Utrikes

Finlands utrikesminister testades positivt

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto. Arkivbild.
Foto: Mads Claus Rasmussen/Ritzau/TT
Utrikes
Utrikes Finlands regering iakttar försiktighet sedan utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) har testats positivt för covid-19.
PREMIUM

En majoritet av ministrarna deltog i regeringssammanträdet i fredags, där Haavisto var med.

Finlands regering har munskyddsrekommendation vid sina möten. Men "ibland dricker folk förstås kaffe vid mötena och då går det inte att bära munskydd", skriver Hufvudstadsbladet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Minst sex döda i brand i Bombay

Utrikes
Utrikes

Minst sex personer har omkommit i brand i ett 19-våningshus i Bombay. Dödstalet riskerar att stiga – 15 personer skadades och för fyra av dem är läget kritiskt.

Branden bröt ut på femtonde våningen efter en kortslutning i luftkonditioneringen i en lägenhet. Ett tjugotal brandbilar kämpade i två timmar innan elden var under kontroll.

Mer än 90 personer lyckades ta sig ut på egen hand eller med hjälp av sina grannar.

Utrikes

Förvirring om ryska angrepp huvudvärk för väst

President Joe Biden under pressträffen i onsdags.
Foto: Susan Walsh/AP/TT
Utrikes
Utrikes Nato och EU hotar med sanktioner mot Ryssland även vid ett mindre angrepp mot Ukraina. Men vad ska då räknas som ett mindre angrepp?
– Mindre angrepp blir en definitionsfråga och det finns inget svar på det. Det är något man får diskutera och det blir ett jätteproblem, säger Björn Ottosson vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Frågan aktualiserades i och med USA:s president Joe Bidens pressträff tidigare i veckan. Biden lovade hårda sanktioner vid en ny rysk invasion av Ukraina men sade också att vid "ett mindre angrepp", något som inte innebar att ryska styrkor gick över gränsen till Ukraina, var Natomedlemmarna inte överens om hur militäralliansen skulle reagera.

Efter kraftig kritik från Ukraina förtydligade Biden kort därefter att om ryska soldater korsar gränsen ska det ses som en invasion, medan exempelvis en hackerattack skulle vara ett mindre angrepp. Hans pressekreterare Jen Psaki har också sagt att angrepp som inte är militära, som cyberattacker och paramilitära anfall, kommer att bemötas med "ett beslutsamt, ömsesidigt och gemensamt svar".

Blir definitionsfråga

Men uttalandet skapar problem – eftersom diskussionen inför eventuella sanktioner nu kan landa i vad som ska räknas som en invasion respektive ett mindre angrepp, säger Björn Ottosson, USA-forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Att man infört den här distinktionen i diskussionen om sanktionerna gör situationen mycket, mycket svårare för Europa. Nu kan plötsligt en massa aktörer inom Europa som inte vill ha skarpa sanktioner hävda att något Ryssland gör är ett mindre angrepp och att man då inte ska slå på så hårt eller införa kostsamma sanktioner, säger han.

Vid exempelvis en tydlig förflyttning av ryska förband över gränsen till Ukraina kommer sanktioner att införas, bedömer Ottosson.

– Om något tydligt händer, som att Ryssland gör något inne i Ukraina och begår våld på Ukrainas suveränitet – tydligt – då aktualiseras en diskussion.

Svårare är det med sådant där det är svårt att direkt identifiera aktören, som exempelvis cyberattacken nyligen mot ukrainska regeringssajter som Ryssland anklagas för att ligga bakom, enligt Ottosson.

"Ligger precis under gränsen"

Och Ryssland är bra på att balansera på gränsen för vad omvärlden kan acceptera, enligt Gudrun Persson, forskningsledare vid FOI med fokus på rysk säkerhetspolitik.

– Ryssland har, om vi tittar tillbaka på Georgien och Krim, varit väldigt skickligt på att ligga precis under gränsen för vad som av omvärlden uppfattas som invasion, säger hon.

Under den militära annekteringen av ukrainska Krim 2014 var EU mycket splittrat och nådde inte någon enighet – förrän den nederländska flighten MH17 sköts ned över östra Ukraina, säger Persson.

– Det var sommaren 2014 och nedskjutningen av MH17 som fick EU att enas om sanktioner som fortfarande ligger – alltså inte annekteringen av Krim.

Liten effekt av sanktioner

Om sanktioner ens har någon påverkan på den ryska presidentens agerande beror givetvis på deras omfattning. Men generellt sett har sanktioner ganska liten inverkan på staters agerande kring det som anses ligga i landets nationella intressen, säger Björn Ottosson.

– Hittills har de haft väldigt liten effekt. Och man är inte enig om hur långt man vill gå i sanktionsfrågan. Det finns uppenbara svagheter bland europeiska länder – de är inte är enade. Och den oenigheten är Putin väl medveten om.

– Den ingår naturligtvis i den ryska kalkylen och den ryska strategin.

Anna Hansson/TT

Utrikes

CDU väljer ny ledare – nu tar Merz över

Nöjd. Arkivbild.
Foto: Michael Kappeler/AP/TT
Utrikes
Utrikes Affärsmannen och partiveteranen Friedrich Merz väntas i dag väljas till ordförande för tyska Kristdemokraterna (CDU), som sedan den tidigare förbundskanslern Angela Merkels avgång som ledare 2018 famlat efter en väg framåt.

Merz, som i december vann en medlemsomröstning om vem som ska efterträda den på ordförandeposten kortlivade Armin Laschet, har en bakgrund som gruppledare i förbundsdagen i början av 00-talet. 2002 ersattes han på posten av Angela Merkel, ett bittert nederlag som ledde till en brytning mellan de två.

Efter många år i näringslivet, bland annat på kapitalförvaltaren Blackrock, gjorde han comeback i den tyska politiken då Merkel gjorde sorti. Han förlorade två ordförandestrider – först mot Annegret Kramp-Karrenbauer och därefter mot Armin Laschet – innan han slutligen erövrade ledarposten.

Företagsvänlig konservativ

Den 66-årige Merz är något av en "loose cannon" och har ofta väckt uppseende med sina uttalanden. Ideologiskt ligger han till höger om såväl Laschet och Kramp-Karrenbauer som Merkel, med tonvikt på företagsvänlig politik och liberalkonservatism. Strategin är att vinna tillbaka väljare som gått till liberala FDP och högerpopulistiska AFD. Det senare partiet kallade han i en uppmärksammad intervju 2018 för "öppet nationalsocialistiskt".

Inför nästa val behöver Merz också bygga ett trovärdigt regeringsalternativ, vilket blir en utmaning, då samtliga partier som CDU/CSU sedan tidigt 60-tal har bildat eller varit nära att bilda koalition med nu regerar tillsammans med varandra.

Digital stämma

Han har själv vänt sig mot påståenden om en kommande högergir, vilket ska ses i ljuset av att ordet "höger" på tyska inte är helt salongsfähigt. I stället pratar de stora partiernas politiker gärna om "mitten".

Lördagens kristdemokratiska partistämma hålls digitalt, med 1 001 delegater. Utöver Merz ska även en ny partistyrelse väljas.

Pontus Ahlkvist/TT

FAKTA

Fakta: Stort parti med kristen grundsyn

CDU – Christlich Demokratische Union Deutschlands – är ett kristdemokratiskt parti. Partiet är ett av Tysklands traditionellt dominerande partier. Det andra är Socialdemokraterna (SPD).

CDU leddes mellan 2000 och 2018 av Angela Merkel. Därefter har två personer – Annegret Kramp-Karrenbauer och Armin Laschet – suttit på ordförandeposten, men blivit kortlivade. På listan över tidigare ledare finns bland andra Tysklands första förbundskansler Konrad Adenauer och återföreningskanslern Helmut Kohl.

Politiskt är CDU ett brett, allmänborgerligt parti med en kristen grundsyn. Partiet förespråkar "social marknadsekonomi" och finns representerat i alla tyska förbundsländer förutom Bayern, där man har ett valtekniskt samarbete med CSU, som ofta ligger något till höger om CDU.

Utrikes

New York vill ha regeringshjälp mot vapenvåld

New Yorks borgmästare Eric Adams vid en pressträff efter det att en ung polis skjutits till döds på fredagskvällen.
Foto: Yuki Iwamura/AP/TT
Utrikes
Utrikes New Yorks borgmästare vädjar till regeringen om hjälp sedan en polis skjutits till döds och en skottskadats vid ett ingripande.

– Washington måste samarbeta med oss och agera nu för att få ett stopp för inflödet av skjutvapen i New York och andra städer som New York, sade Eric Adams, vid en pressträff efter att poliser skjutits i tjänsten för tredje gången på en vecka.

Den 22-årige polisen sköts till döds när en kriminellt belastad man utan förvarning öppnade eld mot patrullen. Demokraten Adams, som själv varit polis, frågar sig hur den misstänkte fått tag på vapnet.

– Vi tillverkar inte skjutvapen här. Hur kommer det sig att vi tar bort tusentals vapen från gatorna, och ändå kommer de till New York och hamnar i händerna på mördare?

New York har skakats av ytterligare två våldsamma dödsfall den senaste veckan. Förra fredagen sköts en ung kvinna till döds vid ett rån på en hamburgerrestaurang och dagen efter knuffade en psykiskt sjuk hemlös man ner en 40-årig kvinna framför ett tåg.

Enligt polisen i New York hade man 488 dråp eller mord förra året, en ökning med 4,3 procent jämfört med 2020 och en kraftig ökning från nivåerna för fem år sedan.

Utrikes

Irland häver virusrestriktioner

Irland har tagit sig igenom 'omikronstormen' enligt landets premiärminister. Därför hävs vissa restriktioner och barer kan återgå till normala öppettider. Arkivbild.
Foto: Damien Storan/AP/TT
Utrikes
Utrikes Irland har ridit ut "omikronstormen", säger landets premiärminister Michael Martin.
I och med det kommer flera coronarestriktioner att hävas från och med lördagen.

– Majoriteten av de folkhälsoåtgärder vi levt med kommer att tas bort, sade Martin på fredagen, men understök att pandemin inte är över.

Beslutet innebär att barer och restauranger kan återgå till normala öppettider och behöver inte kräva vaccinpass eller att folk håller avstånd.

Från och med nästa vecka kommer många anställda gradvis att kunna återvända till sina arbetsplatser.

Munskydd kommer även i fortsättningen att vara ett krav i vissa miljöer och det är fortfarande självisolering som gäller för dem som testat positivt, deras nära kontakter och personer med symtom.

Irland har en hög vaccinationsgrad där nästan två tredjedelar av alla över fem år fått en påfyllnadsdos de senaste månaderna.

– Irlands förstklassiga vaccinationsprogram och påfyllnadsdoserna har förändrat situationen i grunden, sade Martin.

Irland, som har en befolkning på runt fem miljoner, har haft mer än 6 000 covidrelaterade dödsfall. Så sent som i oktober öppnade landet upp helt efter ett och ett halvt år av nedstängningar som sedan återinfördes i december.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Effectory

Så påverkas företagens HR-data av GDPR

Effectory Europeiska unionen införde en ny förordning 2019. Skillnaden på en förordning och en bestämmelse är att en förordning måste införas och en bestämmelse är valfri för varje medlemsland, att införa efter eget önskemål.

GDPR är den senaste förordningen som EU har påfört medlemsländerna. Förordningen reglerar hantering av data och annan typ av information som bland annat rör personuppgifter. Vad betyder detta svenska företag?

Vad är skillnaden på GDPR och dataskyddsförordningen?

På svenska heter den relativt nya förordningen dataskyddsförordningen. Den reglerar i det stora hela all hantering av personuppgifter och ett speciellt avsnitt är avsett för information som klassas som känslig. Alla bolag måste följa förordningen, det har en avgörande effekt för bolag som samlar in information om sina kunder, vilket i princip alla företag som säljer och köper varor gör.

För att kunna vara konkurrenskraftig på marknaden behöver företag samla in information om sin målgrupp. Den förordning som nu gäller i EU innebär att det ska föreligga ett medgivande av alla privatpersoner, som företagen samlar in information omkring och särskilt när det gäller information som förordningen klassar som känslig.

Känslig information är uppgifter som kan spåras till en individ. Det kan exempelvis vara personnummer, adress och namnuppgifter. Men även digital information såsom en IP-adress och liknande.

Påverkas företagens HR-data av förordningen?

De uppgifter som företagen samlar in om sina kunder är viktigt för att kunna skapa en framgångsrik verksamhet rent ekonomiskt. Företagen behöver veta vad kunderna vill ha för att kunna skapa tjänster och produkter som kunderna i sin tur vill köpa och använda.

Även information om företagens egna medarbetare är viktig i förhållande till företagens effektivitet, något som är avgörande för hur konkurrenskraftigt ett företag kan vara på marknaden. Genom att samla in information om personalen kan personalresurserna fördelas på bästa möjliga sätt inom företaget.

På engelska kallas begreppet, inom företagsvärlden, ofta för employee engagement, på svenska resursfördelning eller personalinitiativ, beroende på vad man syftar på specifikt. Praktiskt taget handlar det om att ha rätt typ av personal, med rätt kompetens, som utför rätt typ av arbetsuppgifter. Dataskyddsförordningen fastslår rent juridiskt att all personal ska godkänna att arbetsgivaren kan samla in och spara all den typ av information, som handlar om medarbetarna.

HR-data är information som företag samlar in om sin personal. Det kan exempelvis vara information om utbildningsbakgrund, ålder, meriter och arbetslivserfarenhet. Information kan användas för att fördela företagets personalresurser på ett effektivt sätt. Rent praktiskt kan det innebära att personalens kompetens inte används till fullo.

Varför är HR-data viktigt?

Konkurrensen på marknaden blir allt hårdare för företagen och det ställer allt högre krav på att vara konkurrenskraftig. I förhållande till konkurrenskraftighet kan HR-data ha en avgörande roll för många bolag. Sänkta priser till konsumenterna är inte alltid ett möjligt alternativ eller svaret på att bli ett konkurrenskraftigt företag – alternativet kan vara att ta del av employee engagement index, som ger en tydlig överblick över de personalresurser som finns att tillgå.

Med den informationen kan bolagen nämligen omfördela resurserna och därmed effektivisera processerna inom företaget. Det gör det möjligt att profitera på de resurser som redan finns inom bolaget, vilket sannolikt leder till att utgifter och kostnader minimeras.

Utrikes

Vägrade munskydd och visade rumpan i flygplanet

En man står inför inför rätta i en domstol i New York och anklagas för att ombord på ett Delta Air-plan ha vägrat munskydd och 'avsiktligt ha attackerat och hotat en medlem i kabinpersonalen'. Arkivbild.
Foto: Mary Altaffer/AP/TT
Utrikes
Utrikes En 29-årig irländsk man riskerar ett mångårigt fängelsestraff efter att han under en flygresa från Dublin till New York betett sig våldsamt mot kabinpersonal och passagerare ombord på planet.

Nu står mannen inför rätta i en domstol i New York och anklagas för att "avsiktligt ha attackerat och hotat en medlem i kabinpersonalen".

Enligt domstolshandlingarna ska 29-åringen vid upprepade tillfällen under flygturen vägrat att sätta på sig munskydd. Han ska sedan ha kastat en ölburk som träffade en medpassagerare i huvudet och vid ett tillfälle drog han ner sina byxor och kalsonger och "moonade" mot en flygvärdinna och några passagerare.

Händelserna ägde rum ombord ett av flygbolaget Delta Airlines plan den 7 januari år.

Den 29-årige mannen var på väg till Florida för att börja jobba på en fotbollsskola.

En talesperson för domstolen sade efter fredagens överläggningar att om mannen befinns skyldig kan ett 20-årigt fängelsestraff vänta honom.

Mannen frigavs mot borgen på 20 000 dollar (drygt 180 000 svenska kronor) i avvaktan på rättegång.

USA:s luftfartsverk beslöt redan i januari förra året att nolltolerans skulle råda mot passagerare som vägrade bära munskydd. Beskedet kom efter att flera flygbolagsanställda vittnat om hotelser och övergrepp av passagerare som vägrat följa uppmaningar om att bära munskydd.

Dagen innan den irländske mannen ställdes till svars för sitt uppträdande inträffade en annan uppmärksammad flygepisod på samma tema. Då vände ett av American Airlines plan tillbaka till Miami halvvägs till London efter att en passagerare vägrat sätta på sig ett munskydd.

Utrikes

USA: Trump redo att beslagta röstmaskiner

USA:s expresident Donald Trump. Arkivbild.
Foto: Ben Gray/AP/TT
Utrikes
Utrikes Efter valförlusten 2020 hade USA:s tidigare president Donald Trump en presidentorder redo där landets försvarsminister beordrades att beslagta rösträkningsmaskiner.
Ordern blev aldrig undertecknad.
PREMIUM

Dokumentet om rösträkningsmaskinerna återfinns i ett omfattande material hos USA:s riksarkiv som Trump krävt ska hemligstämplas, ett krav som Högsta domstolen i veckan nobbade.

"Med omedelbar verkan ska försvarsministern beslagta, samla in, behålla och analysera alla maskiner, utrustning, elektroniskt lagrad information och materialdokument som krävs för lagring" står det i utkastet till presidentordern, rapporterar Politico på fredagen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Karnevalen i Rio framflyttad

Karnevalen i Rio de Janeiro i Brasilien flyttas fram till april på grund av pandemin. Bilden är från karnevalen i februari 2020.
Foto: Leo Correa/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Den världsberömda karnevalen i Rio de Janeiro flyttas från slutet av februari till slutet av april, meddelar de brasilianska myndigheterna.

Orsaken är covidläget och smittspridningen av omikronvarianten. I ett uttalande uppger arrangörerna att man siktar på att hålla karnevalen med start 21 april.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL