra tillgången till naturupplevelser för Eslövs- och Stehagsborna.

Det är dock inte bara fråga om att göra lokalbefolkningen nöjd: efter pandemin finns all orsak att tänka sig att en orts attraktivitet bland annat avgörs av god tillgång till grönområden och strövområden. Intresset för att vistas i skog och mark har ökat lavinartat. Att veta att orten man överväger att flytta till omges av tillgänglig natur lär bara bli viktigare för att attrahera nya invånare till kommunen.

De som i första hand gett sig ut mer i naturen under pandemin är personer som inte tidigare ägnat sig åt friluftsliv, men enligt forskning från Mittuniversitetet kommer att fortsätta även efter krisen. Man kan därför även tänka sig en folkhälsovinst av den ökade ivern för motion och det psykiska välmående som enligt brittisk forskning i överraskande hög grad skapas av skogsvistelse.

I fallet Gyaskogen var det begripligt att försäljningen väckte oro, eftersom det inte finns några alternativ till Gyaskogen på rimligt avstånd för den som vill ut i naturen. Kommunen visar genom köpet att man har god känsla för vad som skapar livskvalitet.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL