Utrikes

Två års fängelse för Suu Kyi

Demonstration till stöd för Aung San Suu Kyi i Rangoon tidigare i år.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Myanmars avsatta ledare Aung San Suu Kyi döms till två års fängelse. Första beskedet var att hon dömdes till fyra års fängelse, men strafftiden reducerades senare under dagen till två år.
Domen är den första i en rad med flera åtal som väntar exledaren.
PREMIUM

FN:s tidigare rapportör från Myanmar, Yanghee Lee, kallar rättegången för en bluff.

Suu Kyi döms för uppvigling mot militären samt för att ha brutit mot covidregler under sin valkampanj. Enligt statlig tv reducerar juntachefen Min Aung Hlaing, hennes straff från fyra till två år.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Tyskland hindrar baltiskt stöd till Ukraina

En ukrainsk soldat på sin post i östra Ukraina.
Foto: Andriy Dubchak/AP/TT
Utrikes
Utrikes Baltstaterna vill förstärka Ukraina med vapen och Ukraina hoppas på fortsatta leveranser från Natohåll. Men Tyskland sätter sig på tvären.

Tyskland hänvisar till en gammal princip som landet har om att inte skicka tysktillverkade vapen till oroshärdar.

Enligt en talesperson för den tyska regeringen är det omöjligt att bedöma hur den rådande – och spända – situationen i Ukraina faller ut.

– Vi har den principen, oavsett om vapnen kommer från Tyskland eller från tredje part, säger denne till The Wall Street Journal.

Inte givit upp

Det var efter den amerikanske utrikesministern Antony Blinken och Rysslands dito Sergej Lavrovs möte på fredagen i Genève i Schweiz som de tre baltstaterna Estland, Lettland och Litauen – alla tidigare en del av Sovjetunionen – meddelade att man skickar robotar till Ukraina för att förstärka ukrainskt luft- och pansarvärn.

Estland har i flera veckor försökt övertala Tyskland att ge tillstånd att sända tysktillverkade vapen till Ukraina och har ännu inte givit upp hoppet om att få ett ja.

– Förhoppningsvis kommer vi få tillstånd från Tyskland. Estland har visat att vi praktiskt vill hjälpa Ukraina på alla sätt vi kan, säger Kristo Enn Vaga, som är rådgivare till Estlands försvarsminister, i The Wall Street Journal-artikeln.

Men när Tysklands nytillträdda utrikesminister Annalena Baerbock tidigare i veckan besökte Ukraina höll hon emot.

– Vår restriktiva hållning är väl känd och har djupa historiska rötter, sade hon då.

Ukraina besviket

Ukraina anser att Tysklands inställning i frågan inte går ihop med den situation som råder, där det pressade landet önskar en enad front bakom sig.

"Tyska partner måste sluta undergräva enigheten med sådana uttalanden och handlingar och därigenom uppmuntra (Rysslands president) Vladimir Putin att gå till nytt anfall mot Ukraina", skriver Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba i sociala medier.

Ukrainas ambassadör i Berlin lobbar hårt för att Tyskland ska ändra sig och hjälpa Ukraina mer aktivt, till exempel genom att bidra med utrustning till ukrainska frivilligkårer.

– Allvaret i situationen fordrar att "trafikljusregeringen" (ett smeknamn som refererar till koalitionspartiernas färger) omedelbart tänker om och svänger i frågan om vapenleveranser, säger ambassadören Andrij Melnyk till tidningen Handelsblatt.

Tysklands försvarsminister Christine Lambrecht påtalar att Tyskland har skickat respiratorer till Ukraina och att det snart kommer att skickas fältsjukhus.

– Vapenleveranser vore inte till hjälp i det här läget, det råder det konsensus om inom regeringen, säger hon enligt Welt am Sonntag.

Amerikansk evakuering?

USA har börjat leverera mängder av militärt materiel till Ukraina. Vid sidan av det kan personal vid den amerikanska ambassaden i Kiev kan vara på väg att evakueras från landet tillsammans med sina anhöriga, enligt uppgifter i flera amerikanska medier.

Många bedömare ser det säkerhetspolitiska läget i Europa som det sämsta på årtionden. Detta sedan Ryssland mobiliserat tiotusentals, enligt vissa uppgifter över hundratusen, soldater vid Ukrainas gräns, och avkrävt USA och Nato en rad säkerhetsgarantier och löften om stopp för att fler länder ansluter sig till försvarsalliansen – krav som västmakterna avfärdar som fullständigt orimliga.

Från Moskva kommer en mer eller mindre rakt motsatt bild, där Ryssland beskrivs som offer för omvärldens aggressioner.

Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu kommer enligt brittiska uppgifter att tala med Storbritanniens dito Ben Wallace om krisläget inom kort. Storbritannien är också ett av de Natoländer som har levererat pansarvärn till Ukraina de senaste veckorna.

Tysklands utrikesminister Annelena Baerbock förklarar varför landet inte vill att tyska vapen ska forslas till krisen i Ukraina. Här talar hon vid en presskonferens med USA:s utrikesminister Antony Blinken i torsdags.
Tysklands utrikesminister Annelena Baerbock förklarar varför landet inte vill att tyska vapen ska forslas till krisen i Ukraina. Här talar hon vid en presskonferens med USA:s utrikesminister Antony Blinken i torsdags.
Foto: Alex Brandon/poolfoto via AP/TT

FAKTA

Fakta: Rysslands krav på Nato

Här är några av de krav – av Ryssland kallade ”säkerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gå med på:

* Utesluta ytterligare Nato-utvidgning, inklusive att Ukraina blir medlem i militäralliansen.

* Inte tillföra fler styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket).

* Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.

* Inte starta USA-baser i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.

Dessutom föreslås bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.

FAKTA

Bakgrund: Konflikten i Ukraina

Ukraina skakades vintern 2013—2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU. Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes.

Att den västvänliga oppositionen tog makten vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim. Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omärkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, där en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst.

För första gången sedan andra världskriget hade därmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Omvärldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och flera internationella avtal.

Snart ägde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade Donbassområdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i städer i länen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av beväpnade män med stöd från ryska styrkor. Charkiv lyckades Ukraina behålla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister "folkomröstningar" om självständighet från Ukraina.

Delar av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén.

Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA ser dock inte halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag.

Över 13 000 människor har dödats i konflikten, däribland tusentals civila.

Utrikes

Död man släpades till posten i pensionsbluff

Männen försökte hämta ut den döde mannens pension. Arkivbild.
Foto: Stefan Gustavsson/SvD/TT
Utrikes
Utrikes Två män i Irland försökte blåsa personalen på ett postkontor genom att ta med sig en avliden man, rapporterar Irish Times.
Men bluffen misslyckades och kroppen lämnades kvar när männen flydde från platsen.

Tidningen skriver att en man som verkade vara i 60-årsåldern släpades in på postkontoret i staden Carlow i fredags, stöttad av två yngre män som ville hämta ut mannens pensionsutbetalning. När de frågades ut av personalen flydde de två yngre männen och lämnade efter sig den äldre mannen, som visade sig vara död.

Händelsen ska ha inletts med att en av de yngre männen begärde att få ut en pensionsutbetalning men då fick veta att mottagaren måste vara närvarande. Med hjälp av en följeslagare ska han då ha kommit tillbaka med den döde mannens kropp, skriver tidningen.

Irlands nationella polisstyrka, Garda Síochána, vill inte gå in på detaljer i fallet men uppger att den undersöker omständigheterna kring "en äldre mans oförklarliga död". Polisen meddelar att en obduktion ska genomföras för att fastställa dödsorsaken.

Carlows borgmästare Ken Murnane säger att händelsen har chockerat invånarna i staden.

– Det är häpnadsväckande att någon kan göra något sådant, säger Murnane.

– Det kittlar fantasin. Det är som en Hitchcock-film.

Utrikes

Dödstal stiger i Jemen – koalitionen nekar

På bilden från i fredags pågår räddningsarbetet efter flygräden mot det jemenitiska telekombolaget i al-Hudaydah. Något senare bombades ett civilt fängelse i Sadaa.
Foto: Ansar Allah Media Office via AP/TT
Utrikes
Utrikes Antalet döda efter en bombräd i västra Jemen stiger medan rasmassor söks igenom.
Den saudiskledda koalitionen förnekar att den ligger bakom bombningarna.

Antalet bekräftat döda uppgår hittills till 82, enligt samstämmiga uppgifter från hjälporganisationer som verkar i området och från de rebellstyrda myndigheterna. Bland de döda finns kvinnor och barn, och åtminstone 265 personer skadades.

Bomberna fälldes i fredags över ett civilt fängelse i staden Saada, i den rebellkontrollerade provinsen med samma namn i nordvästra Jemen. Där hölls i huvudsak frihetsberövade migranter. Bilder som nådde ut efteråt visade hur kroppar drogs fram ur rester av byggnader som jämnats med marken.

Ett av många anfall

I den utdragna och katastrofala konflikten i Jemen står Huthirebellerna, som stöds av Iran, mot en saudiskledd koalition vars mål är att återinsätta den tidigare regeringen, som har erkänts internationellt.

Koalitionen genomför regelbundna flyganfall mot rebellkontrollerade områden och har emellanåt fått internationell kritik när måltavlorna har varit civila tillställningar, som bröllop och begravningar. Tusentals civila har dödats i de senaste årens bombningar.

Men alla anklagelser om att koalitionen skulle ha legat bakom fredagens flyganfall är "helt utan grund", enligt koalitionens talesperson Turki al-Malki. Vid sidan av det citeras han när han gör gällande att Huthirebellerna inte hade lagt till området som bombades på en lista över platser som bör fredas av humanitära skäl, vilket han klandrar rebellerna för.

Fortfarande nedkopplat

Under natten till fredag bombades även västkuststaden al-Hudaydah, där måltavlan uppges ha varit det jemenistiska telekommonopolet, som står under Huthirebellernas kontroll. Det fick resultatet att nästan hela Jemen tappade uppkopplingen till internet och den hade på lördagseftermiddagen ännu inte återupprättats.

Fredagens angrepp utgjorde möjligen kulmen på en vecka där Förenade arabemiraten attackerades av drönare och sedan svor att ge igen.

Tre personer dödades i den attacken, som Huthirebellerna tog på sig ansvaret för. Den var något så sällsynt som ett angrepp mot emiratiskt territorium i konflikten, där rebellsidan är klart teknologiskt underlägsen sina motståndare.

Iran: Förvärrar allt

FN:s säkerhetsråd fördömde drönarattacken, då Förenade arabemiraten tagit initiativ till detta som en av rådets icke-permanenta medlemmar.

Vid sidan av det riktades viss kritik även mot fredagens flyganfall, bland annat från FN:s generalsekreterare António Guterres.

Iran anklagar arabländernas koalition för att bara förvärra konflikten, som sedan länge har beskrivits som den värsta pågående humanitära konflikten i världen.

Att flyganfallen kan fortsätta medan omvärlden förblir "tyst och likgiltig" och säljer vapen till koalitionsländerna gör vägen till fred än mer svåröverskådlig, meddelar Irans utrikesdepartements talesperson Saeed Khatibzadeh.

FAKTA

Fakta: Kriget i Jemen

Jemen är ett av världens fattigaste länder och ligger på den Arabiska halvöns sydspets. Landet bildades när Nord- och Sydjemen enades 1990 och är till ytan något större än Sverige.

2014 tog Huthirebellerna, som stöds av Iran, kontroll över huvudstaden Sanaa. Mot dem står en bred militärallians ledd av Saudiarabien, som stödjer den internationellt erkända jemenitiska regeringen. Dessutom verkar lokala miliser, extremistgrupper och separatister på flera håll i landet.

I december 2018 hölls fredssamtal mellan Huthirebellerna och regeringssidan på Johannesbergs slott norr om Stockholm. Där ingicks flera lovande överenskommelser, som parterna sedan har varit ovilliga att implementera.

Den mänskliga nöden växer i krigets spår och miljontals människor har flytt sina hem. FN beskriver läget i Jemen som världens värsta humanitära katastrof.

Minst 377 000 människor har dödats i kriget eller till följd av det, enligt beräkningar som FN gjorde i slutet av 2021.

Utrikes

Konservativa anklagas för hot och utpressning

'Piskorna' kräver stöd för Johnson. Arkivbild.
Foto: Jessica Taylor/AP/TT
Utrikes
Utrikes Konservativa politiker som kritiserar premiärminister Boris Johnson utsätts för trakasserier och utpressning från partiet. Det hävdar parlamentsledamoten William Wragg, som hotar att gå till polisen.

Wragg hävdar att kritiska parlamentsledamöter blivit hotade med indragna offentliga medel i valkretsarna eller att genanta historier om dem läcks till medierna.

Boris Johnson säger att han inte sett några bevis som stödjer anklagelserna, men Wragg står på sig och säger till Daily Telegraph att han kommer att ha ett möte med polisen om trakasserierna och hoten nästa vecka.

Premiärministern har det redan hett om öronen efter uppgifter att han och hans medarbetare ordnat fester medan Storbritannien var nedstängt. Några konservativa parlamentsledamöter, bland dem Wragg, har krävt hans avgång.

Wraggs anklagelser riktar strålkastaren mot en ljusskygg del av det politiska spelet – de så kallade "piskorna" som har i uppgift att se till att partikamraterna stöttar regeringen i viktiga frågor. Påtryckningarna kan vara mer eller mindre raffinerade och har beskyllts för att ibland slå över i rena hot.

Christian Wakeford, en parlamentsledamot som i onsdags gick emot de konservativa till förmån för oppositionen, säger att han fått höra att hans valkrets inte kommer att få någon ny skola om han inte röstade på ett särskilt sätt.

Utrikes

Merz vald till ny ledare för CDU

Vald till ny CDU-ordförande.
Foto: Hannibel Hanschke/AP/TT
Utrikes
Utrikes Friedrich Merz har valts till ny ordförande för tyska Kristdemokraterna (CDU).
Affärsmannen och partiveteranen får nu i uppgift att leda ett parti som efter eran Merkel har famlat efter en väg framåt.

Merz, som i december vann en medlemsomröstning om vem som ska efterträda den på ordförandeposten kortlivade Armin Laschet, fick nära 95 procent av rösterna på den digitala partistämman. Han har en bakgrund som gruppledare i förbundsdagen i början av 00-talet, och ersattes 2002 på posten av Angela Merkel – ett bittert nederlag som ledde till en brytning mellan de två.

Efter många år i näringslivet, bland annat på kapitalförvaltaren Blackrock, gjorde han comeback i den tyska politiken då Merkel gjorde sorti. Han förlorade två ordförandestrider – först mot Annegret Kramp-Karrenbauer och därefter mot Armin Laschet – innan han slutligen erövrade ledarposten.

Företagsvänlig konservativ

Den 66-årige Merz är något av en "loose cannon" och har ofta väckt uppseende med sina uttalanden. Ideologiskt ligger han till höger om såväl Laschet och Kramp-Karrenbauer som Merkel, med tonvikt på företagsvänlig politik och liberalkonservatism. Strategin är att vinna tillbaka väljare som gått till liberala FDP och högerpopulistiska AFD. Det senare partiet kallade han i en uppmärksammad intervju 2018 för "öppet nationalsocialistiskt".

Inför nästa val behöver Merz också bygga ett trovärdigt regeringsalternativ, vilket blir en utmaning, då samtliga partier som CDU/CSU sedan tidigt 60-tal har bildat eller varit nära att bilda koalition med nu regerar tillsammans med varandra.

Förnekar högerplaner

Han har själv vänt sig mot påståenden om en kommande högergir, vilket ska ses i ljuset av att ordet "höger" på tyska inte är helt salongsfähigt. I stället pratar de stora partiernas politiker gärna om "mitten".

Merz har bjudit in samtliga tidigare CDU-ledare som ännu är i livet till middag på lördagskvällen. Merkels sällskap kan han dock inte räkna med – hon har tackat nej.

Pontus Ahlkvist/TT

FAKTA

Fakta: Stort parti med kristen grundsyn

CDU – Christlich Demokratische Union Deutschlands – är ett kristdemokratiskt parti. Partiet är ett av Tysklands traditionellt dominerande partier. Det andra är Socialdemokraterna (SPD).

CDU leddes mellan 2000 och 2018 av Angela Merkel. Därefter har två personer – Annegret Kramp-Karrenbauer och Armin Laschet – suttit på ordförandeposten, men blivit kortlivade. På listan över tidigare ledare finns bland andra Tysklands första förbundskansler Konrad Adenauer och återföreningskanslern Helmut Kohl.

Politiskt är CDU ett brett, allmänborgerligt parti med en kristen grundsyn. Partiet förespråkar "social marknadsekonomi" och finns representerat i alla tyska förbundsländer förutom Bayern, där man har ett valtekniskt samarbete med CSU, som ofta ligger något till höger om CDU.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Spellagstiftning - Finland vs Sverige

Kasinohai.com Om du är osäker på hur spellagstiftningen ser ut i Finland och Sverige och om det finns några större skillnader bör du fortsätta att läsa denna artikel där vi kommer att gå igenom de stora dragen i de båda ländernas spellagstiftning.

Spellagstiftningen i Sverige

Den 1 januari 2019 införde Sverige ny lagstiftning som avslutade dominansen från det av regeringen drivna onlinespelföretaget och öppnade sektorn för privata företag.

Under flera år var det statligt ägda Svenska Spel den enda verksamheten som tilläts att tillhandahålla onlinespel till medborgare i Sverige, vare sig det handlar om casinospel, betting på sport eller andra former av spel.

Naturligtvis kringgick de flesta företag denna lagstiftning och år 2018 hade privata företag fått en 29-procentig andel av spelmarknaden i Norden.

Delvis i ett erkännande av ett sådant nytt paradigm och delvis för att de var i behov av skattepengar, gick den svenska regeringen med på att införa nya spellagar. Under den nya lagstiftningen har myndigheten Spelinspektionen rätten att ge licens till privata företag. Hittills har myndigheten tillåtit cirka 100 företag att tillhandahålla sina tjänster till svenska spelare.

De största vinnarna på denna nya lagstiftning är de svenska medborgarna. På grund av lagarna för spel online kan svenskarna nu välja och vraka bland de bästa spelbolagen. Svenska spelportaler visar de bästa casinotjänsterna online och incitamenten för svenska deltagare.

Staten är också en stor vinnare på detta drag. Det är inget mysterium att legalisering av spel på internet är ett snabbt sätt till att generera mer skatteintäkter till statskassan. I hela Sverige måste licensierade företag betala en inkomstskatt på 18 procent av sin inkomst till svenska konsumenter.

Sådana skattebetalningar träder i kraft i år och vi hoppas att vi kommer att få se effekterna av denna inkomstkälla i Sveriges kommande budget.

De svenska spellagarna har hittat en balans mellan att ge spelare valfrihet och skydda dem mot bedrägliga spelbolag. Att främja spel utan tillstånd har varit förbjudet, och den svenska Spelinspektionen har nu fått mandat att blockera överföringar mellan deltagare och obehöriga operatörer.

Lagarna innehåller också strikta regler för etiskt spel. Spelinspektionen har befogenheten att tvinga privata operatörer att vidta sådana åtgärder för deltagarnas säkerhet. Dessutom måste alla speloperatörer erbjuda samtliga spelare ett val om att självuteslutning.

Det har bara gått ett år med de nuvarande svenska lagarna för spel online, och det är ingen tvekan om att vi kommer att se fler regler för att tillåta säkert spel i framtiden.

Spellagstiftningen i Finland

Onlinespel är en av de mest populära formerna av underhållning för människor över hela världen. Särskilt finländarna är människor som älskar att spela. Det har visats att finländarna kan spela för upp till 10 miljarder euro på lotter, spelautomater och sportspel varje år.

Republiken Finland har alltid haft ett regeringsstyrt spelmonopol och trots den senaste utvecklingen inom branschen verkar det som om det kommer att fortsätta vara så. Onlinespel och finska onlinecasinon har blivit en av de största inkomstkällorna under de senaste åren. Finland klassificeras också som den femte största spelnationen i världen, varför de flesta utländska operatörer nu försöker komma in på den finska spelmarknaden. Tyvärr verkar det som om det inte kommer att vara ett alternativ nu eller inom en snar framtid.

Under 2010 begärde Europeiska kommissionen att Finland skulle genomföra ändringar av deras spellagstiftning som skulle göra den mer överensstämmande med EU:s lagar. Trots påtryckningar från Europeiska Unionen förblir Finlands spelstruktur oförändrad. Även om spel i Finland är 100% lagligt är spelreglerna lite mer komplexa. Intressant nog visade statistiken under en nyligen gjord rapport från det finska bolaget Yle att 66% av de äldre finländska invånarna som intervjuades föredrar ett monopol.

Staten har monopol på alla former av spel oavsett om det är online eller offline. All spelverksamhet har alltid hanterats av tre statliga företag. RAY hade alltid haft kontroll över bordsspel och spelautomater i Finland. Nationella lotteriet, sportspel och instant win-spel kontrollerades och reglerades av Veikkaus Oy och alla spel på hästkapplöpning reglerades av Fintoto.

Dessa tre enheter reglerades och kontrollerades av staten och all vinst som gjorts på spel gavs tillbaka till landet oavsett om det är genom konst, vetenskap, sport eller utbildning. Under 2017 slogs dessa tre enheter samman för att skapa ett statligt monopol med namnet Veikkaus.

Slutsats

Som du kan se finns det ett par skillnader i spellagstiftningen hos de båda grannländerna. Efter de förändringar som skedde i Sverige 2019 så är den svenska spelmarknaden betydligt mer öppen och välkomnande för svenska spelare. Finländarna verkar dock inte vara så besvikna, de får goda skatteintäkter och merparten av den äldre befolkningen verkar vilja behålla det rådande monopolet.

Utrikes

Giftig cocktail hotar Dansk Folkeparti

Kandidaterna Morten Messerschmidt, Merete Dea Larsen, Martin Henriksen och Erik Høgh-Sørensen möttes i en debatt, modererad av Hans Engell (i mitten), inför valet av ny partiledare för Dansk Folkeparti. Sedan dess har Høgh-Sørensen avsagt sin kandidatur.
Foto: Philip Davali/Ritzau/TT
Utrikes
Utrikes Krisande Dansk Folkeparti är splittrat inför valet av ny partiledare.
En giftig cocktail av personliga och politiska motsättningar kan marginalisera det invandringskritiska partiet, som länge har setts som en föregångare för Nordens högerpopulistiska rörelse.
PREMIUM

Dansk Folkeparti (DF) är delat i två läger och det är ovärdigt, skrev Søren Espersen, folketingsledamot och mångårig vice partiledare nyligen på Facebook.

Partiet skakas i sina grundvalar inför söndagens extrainsatta årsmöte då en ny partiledare ska väljas efter Kristian Thulesen Dahl, som aviserade sin avgång efter ett katastrofalt kommunval i mitten av november.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Förvirring om ryska angrepp huvudvärk för väst

President Joe Biden under pressträffen i onsdags.
Foto: Susan Walsh/AP/TT
Utrikes
Utrikes Nato och EU hotar med sanktioner mot Ryssland även vid ett mindre angrepp mot Ukraina. Men vad ska då räknas som ett mindre angrepp?
– Mindre angrepp blir en definitionsfråga och det finns inget svar på det. Det är något man får diskutera och det blir ett jätteproblem, säger Björn Ottosson vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
PREMIUM

Frågan aktualiserades i och med USA:s president Joe Bidens pressträff tidigare i veckan. Biden lovade hårda sanktioner vid en ny rysk invasion av Ukraina, men sade också att vid "ett mindre angrepp", något som inte innebar att ryska styrkor gick över gränsen till Ukraina, var Natomedlemmarna inte överens om hur militäralliansen skulle reagera.

Efter kraftig kritik från Ukraina förtydligade Biden kort därefter att om ryska soldater korsar gränsen ska det ses som en invasion, medan exempelvis en hackerattack skulle vara ett mindre angrepp. Hans pressekreterare Jen Psaki har också sagt att angrepp som inte är militära, som cyberattacker och paramilitära anfall, kommer att bemötas med "ett beslutsamt, ömsesidigt och gemensamt svar".

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Mindfulness-fader har lämnat jordelivet

Den vietnamesiske munken och fredsaktivisten Thich Nhat Hanh har avlidit 95 år gammal. Arkivbild.
Foto: Richard Vogel/AP/TT
Utrikes
Utrikes Thich Nhat Hanh, buddhistmunken som tog mindfulnessmeditation till västvärlden, har avlidit 95 år gammal.
Han uppges ha lämnat det här livet fridfullt natten till lördagen.
PREMIUM

Förutom att han skrivit över hundra böcker om bland annat mindfulness och meditation var Thich Nhat Hanh en engagerad fredsaktivist som 1967 blev nominerad till Nobels fredspris av människorättskämpen Martin Luther King.

"Hans idéer för fred skulle, om de tillämpades, skapa ett monument över ekumenik, över världsbrödraskap, över mänskligheten", skrev King i sin motivering.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL