Utrikes

Minst tolv soldater dödade i Niger

Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Minst tolv soldater och ett "stort antal terrorister" har dödats i strider i västra Niger, uppger nigeriska myndigheter. Ytterligare minst åtta soldater uppges ha skadats.

Landets försvarsdepartement beskriver det som sammandrabbningar med "hundratals beväpnade terrorister" i gränstrakterna nära Mali och Burkina Faso.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Konservativa anklagas för hot och utpressning

'Piskorna' kräver stöd för Johnson. Arkivbild.
Foto: Jessica Taylor/AP/TT
Utrikes
Utrikes Konservativa politiker som kritiserar premiärminister Boris Johnson utsätts för trakasserier och utpressning från partiet. Det hävdar parlamentsledamoten William Wragg, som hotar att gå till polisen.

Wragg hävdar att kritiska parlamentsledamöter blivit hotade med indragna offentliga medel i valkretsarna eller att genanta historier om dem läcks till medierna.

Boris Johnson säger att han inte sett några bevis som stödjer anklagelserna, men Wragg står på sig och säger till Daily Telegraph att han kommer att ha ett möte med polisen om trakasserierna och hoten nästa vecka.

Premiärministern har det redan hett om öronen efter uppgifter att han och hans medarbetare ordnat fester medan Storbritannien var nedstängt. Några konservativa parlamentsledamöter, bland dem Wragg, har krävt hans avgång.

Wraggs anklagelser riktar strålkastaren mot en ljusskygg del av det politiska spelet – de så kallade "piskorna" som har i uppgift att se till att partikamraterna stöttar regeringen i viktiga frågor. Påtryckningarna kan vara mer eller mindre raffinerade och har beskyllts för att ibland slå över i rena hot.

Christian Wakeford, en parlamentsledamot som i onsdags gick emot de konservativa till förmån för oppositionen, säger att han fått höra att hans valkrets inte kommer att få någon ny skola om han inte röstade på ett särskilt sätt.

Utrikes

Merz vald till ny ledare för CDU

Vald till ny CDU-ordförande.
Foto: Hannibel Hanschke/AP/TT
Utrikes
Utrikes Friedrich Merz har valts till ny ordförande för tyska Kristdemokraterna (CDU).
Affärsmannen och partiveteranen får nu i uppgift att leda ett parti som efter eran Merkel har famlat efter en väg framåt.

Merz, som i december vann en medlemsomröstning om vem som ska efterträda den på ordförandeposten kortlivade Armin Laschet, fick nära 95 procent av rösterna på den digitala partistämman. Han har en bakgrund som gruppledare i förbundsdagen i början av 00-talet, och ersattes 2002 på posten av Angela Merkel – ett bittert nederlag som ledde till en brytning mellan de två.

Efter många år i näringslivet, bland annat på kapitalförvaltaren Blackrock, gjorde han comeback i den tyska politiken då Merkel gjorde sorti. Han förlorade två ordförandestrider – först mot Annegret Kramp-Karrenbauer och därefter mot Armin Laschet – innan han slutligen erövrade ledarposten.

Företagsvänlig konservativ

Den 66-årige Merz är något av en "loose cannon" och har ofta väckt uppseende med sina uttalanden. Ideologiskt ligger han till höger om såväl Laschet och Kramp-Karrenbauer som Merkel, med tonvikt på företagsvänlig politik och liberalkonservatism. Strategin är att vinna tillbaka väljare som gått till liberala FDP och högerpopulistiska AFD. Det senare partiet kallade han i en uppmärksammad intervju 2018 för "öppet nationalsocialistiskt".

Inför nästa val behöver Merz också bygga ett trovärdigt regeringsalternativ, vilket blir en utmaning, då samtliga partier som CDU/CSU sedan tidigt 60-tal har bildat eller varit nära att bilda koalition med nu regerar tillsammans med varandra.

Förnekar högerplaner

Han har själv vänt sig mot påståenden om en kommande högergir, vilket ska ses i ljuset av att ordet "höger" på tyska inte är helt salongsfähigt. I stället pratar de stora partiernas politiker gärna om "mitten".

Merz har bjudit in samtliga tidigare CDU-ledare som ännu är i livet till middag på lördagskvällen. Merkels sällskap kan han dock inte räkna med – hon har tackat nej.

Pontus Ahlkvist/TT

FAKTA

Fakta: Stort parti med kristen grundsyn

CDU – Christlich Demokratische Union Deutschlands – är ett kristdemokratiskt parti. Partiet är ett av Tysklands traditionellt dominerande partier. Det andra är Socialdemokraterna (SPD).

CDU leddes mellan 2000 och 2018 av Angela Merkel. Därefter har två personer – Annegret Kramp-Karrenbauer och Armin Laschet – suttit på ordförandeposten, men blivit kortlivade. På listan över tidigare ledare finns bland andra Tysklands första förbundskansler Konrad Adenauer och återföreningskanslern Helmut Kohl.

Politiskt är CDU ett brett, allmänborgerligt parti med en kristen grundsyn. Partiet förespråkar "social marknadsekonomi" och finns representerat i alla tyska förbundsländer förutom Bayern, där man har ett valtekniskt samarbete med CSU, som ofta ligger något till höger om CDU.

Utrikes

Giftig cocktail hotar Dansk Folkeparti

Kandidaterna Morten Messerschmidt, Merete Dea Larsen, Martin Henriksen och Erik Høgh-Sørensen möttes i en debatt, modererad av Hans Engell (i mitten), inför valet av ny partiledare för Dansk Folkeparti. Sedan dess har Høgh-Sørensen avsagt sin kandidatur.
Foto: Philip Davali/Ritzau/TT
Utrikes
Utrikes Krisande Dansk Folkeparti är splittrat inför valet av ny partiledare.
En giftig cocktail av personliga och politiska motsättningar kan marginalisera det invandringskritiska partiet, som länge har setts som en föregångare för Nordens högerpopulistiska rörelse.

Dansk Folkeparti (DF) är delat i två läger och det är ovärdigt, skrev Søren Espersen, folketingsledamot och mångårig vice partiledare nyligen på Facebook.

Partiet skakas i sina grundvalar inför söndagens extrainsatta årsmöte då en ny partiledare ska väljas efter Kristian Thulesen Dahl, som aviserade sin avgång efter ett katastrofalt kommunval i mitten av november.

– Det är ett parti som är splittrat av både politiska och personliga motsättningar, säger Erik Holstein, politisk kommentator för den danska nättidningen Altinget.

Toppstyrt parti

Det är ytterst ovanligt att Dansk Folkeparti, som bildades 1995, har oreda i sitt parti.

– Det är fullständigt okaraktäristiskt i jämförelse med hur det har varit tidigare i partiet. Det har varit ett av de mest toppstyrda partierna i Danmark, säger Rune Stubager, professor i statsvetenskap vid Århus universitet.

En förklaring är att partiet har vuxit sig så stort att det lider av någon form av växtvärk.

– Ju större parti blir, desto svårare är det att hålla det under kontroll, säger Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola.

För även om de populistiska och högerradikala partierna numera är etablerade i Sverige, Danmark, Finland och Norge är de ändå relativt nya och omogna partier.

– Det har inte etablerats normer och kulturer inom partierna för hur man ska hantera den här typen av konflikter. Då kan det bli konflikter i det offentliga som exempelvis nu i Dansk Folkeparti, säger Jungar, som forskar om högerradikala partier.

Drivit förändringen

Utan att sitta i regering har Dansk Folkeparti under 2000-talet nått ett stort inflytande med sin politik som stödparti. Valet 2015 blev en braksuccé, med 21,1 procent av rösterna blev partiet det näst största i Danmark.

– Dansk Folkeparti har varit ett avantgarde i Norden för högerradikala partier när det gäller att få inflytande och påverka politiken. Det är ett parti som har kunnat driva förändringen i dansk integrations- och migrationspolitik, säger Ann-Cathrine Jungar.

Men när etablerade partier, inklusive de regerande Socialdemokraterna, tagit över Dansk Folkepartis kärnfrågor – stram migrationspolitik och hårdare straff – har motgångarna kommit.

Liknande tendenser finns i andra nordiska länder, Sverige inkluderat, framhåller Jungar.

– De högerradikala partiernas frågor är inte längre några perifera frågor, utan det är för det mesta allmänt accepterade. Åtminstone problemställningen, sedan kan det ju skilja sig åt hur radikal politiken är och vad som är orsaken till problemen, säger hon.

Vill skärpa migrationspolitiken

Ett politiskt inflytande genom kompromisser ger också spelutrymme för nya uppstickare på högerflanken. I Danmarks fall rör det sig om Nye Borgerlige, som kom in i folketinget 2019 med en mer radikal migrationspolitik.

Strategin att agera stödparti grundlades av den mångåriga partiledaren Pia Kjærsgaard och har övertagits av den nu avgående partiledaren Kristian Thulesen Dahl. En linje som Morten Messerschmidt och Martin Henriksen – de båda huvudkandidaterna till partiledarposten – vill förändra.

– Kristian Thulesen Dahl har i många år försökt göra DF till det nya mittenpartiet. Det spelet vill Messerschmidt göra upp med. Han vill placera Dansk Folkeparti som ett tydligt borgerligt parti, säger Erik Holstein.

Martin Henriksen, som vid valet 2019 förlorade sin stol i folketinget, vill flytta partiet höger ut av andra orsaker.

– Henriksen säger att man har blivit för mjuk i invandringspolitiken och den profilen vill han skärpa, säger Erik Holstein.

Messerschmidt har fått stöd av Pia Kjærsgaard, men han är kontroversiell inom partiet. I somras dömdes han av tingsrätten för svindleri med EU-medel under sin tid som parlamentariker, men den domen revs nyligen upp eftersom domaren ansågs vara jävig. Fallet ska i framtiden tas om i tingsrätten.

– Trots det är Messerschmidt favorit till att ta över som partiledare, men han har många fiender, säger Erik Holstein.

Henriksen har å andra sidan aviserat att det inte finns någon plats för varken Kjærsgaard eller Messerschmidt i en framtida partiledning om han själv tar över som ledare.

Bättre med skilsmässa?

Vilka som blir kvar i partiet efter söndagens val av partiledare får framtiden utvisa, men Ann-Cathrine Jungar drar en parallell till Sannfinländarnas situation för några år sedan.

– Sannfinländarna kom in i regeringen 2015, men fick kompromissa oerhört mycket i regeringsställning och splittrades 2017. Tongivande politiker var med i utbrytargruppen som bildade Blå framtid, men de gick upp i rök efter valet 2019. Det var den radikalare falangen av Sannfinländarna som tog över partiet och man trodde att de skulle krympa i opinionen, men det gjorde man ju inte, säger hon.

En konflikt kan möjligtvis lösas snabbare om någon falang lämnar ett parti, resonerar statsvetaren.

– En skilsmässa är kanske bättre än att trampa på i ett dåligt äktenskap, säger Jungar.

Dansk Folkepartis politiska och personliga motsättningar i en giftig cocktail liknar situationen som danska De Konservative hade på mitten av 1990-talet.

– Mycket kan gå fel när splittringen består av den kombinationen. Det är inte så att jag tror att Dansk Folkeparti är existenshotat, men det tog De Konservative mer än 20 år att komma ut ur den skuggan som de uppgörelserna skapade, säger Erik Holstein.

Daniel Kihlström/TT

Dansk Folkepartis partiledare Kristian Thulesen Dahl när han i mitten av november aviserade att han avgår. I bakgrunden syns den tidigare partiledaren Pia Kjærsgaard. Arkivbild.
Dansk Folkepartis partiledare Kristian Thulesen Dahl när han i mitten av november aviserade att han avgår. I bakgrunden syns den tidigare partiledaren Pia Kjærsgaard. Arkivbild.
Foto: Nils Meilvang/Ritzau/TT
Morten Messerschmidt (till vänster) är favorit till att ta över som partiledare i Dansk Folkeparti efter Kristian Thulesen Dahl, som här ses i förgrunden. Arkivbild.
Morten Messerschmidt (till vänster) är favorit till att ta över som partiledare i Dansk Folkeparti efter Kristian Thulesen Dahl, som här ses i förgrunden. Arkivbild.
Foto: Liselotte Sabroe/Ritzau/TT
Martin Henriksen håller tal under en demonstration 2020. Henriksen vill skärpa Dansk Folkepartis profil när det kommer till migrationspolitiken. Arkivbild.
Martin Henriksen håller tal under en demonstration 2020. Henriksen vill skärpa Dansk Folkepartis profil när det kommer till migrationspolitiken. Arkivbild.
Foto: Philip Davali/Ritzau Scanpix/TT

FAKTA

Fakta: Dansk Folkeparti

Dansk Folkeparti (DF) grundades i oktober 1995 av Pia Kjærsgaard, Poul Nødgaard, Olle Donner och Kristian Thulesen Dahl. Kvartetten kom från populistiska Fremskridtspartiet, som de lämnade efter ett kaotiskt landsmöte på våren samma år.

Kjærsgaard var vid tillfället partiledare för Fremskridtspartiet och hon tog samma roll i nystiftade DF. En position hon hade fram till 2012 då Thulesen Dahl tog över partiledarposten.

Den invandringskritiska linjen har alltid präglat bilden av DF och ett av partiets första kontroversiella förslag var att om en invandrare döms för ett brott ska hela familjen utvisas.

Vid partiets första folketingsval 1998 fick DF 7,4 procent av rösterna och 13 mandat. Valen 2001, 2005, 2007 och 2011 fick partiet 12,0–13,9 procent av rösterna och 22–25 mandat.

Vid folketingsvalet 2015 stod Dansk Folkeparti för en braksuccé och fick 21,1 procent, vilket gav 37 mandat. Resultatet gjorde partiet till landets näst största, efter Socialdemokratiet (26,3 procent).

Året innan blev EU-kritiska DF Danmarks största parti i EU-parlamentet med 26,6 procent.

Sedan dess har väljarna flytt partiet. Vid EU-valet 2019 sjönk stödet med närmare 16 procentenheter och tre av fyra stolar i parlamentet försvann.

Vid folketingsvalet 2019 rasade DF till 8,7 procent och förlorade 21 av sina 37 mandat i parlamentet.

Partiet har aldrig suttit i en regering, men har under 2000-talet fått igenom mycket av sin politik som stödparti.

I mitten av november fick DF endast 4,1 procent av de samlade rösterna i kommunvalet, vilket är mer än en halvering jämfört med 2017. Kort efteråt meddelade Kristian Thulesen Dahl att han avgår som partiledare.

En ny partiledare ska väljas under ett extrainsatt årsmöte i Herning söndagen den 23 januari.

Källor: Danmarks Radio, Politiken, Jyllands-Posten, Ritzau

FAKTA

Fakta: Kandidaterna till partiledarposten

Inledningsvis anmälde fyra politiker sitt intresse för partiledarposten i Dansk Folkeparti, men sedan Erik Høgh-Sørensen hoppat av återstår tre kandidater:

Morten Messerschmidt

Nuvarande vice ordförande i partiet. Är den mest kända av de fyra kandidaterna och den ende som i nuläget är parlamentsledamot. Tog plats i folketinget för första gången 2005 och var under åren 2009–2019 EU-parlamentariker. Dömdes i augusti 2021 till sex månaders villkorlig dom för att ha förskingrat EU-medel och förfalskat dokument under sin tid som parlamentariker. Domen revs dock upp nyligen sedan domaren i målet bedömdes vara jävig och fallet ska tas om i tingsrätten vid ett senare tillfälle. Messerschmidt stöttas av den tidigare partiledaren Pia Kjærsgaard (1995–2012) och får även stöd av åtminstone fem andra DF-politiker i folketingsgruppen.

Martin Henriksen

Sitter med i partiledningen och var under många år en profilerad DF-politiker när han partiets talesperson i migrations- och integrationsfrågor. Blev av med sin stol i parlamentet efter det stora valnederlaget 2019. Kritiserade partiledningen vid årsmötet i september 2021 för att ha blivit för mjuk i migrationspolitiken. Fyra folketingsledamöter har officiellt pekat på Henriksen som ny partiledare.

Merete Dea Larsen

Medlem i partiledningen och satt i folketinget 2015–2019. Okänt namn för den breda befolkningen. Har sagt att hon främst ställer upp för att försöka samla partiet och att medlemmarna ska kunna välja mellan olika kandidater. Två folketingsledamöter stöttar hennes kandidatur.

Källor: Ritzau, TV2 Nord

Utrikes

Förvirring om ryska angrepp huvudvärk för väst

President Joe Biden under pressträffen i onsdags.
Foto: Susan Walsh/AP/TT
Utrikes
Utrikes Nato och EU hotar med sanktioner mot Ryssland även vid ett mindre angrepp mot Ukraina. Men vad ska då räknas som ett mindre angrepp?
– Mindre angrepp blir en definitionsfråga och det finns inget svar på det. Det är något man får diskutera och det blir ett jätteproblem, säger Björn Ottosson vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Frågan aktualiserades i och med USA:s president Joe Bidens pressträff tidigare i veckan. Biden lovade hårda sanktioner vid en ny rysk invasion av Ukraina, men sade också att vid "ett mindre angrepp", något som inte innebar att ryska styrkor gick över gränsen till Ukraina, var Natomedlemmarna inte överens om hur militäralliansen skulle reagera.

Efter kraftig kritik från Ukraina förtydligade Biden kort därefter att om ryska soldater korsar gränsen ska det ses som en invasion, medan exempelvis en hackerattack skulle vara ett mindre angrepp. Hans pressekreterare Jen Psaki har också sagt att angrepp som inte är militära, som cyberattacker och paramilitära anfall, kommer att bemötas med "ett beslutsamt, ömsesidigt och gemensamt svar".

Blir definitionsfråga

Men uttalandet skapar problem – eftersom diskussionen inför eventuella sanktioner nu kan landa i vad som ska räknas som en invasion respektive ett mindre angrepp, säger Björn Ottosson, USA-forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Att man infört den här distinktionen i diskussionen om sanktionerna gör situationen mycket, mycket svårare för Europa. Nu kan plötsligt en massa aktörer inom Europa som inte vill ha skarpa sanktioner hävda att något Ryssland gör är ett mindre angrepp och att man då inte ska slå på så hårt eller införa kostsamma sanktioner, säger han.

Vid exempelvis en tydlig förflyttning av ryska förband över gränsen till Ukraina kommer sanktioner att införas, bedömer Ottosson.

– Om något tydligt händer, som att Ryssland gör något inne i Ukraina och begår våld på Ukrainas suveränitet – tydligt – då aktualiseras en diskussion.

Svårare är det med sådant där det är svårt att direkt identifiera aktören, som exempelvis cyberattacken nyligen mot ukrainska regeringssajter som Ryssland anklagas för att ligga bakom, enligt Ottosson.

"Ligger precis under gränsen"

Och Ryssland är bra på att balansera på gränsen för vad omvärlden kan acceptera, enligt Gudrun Persson, forskningsledare vid FOI med fokus på rysk säkerhetspolitik.

– Ryssland har, om vi tittar tillbaka på Georgien och Krim, varit väldigt skickligt på att ligga precis under gränsen för vad som av omvärlden uppfattas som invasion, säger hon.

Under den militära annekteringen av ukrainska Krim 2014 var EU mycket splittrat och nådde inte någon enighet – förrän den nederländska flighten MH17 sköts ned över östra Ukraina, säger Persson.

– Det var sommaren 2014 och nedskjutningen av MH17 som fick EU att enas om sanktioner som fortfarande ligger – alltså inte annekteringen av Krim.

Liten effekt av sanktioner

Om sanktioner ens har någon påverkan på den ryska presidentens agerande beror givetvis på deras omfattning. Men generellt sett har sanktioner ganska liten inverkan på staters agerande kring det som anses ligga i landets nationella intressen, säger Björn Ottosson.

– Hittills har de haft väldigt liten effekt. Och man är inte enig om hur långt man vill gå i sanktionsfrågan. Det finns uppenbara svagheter bland europeiska länder – de är inte enade. Och den oenigheten är Putin väl medveten om.

– Den ingår naturligtvis i den ryska kalkylen och den ryska strategin.

Anna Hansson/TT

FAKTA

Bakgrund: Öppen konflikt sedan 2014

Relationerna mellan Ryssland och Ukraina har varit bottenfrusna i många år.

Länderna befinner sig i öppen konflikt sedan 2014, då Ryssland i strid med internationell rätt annekterade den ukrainska halvön Krim och gick in med styrkor i Donbass i östra Ukraina. Områdena Donetsk och Luhansk styrs än i dag av ryskstödda separatister med nära ekonomiska och militära band till Moskva.

Under 2021 mobiliserade Ryssland i olika vågor stridsfordon, artilleri och tiotusentals soldater till gränsområdet mot Ukraina. Strax före jul lade Kreml fram en kravlista som bland annat skulle innebära att USA och Nato måste dra sig tillbaka från samtliga länder som ingick i det tidigare östblocket, och samtidigt lova att varken Ukraina eller andra länder tillåts ansluta sig till den västliga militäralliansen. Västmakterna har avfärdat kraven som orimliga.

Omkring 14 000 människor har dödats i Ukrainakonflikten, däribland tusentals civila.

Utrikes

Mindfulness-fader har lämnat jordelivet

Den vietnamesiske munken och fredsaktivisten Thich Nhat Hanh har avlidit 95 år gammal. Arkivbild.
Foto: Richard Vogel/AP/TT
Utrikes
Utrikes Thich Nhat Hanh, buddhistmunken som tog mindfulnessmeditation till västvärlden, har avlidit 95 år gammal.
Han uppges ha lämnat det här livet fridfullt natten till lördagen.

Förutom att han skrivit över hundra böcker om bland annat mindfulness och meditation var Thich Nhat Hanh en engagerad fredsaktivist som 1967 blev nominerad till Nobels fredspris av människorättskämpen Martin Luther King.

"Hans idéer för fred skulle, om de tillämpades, skapa ett monument över ekumenik, över världsbrödraskap, över mänskligheten", skrev King i sin motivering.

Efter att han rest till USA 1966 för att kampanja mot Vietnamkriget förbjöds han att återvända hem. Först 2005 var han välkommen till sitt hemland, som han besökte flera gånger, men han förblev bosatt i södra Frankrike under många år, tills 2018 då han flyttade tillbaka till Vietnam.

Thich Nhat Hanh myntade begreppet "engagerad buddhism" som innebär ickevåld, mindfulness och att tjäna sina medmänniskor.

– Buddhism måste vara engagerad i världen. Om den inte är engagerad är det inte buddhism.

Efter en stroke 2014 fick Thich Nhat Hanh svårt att gå och tala, men han sägs ha varit klar i huvudet in i det sista.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

3 unika saker du kan använda ett blancolån till

Privatlån.com Många väljer att använda ett blancolån som ett billån eller för att samla mindre lån och krediter. Som mest kan du låna 600 000 kronor, men du kan även låna så lite som 5 000 - 10 000 kronor.

Eftersom blancolån saknar krav på säkerhet kan pengarna användas till precis vad som helst. Du kan dessutom justera lånets löptid för att hitta en månadskostnad som passar din ekonomi, vilket innebär att du kan ha råd med det mesta.

Det finns många användningsområden för denna låneform. Nedan ska vi titta närmare på tre lite mer ovanliga saker som du kan finansiera med hjälp av ett blancolån.

Köp din drömhäst

Att köpa häst är inte billigt, många gånger kostar dessa fyrbenta djur tiotusentals kronor. Har man inte sparat ihop under en längre tid kan det vara svårt att ha råd. Samtidigt vill du kanske vänta allt för länge med att köpa, särskilt inte om du råkar hitta drömhästen till salu.

Genom att ta ett blancolån kan du betala för hästen direkt och sedan dela upp betalningen i en takt som passar din ekonomi. På så sätt slipper du allt för stora påfrestningar på din ekonomi. Du kan dessutom låna lite mer om du till exempel behöver köpa till lite ny utrustning.

Res på semester till tropikerna

Många är de som drömmer sig bort till varmare breddgrader, inte minst när vintermörkret smyger sig på. Att besöka tropiska öar med kritvita stränder kan dock vara kostsamt och att finansiera hela familjeresan med eget sparkapital kan kännas i plånboken.

Även här kan ett blancolån vara ett bra alternativ. Eftersom du kan lägga upp blancolån under flera års tid kan du låna till resan och samtidigt få en mer hanterbar månadskostnad.

Eftersom de flesta blancolån betalas ut inom 1 till 2 dagar - vissa kan till och med betalas ut samma dag - kan du dessutom slå till på resan direkt utan att riskera att priset höjs.

Investera i ny hemelektronik

Behöver du byta ut hemmets TV? Eller kanske är det hög tid att köpa en ny dator? Hemelektronik är ofta dyrt och kan var svårt att finansiera utan att spara ihop under en längre tid. Då kan du med hjälp av ett blancolån delbetala inköpet under en längre tid istället för att behöva ta av ditt sparande.

Blancolån har en relativt låg ränta, särskilt om du har en god kreditvärdighet, vilket kan göra lånet till ett prisvärt alternativ till delbetalning i butik. Du kan dessutom lösa delar eller hela lånet i förtid om du har möjlighet och komma undan ännu billigare.

Utrikes

Minst sex döda i brand i Bombay

Rök stiger från en brandhärjad byggnad i Bombay. Branden tog minst sex människors liv.
Foto: Emmanual Yogini/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Minst sex personer har omkommit i brand i ett 19-våningshus i Bombay. Dödstalet riskerar att stiga – 15 personer skadades och för fyra av dem är läget kritiskt.

Branden bröt ut på femtonde våningen efter en kortslutning i luftkonditioneringen i en lägenhet. Ett tjugotal brandbilar kämpade i två timmar innan elden var under kontroll.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Irland häver virusrestriktioner

Irland har tagit sig igenom 'omikronstormen' enligt landets premiärminister. Därför hävs vissa restriktioner och barer kan återgå till normala öppettider. Arkivbild.
Foto: Damien Storan/AP/TT
Utrikes
Utrikes Irland har ridit ut "omikronstormen", säger landets premiärminister Micheál Martin.
I och med det kommer flera coronarestriktioner att hävas från och med lördagen.
PREMIUM

– Majoriteten av de folkhälsoåtgärder vi levt med kommer att tas bort, sade Martin på fredagen, men understök att pandemin inte är över.

Beslutet innebär att barer och restauranger kan återgå till normala öppettider och behöver inte kräva vaccinpass eller att folk håller avstånd.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

New York vill ha regeringshjälp mot vapenvåld

New Yorks borgmästare Eric Adams vid en pressträff efter det att en ung polis skjutits till döds på fredagskvällen.
Foto: Yuki Iwamura/AP/TT
Utrikes
Utrikes New Yorks borgmästare vädjar till regeringen om hjälp sedan en polis skjutits till döds och en skottskadats vid ett ingripande.
PREMIUM

– Washington måste samarbeta med oss och agera nu för att få ett stopp för inflödet av skjutvapen i New York och andra städer som New York, sade Eric Adams, vid en pressträff efter att poliser skjutits i tjänsten för tredje gången på en vecka.

Den 22-årige polisen sköts till döds när en kriminellt belastad man utan förvarning öppnade eld mot patrullen. Demokraten Adams, som själv varit polis, frågar sig hur den misstänkte fått tag på vapnet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL