Utrikes

Tv-bolag utreder pedofildömd ex-anställd

Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Irlands public service-bolag RTÉ kontaktar polismyndigheten efter att en av dess tidigare anställda har dömts för en lång rad övergrepp mot barn.

RTÉ vill utreda om den 59-årige mannen på något vis begick sina brott inom sitt arbetes ramar, rapporterar bolagets egen nyhetsredaktion. Han arbetade som sportproducent för RTÉ i 15 års tid och reste då världen över på resor bekostade av bolaget.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Tyskland hindrar baltiskt stöd till Ukraina

En ukrainsk soldat på sin post i östra Ukraina.
Foto: Andriy Dubchak/AP/TT
Utrikes
Utrikes Baltstaterna vill förstärka Ukraina med vapen och Ukraina hoppas på fortsatta leveranser från Natohåll. Men Tyskland sätter sig på tvären.

Tyskland hänvisar till en gammal princip som landet har om att inte skicka tysktillverkade vapen till oroshärdar.

Enligt en talesperson för den tyska regeringen är det omöjligt att bedöma hur den rådande – och spända – situationen i Ukraina faller ut.

– Vi har den principen, oavsett om vapnen kommer från Tyskland eller från tredje part, säger denne till The Wall Street Journal.

Inte givit upp

Det var efter den amerikanske utrikesministern Antony Blinken och Rysslands dito Sergej Lavrovs möte på fredagen i Genève i Schweiz som de tre baltstaterna Estland, Lettland och Litauen – alla tidigare en del av Sovjetunionen – meddelade att man skickar robotar till Ukraina för att förstärka ukrainskt luft- och pansarvärn.

Estland har i flera veckor försökt övertala Tyskland att ge tillstånd att sända tysktillverkade vapen till Ukraina och har ännu inte givit upp hoppet om att få ett ja.

– Förhoppningsvis kommer vi få tillstånd från Tyskland. Estland har visat att vi praktiskt vill hjälpa Ukraina på alla sätt vi kan, säger Kristo Enn Vaga, som är rådgivare till Estlands försvarsminister, i The Wall Street Journal-artikeln.

Men när Tysklands nytillträdda utrikesminister Annalena Baerbock tidigare i veckan besökte Ukraina höll hon emot.

– Vår restriktiva hållning är väl känd och har djupa historiska rötter, sade hon då.

Ukraina besviket

Ukraina anser att Tysklands inställning i frågan inte går ihop med den situation som råder, där det pressade landet önskar en enad front bakom sig.

"Tyska partner måste sluta undergräva enigheten med sådana uttalanden och handlingar och därigenom uppmuntra (Rysslands president) Vladimir Putin att gå till nytt anfall mot Ukraina", skriver Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba i sociala medier.

Ukrainas ambassadör i Berlin lobbar hårt för att Tyskland ska ändra sig och hjälpa Ukraina mer aktivt, till exempel genom att bidra med utrustning till ukrainska frivilligkårer.

– Allvaret i situationen fordrar att "trafikljusregeringen" (ett smeknamn som refererar till koalitionspartiernas färger) omedelbart tänker om och svänger i frågan om vapenleveranser, säger ambassadören Andrij Melnyk till tidningen Handelsblatt.

Tysklands försvarsminister Christine Lambrecht påtalar att Tyskland har skickat respiratorer till Ukraina och att det snart kommer att skickas fältsjukhus.

– Vapenleveranser vore inte till hjälp i det här läget, det råder det konsensus om inom regeringen, säger hon enligt Welt am Sonntag.

Kräver garantier

Många bedömare ser det säkerhetspolitiska läget i Europa som det sämsta på årtionden. Detta sedan Ryssland mobiliserat tiotusentals, enligt vissa uppgifter över hundratusen, soldater vid Ukrainas gräns, och avkrävt USA och Nato en rad säkerhetsgarantier och löften om stopp för att fler länder ansluter sig till försvarsalliansen – krav som västmakterna avfärdar som fullständigt orimliga.

Från Moskva kommer en mer eller mindre rakt motsatt bild, där Ryssland beskrivs som offer för omvärldens aggressioner.

Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu kommer enligt brittiska uppgifter att tala med Storbritanniens dito Ben Wallace om krisläget inom kort. Storbritannien är ett av de Natoländer som har levererat pansarvärn till Ukraina de senaste veckorna.

Utrikes

Död man släpades till posten i pensionsbluff

Männen försökte hämta ut den döde mannens pension. Arkivbild.
Foto: Stefan Gustavsson/SvD/TT
Utrikes
Utrikes Två män i Irland försökte blåsa personalen på ett postkontor genom att ta med sig en avliden man, rapporterar Irish Times.
Men bluffen misslyckades och kroppen lämnades kvar när männen flydde från platsen.

Tidningen skriver att en man som verkade vara i 60-årsåldern släpades in på postkontoret i staden Carlow i fredags, stöttad av två yngre män som ville hämta ut mannens pensionsutbetalning. När de frågades ut av personalen flydde de två yngre männen och lämnade efter sig den äldre mannen, som visade sig vara död.

Händelsen ska ha inletts med att en av de yngre männen begärde att få ut en pensionsutbetalning men då fick veta att mottagaren måste vara närvarande. Med hjälp av en följeslagare ska han då ha kommit tillbaka med den döde mannens kropp, skriver tidningen.

Irlands nationella polisstyrka, Garda Síochána, vill inte gå in på detaljer i fallet men uppger att den undersöker omständigheterna kring "en äldre mans oförklarliga död". Polisen meddelar att en obduktion ska genomföras för att fastställa dödsorsaken.

Carlows borgmästare Ken Murnane säger att händelsen har chockerat invånarna i staden.

– Det är häpnadsväckande att någon kan göra något sådant, säger Murnane.

– Det kittlar fantasin. Det är som en Hitchcock-film.

Utrikes

Dödstal stiger i Jemen – koalitionen nekar

På bilden från i fredags pågår räddningsarbetet efter flygräden mot det jemenitiska telekombolaget i al-Hudaydah. Något senare bombades ett civilt fängelse i Sadaa.
Foto: Ansar Allah Media Office via AP/TT
Utrikes
Utrikes Antalet döda efter en bombräd i västra Jemen stiger medan rasmassor söks igenom.
Den saudiskledda koalitionen förnekar att den ligger bakom bombningarna.

Antalet bekräftat döda uppgår hittills till 82, enligt samstämmiga uppgifter från hjälporganisationer som verkar i området och från de rebellstyrda myndigheterna. Bland de döda finns kvinnor och barn, och åtminstone 265 personer skadades.

Bomberna fälldes i fredags över ett civilt fängelse i staden Saada, i den rebellkontrollerade provinsen med samma namn i nordvästra Jemen. Där hölls i huvudsak frihetsberövade migranter. Bilder som nådde ut efteråt visade hur kroppar drogs fram ur rester av byggnader som jämnats med marken.

Ett av många anfall

I den utdragna och katastrofala konflikten i Jemen står Huthirebellerna, som stöds av Iran, mot en saudiskledd koalition vars mål är att återinsätta den tidigare regeringen, som har erkänts internationellt.

Koalitionen genomför regelbundna flyganfall mot rebellkontrollerade områden och har emellanåt fått internationell kritik när måltavlorna har varit civila tillställningar, som bröllop och begravningar. Tusentals civila har dödats i de senaste årens bombningar.

Men alla anklagelser om att koalitionen skulle ha legat bakom fredagens flyganfall är "helt utan grund", enligt koalitionens talesperson Turki al-Malki. Vid sidan av det citeras han när han gör gällande att Huthirebellerna inte hade lagt till området som bombades på en lista över platser som bör fredas av humanitära skäl, vilket han klandrar rebellerna för.

Fortfarande nedkopplat

Under natten till fredag bombades även västkuststaden al-Hudaydah, där måltavlan uppges ha varit det jemenistiska telekommonopolet, som står under Huthirebellernas kontroll. Det fick resultatet att nästan hela Jemen tappade uppkopplingen till internet och den hade på lördagseftermiddagen ännu inte återupprättats.

Fredagens angrepp utgjorde möjligen kulmen på en vecka där Förenade arabemiraten attackerades av drönare och sedan svor att ge igen.

Tre personer dödades i den attacken, som Huthirebellerna tog på sig ansvaret för. Den var något så sällsynt som ett angrepp mot emiratiskt territorium i konflikten, där rebellsidan är klart teknologiskt underlägsen sina motståndare.

Iran: Förvärrar allt

FN:s säkerhetsråd fördömde drönarattacken, då Förenade arabemiraten tagit initiativ till detta som en av rådets icke-permanenta medlemmar.

Vid sidan av det riktades viss kritik även mot fredagens flyganfall, bland annat från FN:s generalsekreterare António Guterres.

Iran anklagar arabländernas koalition för att bara förvärra konflikten, som sedan länge har beskrivits som den värsta pågående humanitära konflikten i världen.

Att flyganfallen kan fortsätta medan omvärlden förblir "tyst och likgiltig" och säljer vapen till koalitionsländerna gör vägen till fred än mer svåröverskådlig, meddelar Irans utrikesdepartements talesperson Saeed Khatibzadeh.

FAKTA

Fakta: Kriget i Jemen

Jemen är ett av världens fattigaste länder och ligger på den Arabiska halvöns sydspets. Landet bildades när Nord- och Sydjemen enades 1990 och är till ytan något större än Sverige.

2014 tog Huthirebellerna, som stöds av Iran, kontroll över huvudstaden Sanaa. Mot dem står en bred militärallians ledd av Saudiarabien, som stödjer den internationellt erkända jemenitiska regeringen. Dessutom verkar lokala miliser, extremistgrupper och separatister på flera håll i landet.

I december 2018 hölls fredssamtal mellan Huthirebellerna och regeringssidan på Johannesbergs slott norr om Stockholm. Där ingicks flera lovande överenskommelser, som parterna sedan har varit ovilliga att implementera.

Den mänskliga nöden växer i krigets spår och miljontals människor har flytt sina hem. FN beskriver läget i Jemen som världens värsta humanitära katastrof.

Minst 377 000 människor har dödats i kriget eller till följd av det, enligt beräkningar som FN gjorde i slutet av 2021.

Utrikes

Konservativa anklagas för hot och utpressning

'Piskorna' kräver stöd för Johnson. Arkivbild.
Foto: Jessica Taylor/AP/TT
Utrikes
Utrikes Konservativa politiker som kritiserar premiärminister Boris Johnson utsätts för trakasserier och utpressning från partiet. Det hävdar parlamentsledamoten William Wragg, som hotar att gå till polisen.

Wragg hävdar att kritiska parlamentsledamöter blivit hotade med indragna offentliga medel i valkretsarna eller att genanta historier om dem läcks till medierna.

Boris Johnson säger att han inte sett några bevis som stödjer anklagelserna, men Wragg står på sig och säger till Daily Telegraph att han kommer att ha ett möte med polisen om trakasserierna och hoten nästa vecka.

Premiärministern har det redan hett om öronen efter uppgifter att han och hans medarbetare ordnat fester medan Storbritannien var nedstängt. Några konservativa parlamentsledamöter, bland dem Wragg, har krävt hans avgång.

Wraggs anklagelser riktar strålkastaren mot en ljusskygg del av det politiska spelet – de så kallade "piskorna" som har i uppgift att se till att partikamraterna stöttar regeringen i viktiga frågor. Påtryckningarna kan vara mer eller mindre raffinerade och har beskyllts för att ibland slå över i rena hot.

Christian Wakeford, en parlamentsledamot som i onsdags gick emot de konservativa till förmån för oppositionen, säger att han fått höra att hans valkrets inte kommer att få någon ny skola om han inte röstade på ett särskilt sätt.

Utrikes

Merz vald till ny ledare för CDU

Vald till ny CDU-ordförande.
Foto: Hannibel Hanschke/AP/TT
Utrikes
Utrikes Friedrich Merz har valts till ny ordförande för tyska Kristdemokraterna (CDU).
Affärsmannen och partiveteranen får nu i uppgift att leda ett parti som efter eran Merkel har famlat efter en väg framåt.

Merz, som i december vann en medlemsomröstning om vem som ska efterträda den på ordförandeposten kortlivade Armin Laschet, fick nära 95 procent av rösterna på den digitala partistämman. Han har en bakgrund som gruppledare i förbundsdagen i början av 00-talet, och ersattes 2002 på posten av Angela Merkel – ett bittert nederlag som ledde till en brytning mellan de två.

Efter många år i näringslivet, bland annat på kapitalförvaltaren Blackrock, gjorde han comeback i den tyska politiken då Merkel gjorde sorti. Han förlorade två ordförandestrider – först mot Annegret Kramp-Karrenbauer och därefter mot Armin Laschet – innan han slutligen erövrade ledarposten.

Företagsvänlig konservativ

Den 66-årige Merz är något av en "loose cannon" och har ofta väckt uppseende med sina uttalanden. Ideologiskt ligger han till höger om såväl Laschet och Kramp-Karrenbauer som Merkel, med tonvikt på företagsvänlig politik och liberalkonservatism. Strategin är att vinna tillbaka väljare som gått till liberala FDP och högerpopulistiska AFD. Det senare partiet kallade han i en uppmärksammad intervju 2018 för "öppet nationalsocialistiskt".

Inför nästa val behöver Merz också bygga ett trovärdigt regeringsalternativ, vilket blir en utmaning, då samtliga partier som CDU/CSU sedan tidigt 60-tal har bildat eller varit nära att bilda koalition med nu regerar tillsammans med varandra.

Förnekar högerplaner

Han har själv vänt sig mot påståenden om en kommande högergir, vilket ska ses i ljuset av att ordet "höger" på tyska inte är helt salongsfähigt. I stället pratar de stora partiernas politiker gärna om "mitten".

Merz har bjudit in samtliga tidigare CDU-ledare som ännu är i livet till middag på lördagskvällen. Merkels sällskap kan han dock inte räkna med – hon har tackat nej.

Pontus Ahlkvist/TT

FAKTA

Fakta: Stort parti med kristen grundsyn

CDU – Christlich Demokratische Union Deutschlands – är ett kristdemokratiskt parti. Partiet är ett av Tysklands traditionellt dominerande partier. Det andra är Socialdemokraterna (SPD).

CDU leddes mellan 2000 och 2018 av Angela Merkel. Därefter har två personer – Annegret Kramp-Karrenbauer och Armin Laschet – suttit på ordförandeposten, men blivit kortlivade. På listan över tidigare ledare finns bland andra Tysklands första förbundskansler Konrad Adenauer och återföreningskanslern Helmut Kohl.

Politiskt är CDU ett brett, allmänborgerligt parti med en kristen grundsyn. Partiet förespråkar "social marknadsekonomi" och finns representerat i alla tyska förbundsländer förutom Bayern, där man har ett valtekniskt samarbete med CSU, som ofta ligger något till höger om CDU.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

SUNBIRD WEBBYRÅ

Webbyråns bästa knep hur du skapar ett starkt varumärke

SUNBIRD WEBBYRÅ

Enligt Sunbird Webbyrå kan ett starkt varumärke vara en av de viktigaste faktorerna för att öka ert företags försäljning online:

Det finns för mycket information och för lite tid. Potentiella kunder som besöker er tenderar att ta snabba beslut som oftas baseras på en känsla och vilket förtroende de får för er.

Ett varumärke är någons magkänsla om er. Det är inte vad ni säger att det är. Utan vad era kunder säger att det är. Här kommer Sunbird Webbyrå med fyra riktlinjer för att stärka ett varumärke.

1. Var konsekvent

Det är viktigt att ni alltid är konsekventa och lever efter ert varumärke. Byt inte budskap och värdegrunder när vinden vänder.

2. Tänk långsiktigt

Förtroende byggs upp över tid och det är viktigt att ni är beredda att offra kortsiktiga vinster för de långsiktiga. Man ska varken göra eller säga för mycket, håll er till ramen och lägg inte lättvindigt till fler tjänster i er arsenal.

3. Differentiera er

Det är lättare att bygga ett varumärke om man är unik. Är ni nischade förstår man snabbare vad ni står för.

4. Var fokuserad

För många hemsidor försöker säga för mycket. Säg bara det viktigaste. Ska ni få fram ett budskap ska ni enbart ge informationen läsaren verkligen behöver - inte allt som är bra att säga.

Även om de flesta är medvetna om detta menar Sunbird Webbyrå att många företag ändå tenderar att lägga för mycket text på hemsidan. Vilket gör att besökaren får jobba för att förstå vad man gör.

Vill ni ha hjälp att ta fram skräddarsydd webbdesign som stärker ert varumärke - Kontakta Sunbird Webbyrå här.

Utrikes

Giftig cocktail hotar Dansk Folkeparti

Kandidaterna Morten Messerschmidt, Merete Dea Larsen, Martin Henriksen och Erik Høgh-Sørensen möttes i en debatt, modererad av Hans Engell (i mitten), inför valet av ny partiledare för Dansk Folkeparti. Sedan dess har Høgh-Sørensen avsagt sin kandidatur.
Foto: Philip Davali/Ritzau/TT
Utrikes
Utrikes Krisande Dansk Folkeparti är splittrat inför valet av ny partiledare.
En giftig cocktail av personliga och politiska motsättningar kan marginalisera det invandringskritiska partiet, som länge har setts som en föregångare för Nordens högerpopulistiska rörelse.

Dansk Folkeparti (DF) är delat i två läger och det är ovärdigt, skrev Søren Espersen, folketingsledamot och mångårig vice partiledare nyligen på Facebook.

Partiet skakas i sina grundvalar inför söndagens extrainsatta årsmöte då en ny partiledare ska väljas efter Kristian Thulesen Dahl, som aviserade sin avgång efter ett katastrofalt kommunval i mitten av november.

– Det är ett parti som är splittrat av både politiska och personliga motsättningar, säger Erik Holstein, politisk kommentator för den danska nättidningen Altinget.

Toppstyrt parti

Det är ytterst ovanligt att Dansk Folkeparti, som bildades 1995, har oreda i sitt parti.

– Det är fullständigt okaraktäristiskt i jämförelse med hur det har varit tidigare i partiet. Det har varit ett av de mest toppstyrda partierna i Danmark, säger Rune Stubager, professor i statsvetenskap vid Århus universitet.

En förklaring är att partiet har vuxit sig så stort att det lider av någon form av växtvärk.

– Ju större parti blir, desto svårare är det att hålla det under kontroll, säger Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola.

För även om de populistiska och högerradikala partierna numera är etablerade i Sverige, Danmark, Finland och Norge är de ändå relativt nya och omogna partier.

– Det har inte etablerats normer och kulturer inom partierna för hur man ska hantera den här typen av konflikter. Då kan det bli konflikter i det offentliga som exempelvis nu i Dansk Folkeparti, säger Jungar, som forskar om högerradikala partier.

Drivit förändringen

Utan att sitta i regering har Dansk Folkeparti under 2000-talet nått ett stort inflytande med sin politik som stödparti. Valet 2015 blev en braksuccé, med 21,1 procent av rösterna blev partiet det näst största i Danmark.

– Dansk Folkeparti har varit ett avantgarde i Norden för högerradikala partier när det gäller att få inflytande och påverka politiken. Det är ett parti som har kunnat driva förändringen i dansk integrations- och migrationspolitik, säger Ann-Cathrine Jungar.

Men när etablerade partier, inklusive de regerande Socialdemokraterna, tagit över Dansk Folkepartis kärnfrågor – stram migrationspolitik och hårdare straff – har motgångarna kommit.

Liknande tendenser finns i andra nordiska länder, Sverige inkluderat, framhåller Jungar.

– De högerradikala partiernas frågor är inte längre några perifera frågor, utan det är för det mesta allmänt accepterade. Åtminstone problemställningen, sedan kan det ju skilja sig åt hur radikal politiken är och vad som är orsaken till problemen, säger hon.

Vill skärpa migrationspolitiken

Ett politiskt inflytande genom kompromisser ger också spelutrymme för nya uppstickare på högerflanken. I Danmarks fall rör det sig om Nye Borgerlige, som kom in i folketinget 2019 med en mer radikal migrationspolitik.

Strategin att agera stödparti grundlades av den mångåriga partiledaren Pia Kjærsgaard och har övertagits av den nu avgående partiledaren Kristian Thulesen Dahl. En linje som Morten Messerschmidt och Martin Henriksen – de båda huvudkandidaterna till partiledarposten – vill förändra.

– Kristian Thulesen Dahl har i många år försökt göra DF till det nya mittenpartiet. Det spelet vill Messerschmidt göra upp med. Han vill placera Dansk Folkeparti som ett tydligt borgerligt parti, säger Erik Holstein.

Martin Henriksen, som vid valet 2019 förlorade sin stol i folketinget, vill flytta partiet höger ut av andra orsaker.

– Henriksen säger att man har blivit för mjuk i invandringspolitiken och den profilen vill han skärpa, säger Erik Holstein.

Messerschmidt har fått stöd av Pia Kjærsgaard, men han är kontroversiell inom partiet. I somras dömdes han av tingsrätten för svindleri med EU-medel under sin tid som parlamentariker, men den domen revs nyligen upp eftersom domaren ansågs vara jävig. Fallet ska i framtiden tas om i tingsrätten.

– Trots det är Messerschmidt favorit till att ta över som partiledare, men han har många fiender, säger Erik Holstein.

Henriksen har å andra sidan aviserat att det inte finns någon plats för varken Kjærsgaard eller Messerschmidt i en framtida partiledning om han själv tar över som ledare.

Bättre med skilsmässa?

Vilka som blir kvar i partiet efter söndagens val av partiledare får framtiden utvisa, men Ann-Cathrine Jungar drar en parallell till Sannfinländarnas situation för några år sedan.

– Sannfinländarna kom in i regeringen 2015, men fick kompromissa oerhört mycket i regeringsställning och splittrades 2017. Tongivande politiker var med i utbrytargruppen som bildade Blå framtid, men de gick upp i rök efter valet 2019. Det var den radikalare falangen av Sannfinländarna som tog över partiet och man trodde att de skulle krympa i opinionen, men det gjorde man ju inte, säger hon.

En konflikt kan möjligtvis lösas snabbare om någon falang lämnar ett parti, resonerar statsvetaren.

– En skilsmässa är kanske bättre än att trampa på i ett dåligt äktenskap, säger Jungar.

Dansk Folkepartis politiska och personliga motsättningar i en giftig cocktail liknar situationen som danska De Konservative hade på mitten av 1990-talet.

– Mycket kan gå fel när splittringen består av den kombinationen. Det är inte så att jag tror att Dansk Folkeparti är existenshotat, men det tog De Konservative mer än 20 år att komma ut ur den skuggan som de uppgörelserna skapade, säger Erik Holstein.

Daniel Kihlström/TT

Dansk Folkepartis partiledare Kristian Thulesen Dahl när han i mitten av november aviserade att han avgår. I bakgrunden syns den tidigare partiledaren Pia Kjærsgaard. Arkivbild.
Dansk Folkepartis partiledare Kristian Thulesen Dahl när han i mitten av november aviserade att han avgår. I bakgrunden syns den tidigare partiledaren Pia Kjærsgaard. Arkivbild.
Foto: Nils Meilvang/Ritzau/TT
Morten Messerschmidt (till vänster) är favorit till att ta över som partiledare i Dansk Folkeparti efter Kristian Thulesen Dahl, som här ses i förgrunden. Arkivbild.
Morten Messerschmidt (till vänster) är favorit till att ta över som partiledare i Dansk Folkeparti efter Kristian Thulesen Dahl, som här ses i förgrunden. Arkivbild.
Foto: Liselotte Sabroe/Ritzau/TT
Martin Henriksen håller tal under en demonstration 2020. Henriksen vill skärpa Dansk Folkepartis profil när det kommer till migrationspolitiken. Arkivbild.
Martin Henriksen håller tal under en demonstration 2020. Henriksen vill skärpa Dansk Folkepartis profil när det kommer till migrationspolitiken. Arkivbild.
Foto: Philip Davali/Ritzau Scanpix/TT

FAKTA

Fakta: Dansk Folkeparti

Dansk Folkeparti (DF) grundades i oktober 1995 av Pia Kjærsgaard, Poul Nødgaard, Olle Donner och Kristian Thulesen Dahl. Kvartetten kom från populistiska Fremskridtspartiet, som de lämnade efter ett kaotiskt landsmöte på våren samma år.

Kjærsgaard var vid tillfället partiledare för Fremskridtspartiet och hon tog samma roll i nystiftade DF. En position hon hade fram till 2012 då Thulesen Dahl tog över partiledarposten.

Den invandringskritiska linjen har alltid präglat bilden av DF och ett av partiets första kontroversiella förslag var att om en invandrare döms för ett brott ska hela familjen utvisas.

Vid partiets första folketingsval 1998 fick DF 7,4 procent av rösterna och 13 mandat. Valen 2001, 2005, 2007 och 2011 fick partiet 12,0–13,9 procent av rösterna och 22–25 mandat.

Vid folketingsvalet 2015 stod Dansk Folkeparti för en braksuccé och fick 21,1 procent, vilket gav 37 mandat. Resultatet gjorde partiet till landets näst största, efter Socialdemokratiet (26,3 procent).

Året innan blev EU-kritiska DF Danmarks största parti i EU-parlamentet med 26,6 procent.

Sedan dess har väljarna flytt partiet. Vid EU-valet 2019 sjönk stödet med närmare 16 procentenheter och tre av fyra stolar i parlamentet försvann.

Vid folketingsvalet 2019 rasade DF till 8,7 procent och förlorade 21 av sina 37 mandat i parlamentet.

Partiet har aldrig suttit i en regering, men har under 2000-talet fått igenom mycket av sin politik som stödparti.

I mitten av november fick DF endast 4,1 procent av de samlade rösterna i kommunvalet, vilket är mer än en halvering jämfört med 2017. Kort efteråt meddelade Kristian Thulesen Dahl att han avgår som partiledare.

En ny partiledare ska väljas under ett extrainsatt årsmöte i Herning söndagen den 23 januari.

Källor: Danmarks Radio, Politiken, Jyllands-Posten, Ritzau

FAKTA

Fakta: Kandidaterna till partiledarposten

Inledningsvis anmälde fyra politiker sitt intresse för partiledarposten i Dansk Folkeparti, men sedan Erik Høgh-Sørensen hoppat av återstår tre kandidater:

Morten Messerschmidt

Nuvarande vice ordförande i partiet. Är den mest kända av de fyra kandidaterna och den ende som i nuläget är parlamentsledamot. Tog plats i folketinget för första gången 2005 och var under åren 2009–2019 EU-parlamentariker. Dömdes i augusti 2021 till sex månaders villkorlig dom för att ha förskingrat EU-medel och förfalskat dokument under sin tid som parlamentariker. Domen revs dock upp nyligen sedan domaren i målet bedömdes vara jävig och fallet ska tas om i tingsrätten vid ett senare tillfälle. Messerschmidt stöttas av den tidigare partiledaren Pia Kjærsgaard (1995–2012) och får även stöd av åtminstone fem andra DF-politiker i folketingsgruppen.

Martin Henriksen

Sitter med i partiledningen och var under många år en profilerad DF-politiker när han partiets talesperson i migrations- och integrationsfrågor. Blev av med sin stol i parlamentet efter det stora valnederlaget 2019. Kritiserade partiledningen vid årsmötet i september 2021 för att ha blivit för mjuk i migrationspolitiken. Fyra folketingsledamöter har officiellt pekat på Henriksen som ny partiledare.

Merete Dea Larsen

Medlem i partiledningen och satt i folketinget 2015–2019. Okänt namn för den breda befolkningen. Har sagt att hon främst ställer upp för att försöka samla partiet och att medlemmarna ska kunna välja mellan olika kandidater. Två folketingsledamöter stöttar hennes kandidatur.

Källor: Ritzau, TV2 Nord

Utrikes

Förvirring om ryska angrepp huvudvärk för väst

President Joe Biden under pressträffen i onsdags.
Foto: Susan Walsh/AP/TT
Utrikes
Utrikes Nato och EU hotar med sanktioner mot Ryssland även vid ett mindre angrepp mot Ukraina. Men vad ska då räknas som ett mindre angrepp?
– Mindre angrepp blir en definitionsfråga och det finns inget svar på det. Det är något man får diskutera och det blir ett jätteproblem, säger Björn Ottosson vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
PREMIUM

Frågan aktualiserades i och med USA:s president Joe Bidens pressträff tidigare i veckan. Biden lovade hårda sanktioner vid en ny rysk invasion av Ukraina, men sade också att vid "ett mindre angrepp", något som inte innebar att ryska styrkor gick över gränsen till Ukraina, var Natomedlemmarna inte överens om hur militäralliansen skulle reagera.

Efter kraftig kritik från Ukraina förtydligade Biden kort därefter att om ryska soldater korsar gränsen ska det ses som en invasion, medan exempelvis en hackerattack skulle vara ett mindre angrepp. Hans pressekreterare Jen Psaki har också sagt att angrepp som inte är militära, som cyberattacker och paramilitära anfall, kommer att bemötas med "ett beslutsamt, ömsesidigt och gemensamt svar".

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Mindfulness-fader har lämnat jordelivet

Den vietnamesiske munken och fredsaktivisten Thich Nhat Hanh har avlidit 95 år gammal. Arkivbild.
Foto: Richard Vogel/AP/TT
Utrikes
Utrikes Thich Nhat Hanh, buddhistmunken som tog mindfulnessmeditation till västvärlden, har avlidit 95 år gammal.
Han uppges ha lämnat det här livet fridfullt natten till lördagen.
PREMIUM

Förutom att han skrivit över hundra böcker om bland annat mindfulness och meditation var Thich Nhat Hanh en engagerad fredsaktivist som 1967 blev nominerad till Nobels fredspris av människorättskämpen Martin Luther King.

"Hans idéer för fred skulle, om de tillämpades, skapa ett monument över ekumenik, över världsbrödraskap, över mänskligheten", skrev King i sin motivering.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL