Utrikes

Unikt guldsmycke från Egypten hittat i Jylland

Guldörhänget ställs ut på vikingautställningen på Nationalmuseet i Köpenhamn.
Foto: Søren Greve, Nationalmuseet/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ett halvmåneformat guldörhänge från 1000-talet av ett slag som aldrig tidigare har påträffats i Skandinavien har hittats i Västjylland.
– Jag blev lite paff, säger upphittaren Frants Fugl Vestergaard till DR.

Fyndet gjordes i april i år av 54-årige Frants Fugl Vestergaard, från Lemvigs kommun i Västjylland, som hade en metalldetektor till hjälp.

– Många andra detektorförare har gått på den marken genom åren, och den har plöjts minst tusen gånger. Så jag blev lite paff, säger han till det DR.

Örhänget är sannolikt från Egypten och det finns endast ett tiotal av dem i hela världen, säger Peter Pentz, arkeolog och museiinspektör på Nationalmuseet i Köpenhamn.

– Alla finns i gamla museisamlingar i USA, Storbritannien eller arabiska länder, säger han.

– Hur har den hamnat i Jylland? Det är intressant, fortsätter han.

En gissning är att den dåvarande kejsaren i Bysantiska riket donerat örhänget till en dansk viking som ingick i kejsarens livgarde. En annan tes är att smycket följt med en dansk pilgrim hem.

– Men jag tror att örhänget är från Kairo i Egypten. Andra liknande halvmåneformade örhängen vi har i museisamlingar kommer därifrån, säger Peter Pentz.

Örhänget ställs från och med måndag ut på Nationalmuseet i Köpenhamn.

Marc Skogelin/TT

Utrikes

Dödstal stiger i Jemen – koalitionen nekar

På bilden från i fredags pågår räddningsarbetet efter flygräden mot det jemenitiska telekombolaget i al-Hudaydah. Något senare bombades ett civilt fängelse i Sadaa.
Foto: Ansar Allah Media Office via AP/TT
Utrikes
Utrikes Antalet döda efter en bombräd i västra Jemen stiger medan rasmassor söks igenom.
Den saudiskledda koalitionen förnekar att den ligger bakom bombningarna.

Antalet bekräftat döda uppgår hittills till 82, enligt samstämmiga uppgifter från hjälporganisationer som verkar i området och från de rebellstyrda myndigheterna. Bland de döda finns kvinnor och barn, och åtminstone 265 personer skadades.

Bomberna fälldes i fredags över ett civilt fängelse i staden Saada, i den rebellkontrollerade provinsen med samma namn i nordvästra Jemen. Där hölls i huvudsak frihetsberövade migranter. Bilder som nådde ut efteråt visade hur kroppar drogs fram ur rester av byggnader som jämnats med marken.

Ett av många anfall

I den utdragna och katastrofala konflikten i Jemen står Huthirebellerna, som stöds av Iran, mot en saudiskledd koalition vars mål är att återinsätta den tidigare regeringen, som har erkänts internationellt.

Koalitionen genomför regelbundna flyganfall mot rebellkontrollerade områden och har emellanåt fått internationell kritik när måltavlorna har varit civila tillställningar, som bröllop och begravningar. Tusentals civila har dödats i de senaste årens bombningar.

Men alla anklagelser om att koalitionen skulle ha legat bakom fredagens flyganfall är "helt utan grund", enligt koalitionens talesperson Turki al-Malki. Vid sidan av det citeras han när han gör gällande att Huthirebellerna inte hade lagt till området som bombades på en lista över platser som bör fredas av humanitära skäl, vilket han klandrar rebellerna för.

Fortfarande nedkopplat

Under natten till fredag bombades även västkuststaden al-Hudaydah, där måltavlan uppges ha varit det jemenistiska telekommonopolet, som står under Huthirebellernas kontroll. Det fick resultatet att nästan hela Jemen tappade uppkopplingen till internet och den hade på lördagseftermiddagen ännu inte återupprättats.

Fredagens angrepp utgjorde möjligen kulmen på en vecka där Förenade arabemiraten attackerades av drönare och sedan svor att ge igen.

Tre personer dödades i den attacken, som Huthirebellerna tog på sig ansvaret för. Den var något så sällsynt som ett angrepp mot emiratiskt territorium i konflikten, där rebellsidan är klart teknologiskt underlägsen sina motståndare.

Iran: Förvärrar allt

FN:s säkerhetsråd fördömde drönarattacken, då Förenade arabemiraten tagit initiativ till detta som en av rådets icke-permanenta medlemmar.

Vid sidan av det riktades viss kritik även mot fredagens flyganfall, bland annat från FN:s generalsekreterare António Guterres.

Iran anklagar arabländernas koalition för att bara förvärra konflikten, som sedan länge har beskrivits som den värsta pågående humanitära konflikten i världen.

Att flyganfallen kan fortsätta medan omvärlden förblir "tyst och likgiltig" och säljer vapen till koalitionsländerna gör vägen till fred än mer svåröverskådlig, meddelar Irans utrikesdepartements talesperson Saeed Khatibzadeh.

FAKTA

Fakta: Kriget i Jemen

Jemen är ett av världens fattigaste länder och ligger på den Arabiska halvöns sydspets. Landet bildades när Nord- och Sydjemen enades 1990 och är till ytan något större än Sverige.

2014 tog Huthirebellerna, som stöds av Iran, kontroll över huvudstaden Sanaa. Mot dem står en bred militärallians ledd av Saudiarabien, som stödjer den internationellt erkända jemenitiska regeringen. Dessutom verkar lokala miliser, extremistgrupper och separatister på flera håll i landet.

I december 2018 hölls fredssamtal mellan Huthirebellerna och regeringssidan på Johannesbergs slott norr om Stockholm. Där ingicks flera lovande överenskommelser, som parterna sedan har varit ovilliga att implementera.

Den mänskliga nöden växer i krigets spår och miljontals människor har flytt sina hem. FN beskriver läget i Jemen som världens värsta humanitära katastrof.

Minst 377 000 människor har dödats i kriget eller till följd av det, enligt beräkningar som FN gjorde i slutet av 2021.

Utrikes

Konservativa anklagas för hot och utpressning

'Piskorna' kräver stöd för Johnson. Arkivbild.
Foto: Jessica Taylor/AP/TT
Utrikes
Utrikes Konservativa politiker som kritiserar premiärminister Boris Johnson utsätts för trakasserier och utpressning från partiet. Det hävdar parlamentsledamoten William Wragg, som hotar att gå till polisen.

Wragg hävdar att kritiska parlamentsledamöter blivit hotade med indragna offentliga medel i valkretsarna eller att genanta historier om dem läcks till medierna.

Boris Johnson säger att han inte sett några bevis som stödjer anklagelserna, men Wragg står på sig och säger till Daily Telegraph att han kommer att ha ett möte med polisen om trakasserierna och hoten nästa vecka.

Premiärministern har det redan hett om öronen efter uppgifter att han och hans medarbetare ordnat fester medan Storbritannien var nedstängt. Några konservativa parlamentsledamöter, bland dem Wragg, har krävt hans avgång.

Wraggs anklagelser riktar strålkastaren mot en ljusskygg del av det politiska spelet – de så kallade "piskorna" som har i uppgift att se till att partikamraterna stöttar regeringen i viktiga frågor. Påtryckningarna kan vara mer eller mindre raffinerade och har beskyllts för att ibland slå över i rena hot.

Christian Wakeford, en parlamentsledamot som i onsdags gick emot de konservativa till förmån för oppositionen, säger att han fått höra att hans valkrets inte kommer att få någon ny skola om han inte röstade på ett särskilt sätt.

Utrikes

Merz vald till ny ledare för CDU

Vald till ny CDU-ordförande.
Foto: Hannibel Hanschke/AP/TT
Utrikes
Utrikes Friedrich Merz har valts till ny ordförande för tyska Kristdemokraterna (CDU).
Affärsmannen och partiveteranen får nu i uppgift att leda ett parti som efter eran Merkel har famlat efter en väg framåt.

Merz, som i december vann en medlemsomröstning om vem som ska efterträda den på ordförandeposten kortlivade Armin Laschet, fick nära 95 procent av rösterna på den digitala partistämman. Han har en bakgrund som gruppledare i förbundsdagen i början av 00-talet, och ersattes 2002 på posten av Angela Merkel – ett bittert nederlag som ledde till en brytning mellan de två.

Efter många år i näringslivet, bland annat på kapitalförvaltaren Blackrock, gjorde han comeback i den tyska politiken då Merkel gjorde sorti. Han förlorade två ordförandestrider – först mot Annegret Kramp-Karrenbauer och därefter mot Armin Laschet – innan han slutligen erövrade ledarposten.

Företagsvänlig konservativ

Den 66-årige Merz är något av en "loose cannon" och har ofta väckt uppseende med sina uttalanden. Ideologiskt ligger han till höger om såväl Laschet och Kramp-Karrenbauer som Merkel, med tonvikt på företagsvänlig politik och liberalkonservatism. Strategin är att vinna tillbaka väljare som gått till liberala FDP och högerpopulistiska AFD. Det senare partiet kallade han i en uppmärksammad intervju 2018 för "öppet nationalsocialistiskt".

Inför nästa val behöver Merz också bygga ett trovärdigt regeringsalternativ, vilket blir en utmaning, då samtliga partier som CDU/CSU sedan tidigt 60-tal har bildat eller varit nära att bilda koalition med nu regerar tillsammans med varandra.

Förnekar högerplaner

Han har själv vänt sig mot påståenden om en kommande högergir, vilket ska ses i ljuset av att ordet "höger" på tyska inte är helt salongsfähigt. I stället pratar de stora partiernas politiker gärna om "mitten".

Merz har bjudit in samtliga tidigare CDU-ledare som ännu är i livet till middag på lördagskvällen. Merkels sällskap kan han dock inte räkna med – hon har tackat nej.

Pontus Ahlkvist/TT

FAKTA

Fakta: Stort parti med kristen grundsyn

CDU – Christlich Demokratische Union Deutschlands – är ett kristdemokratiskt parti. Partiet är ett av Tysklands traditionellt dominerande partier. Det andra är Socialdemokraterna (SPD).

CDU leddes mellan 2000 och 2018 av Angela Merkel. Därefter har två personer – Annegret Kramp-Karrenbauer och Armin Laschet – suttit på ordförandeposten, men blivit kortlivade. På listan över tidigare ledare finns bland andra Tysklands första förbundskansler Konrad Adenauer och återföreningskanslern Helmut Kohl.

Politiskt är CDU ett brett, allmänborgerligt parti med en kristen grundsyn. Partiet förespråkar "social marknadsekonomi" och finns representerat i alla tyska förbundsländer förutom Bayern, där man har ett valtekniskt samarbete med CSU, som ofta ligger något till höger om CDU.

Utrikes

Giftig cocktail hotar Dansk Folkeparti

Kandidaterna Morten Messerschmidt, Merete Dea Larsen, Martin Henriksen och Erik Høgh-Sørensen möttes i en debatt, modererad av Hans Engell (i mitten), inför valet av ny partiledare för Dansk Folkeparti. Sedan dess har Høgh-Sørensen avsagt sin kandidatur.
Foto: Philip Davali/Ritzau/TT
Utrikes
Utrikes Krisande Dansk Folkeparti är splittrat inför valet av ny partiledare.
En giftig cocktail av personliga och politiska motsättningar kan marginalisera det invandringskritiska partiet, som länge har setts som en föregångare för Nordens högerpopulistiska rörelse.

Dansk Folkeparti (DF) är delat i två läger och det är ovärdigt, skrev Søren Espersen, folketingsledamot och mångårig vice partiledare nyligen på Facebook.

Partiet skakas i sina grundvalar inför söndagens extrainsatta årsmöte då en ny partiledare ska väljas efter Kristian Thulesen Dahl, som aviserade sin avgång efter ett katastrofalt kommunval i mitten av november.

– Det är ett parti som är splittrat av både politiska och personliga motsättningar, säger Erik Holstein, politisk kommentator för den danska nättidningen Altinget.

Toppstyrt parti

Det är ytterst ovanligt att Dansk Folkeparti, som bildades 1995, har oreda i sitt parti.

– Det är fullständigt okaraktäristiskt i jämförelse med hur det har varit tidigare i partiet. Det har varit ett av de mest toppstyrda partierna i Danmark, säger Rune Stubager, professor i statsvetenskap vid Århus universitet.

En förklaring är att partiet har vuxit sig så stort att det lider av någon form av växtvärk.

– Ju större parti blir, desto svårare är det att hålla det under kontroll, säger Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola.

För även om de populistiska och högerradikala partierna numera är etablerade i Sverige, Danmark, Finland och Norge är de ändå relativt nya och omogna partier.

– Det har inte etablerats normer och kulturer inom partierna för hur man ska hantera den här typen av konflikter. Då kan det bli konflikter i det offentliga som exempelvis nu i Dansk Folkeparti, säger Jungar, som forskar om högerradikala partier.

Drivit förändringen

Utan att sitta i regering har Dansk Folkeparti under 2000-talet nått ett stort inflytande med sin politik som stödparti. Valet 2015 blev en braksuccé, med 21,1 procent av rösterna blev partiet det näst största i Danmark.

– Dansk Folkeparti har varit ett avantgarde i Norden för högerradikala partier när det gäller att få inflytande och påverka politiken. Det är ett parti som har kunnat driva förändringen i dansk integrations- och migrationspolitik, säger Ann-Cathrine Jungar.

Men när etablerade partier, inklusive de regerande Socialdemokraterna, tagit över Dansk Folkepartis kärnfrågor – stram migrationspolitik och hårdare straff – har motgångarna kommit.

Liknande tendenser finns i andra nordiska länder, Sverige inkluderat, framhåller Jungar.

– De högerradikala partiernas frågor är inte längre några perifera frågor, utan det är för det mesta allmänt accepterade. Åtminstone problemställningen, sedan kan det ju skilja sig åt hur radikal politiken är och vad som är orsaken till problemen, säger hon.

Vill skärpa migrationspolitiken

Ett politiskt inflytande genom kompromisser ger också spelutrymme för nya uppstickare på högerflanken. I Danmarks fall rör det sig om Nye Borgerlige, som kom in i folketinget 2019 med en mer radikal migrationspolitik.

Strategin att agera stödparti grundlades av den mångåriga partiledaren Pia Kjærsgaard och har övertagits av den nu avgående partiledaren Kristian Thulesen Dahl. En linje som Morten Messerschmidt och Martin Henriksen – de båda huvudkandidaterna till partiledarposten – vill förändra.

– Kristian Thulesen Dahl har i många år försökt göra DF till det nya mittenpartiet. Det spelet vill Messerschmidt göra upp med. Han vill placera Dansk Folkeparti som ett tydligt borgerligt parti, säger Erik Holstein.

Martin Henriksen, som vid valet 2019 förlorade sin stol i folketinget, vill flytta partiet höger ut av andra orsaker.

– Henriksen säger att man har blivit för mjuk i invandringspolitiken och den profilen vill han skärpa, säger Erik Holstein.

Messerschmidt har fått stöd av Pia Kjærsgaard, men han är kontroversiell inom partiet. I somras dömdes han av tingsrätten för svindleri med EU-medel under sin tid som parlamentariker, men den domen revs nyligen upp eftersom domaren ansågs vara jävig. Fallet ska i framtiden tas om i tingsrätten.

– Trots det är Messerschmidt favorit till att ta över som partiledare, men han har många fiender, säger Erik Holstein.

Henriksen har å andra sidan aviserat att det inte finns någon plats för varken Kjærsgaard eller Messerschmidt i en framtida partiledning om han själv tar över som ledare.

Bättre med skilsmässa?

Vilka som blir kvar i partiet efter söndagens val av partiledare får framtiden utvisa, men Ann-Cathrine Jungar drar en parallell till Sannfinländarnas situation för några år sedan.

– Sannfinländarna kom in i regeringen 2015, men fick kompromissa oerhört mycket i regeringsställning och splittrades 2017. Tongivande politiker var med i utbrytargruppen som bildade Blå framtid, men de gick upp i rök efter valet 2019. Det var den radikalare falangen av Sannfinländarna som tog över partiet och man trodde att de skulle krympa i opinionen, men det gjorde man ju inte, säger hon.

En konflikt kan möjligtvis lösas snabbare om någon falang lämnar ett parti, resonerar statsvetaren.

– En skilsmässa är kanske bättre än att trampa på i ett dåligt äktenskap, säger Jungar.

Dansk Folkepartis politiska och personliga motsättningar i en giftig cocktail liknar situationen som danska De Konservative hade på mitten av 1990-talet.

– Mycket kan gå fel när splittringen består av den kombinationen. Det är inte så att jag tror att Dansk Folkeparti är existenshotat, men det tog De Konservative mer än 20 år att komma ut ur den skuggan som de uppgörelserna skapade, säger Erik Holstein.

Daniel Kihlström/TT

Dansk Folkepartis partiledare Kristian Thulesen Dahl när han i mitten av november aviserade att han avgår. I bakgrunden syns den tidigare partiledaren Pia Kjærsgaard. Arkivbild.
Dansk Folkepartis partiledare Kristian Thulesen Dahl när han i mitten av november aviserade att han avgår. I bakgrunden syns den tidigare partiledaren Pia Kjærsgaard. Arkivbild.
Foto: Nils Meilvang/Ritzau/TT
Morten Messerschmidt (till vänster) är favorit till att ta över som partiledare i Dansk Folkeparti efter Kristian Thulesen Dahl, som här ses i förgrunden. Arkivbild.
Morten Messerschmidt (till vänster) är favorit till att ta över som partiledare i Dansk Folkeparti efter Kristian Thulesen Dahl, som här ses i förgrunden. Arkivbild.
Foto: Liselotte Sabroe/Ritzau/TT
Martin Henriksen håller tal under en demonstration 2020. Henriksen vill skärpa Dansk Folkepartis profil när det kommer till migrationspolitiken. Arkivbild.
Martin Henriksen håller tal under en demonstration 2020. Henriksen vill skärpa Dansk Folkepartis profil när det kommer till migrationspolitiken. Arkivbild.
Foto: Philip Davali/Ritzau Scanpix/TT

FAKTA

Fakta: Dansk Folkeparti

Dansk Folkeparti (DF) grundades i oktober 1995 av Pia Kjærsgaard, Poul Nødgaard, Olle Donner och Kristian Thulesen Dahl. Kvartetten kom från populistiska Fremskridtspartiet, som de lämnade efter ett kaotiskt landsmöte på våren samma år.

Kjærsgaard var vid tillfället partiledare för Fremskridtspartiet och hon tog samma roll i nystiftade DF. En position hon hade fram till 2012 då Thulesen Dahl tog över partiledarposten.

Den invandringskritiska linjen har alltid präglat bilden av DF och ett av partiets första kontroversiella förslag var att om en invandrare döms för ett brott ska hela familjen utvisas.

Vid partiets första folketingsval 1998 fick DF 7,4 procent av rösterna och 13 mandat. Valen 2001, 2005, 2007 och 2011 fick partiet 12,0–13,9 procent av rösterna och 22–25 mandat.

Vid folketingsvalet 2015 stod Dansk Folkeparti för en braksuccé och fick 21,1 procent, vilket gav 37 mandat. Resultatet gjorde partiet till landets näst största, efter Socialdemokratiet (26,3 procent).

Året innan blev EU-kritiska DF Danmarks största parti i EU-parlamentet med 26,6 procent.

Sedan dess har väljarna flytt partiet. Vid EU-valet 2019 sjönk stödet med närmare 16 procentenheter och tre av fyra stolar i parlamentet försvann.

Vid folketingsvalet 2019 rasade DF till 8,7 procent och förlorade 21 av sina 37 mandat i parlamentet.

Partiet har aldrig suttit i en regering, men har under 2000-talet fått igenom mycket av sin politik som stödparti.

I mitten av november fick DF endast 4,1 procent av de samlade rösterna i kommunvalet, vilket är mer än en halvering jämfört med 2017. Kort efteråt meddelade Kristian Thulesen Dahl att han avgår som partiledare.

En ny partiledare ska väljas under ett extrainsatt årsmöte i Herning söndagen den 23 januari.

Källor: Danmarks Radio, Politiken, Jyllands-Posten, Ritzau

FAKTA

Fakta: Kandidaterna till partiledarposten

Inledningsvis anmälde fyra politiker sitt intresse för partiledarposten i Dansk Folkeparti, men sedan Erik Høgh-Sørensen hoppat av återstår tre kandidater:

Morten Messerschmidt

Nuvarande vice ordförande i partiet. Är den mest kända av de fyra kandidaterna och den ende som i nuläget är parlamentsledamot. Tog plats i folketinget för första gången 2005 och var under åren 2009–2019 EU-parlamentariker. Dömdes i augusti 2021 till sex månaders villkorlig dom för att ha förskingrat EU-medel och förfalskat dokument under sin tid som parlamentariker. Domen revs dock upp nyligen sedan domaren i målet bedömdes vara jävig och fallet ska tas om i tingsrätten vid ett senare tillfälle. Messerschmidt stöttas av den tidigare partiledaren Pia Kjærsgaard (1995–2012) och får även stöd av åtminstone fem andra DF-politiker i folketingsgruppen.

Martin Henriksen

Sitter med i partiledningen och var under många år en profilerad DF-politiker när han partiets talesperson i migrations- och integrationsfrågor. Blev av med sin stol i parlamentet efter det stora valnederlaget 2019. Kritiserade partiledningen vid årsmötet i september 2021 för att ha blivit för mjuk i migrationspolitiken. Fyra folketingsledamöter har officiellt pekat på Henriksen som ny partiledare.

Merete Dea Larsen

Medlem i partiledningen och satt i folketinget 2015–2019. Okänt namn för den breda befolkningen. Har sagt att hon främst ställer upp för att försöka samla partiet och att medlemmarna ska kunna välja mellan olika kandidater. Två folketingsledamöter stöttar hennes kandidatur.

Källor: Ritzau, TV2 Nord

Utrikes

Förvirring om ryska angrepp huvudvärk för väst

President Joe Biden under pressträffen i onsdags.
Foto: Susan Walsh/AP/TT
Utrikes
Utrikes Nato och EU hotar med sanktioner mot Ryssland även vid ett mindre angrepp mot Ukraina. Men vad ska då räknas som ett mindre angrepp?
– Mindre angrepp blir en definitionsfråga och det finns inget svar på det. Det är något man får diskutera och det blir ett jätteproblem, säger Björn Ottosson vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Frågan aktualiserades i och med USA:s president Joe Bidens pressträff tidigare i veckan. Biden lovade hårda sanktioner vid en ny rysk invasion av Ukraina, men sade också att vid "ett mindre angrepp", något som inte innebar att ryska styrkor gick över gränsen till Ukraina, var Natomedlemmarna inte överens om hur militäralliansen skulle reagera.

Efter kraftig kritik från Ukraina förtydligade Biden kort därefter att om ryska soldater korsar gränsen ska det ses som en invasion, medan exempelvis en hackerattack skulle vara ett mindre angrepp. Hans pressekreterare Jen Psaki har också sagt att angrepp som inte är militära, som cyberattacker och paramilitära anfall, kommer att bemötas med "ett beslutsamt, ömsesidigt och gemensamt svar".

Blir definitionsfråga

Men uttalandet skapar problem – eftersom diskussionen inför eventuella sanktioner nu kan landa i vad som ska räknas som en invasion respektive ett mindre angrepp, säger Björn Ottosson, USA-forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Att man infört den här distinktionen i diskussionen om sanktionerna gör situationen mycket, mycket svårare för Europa. Nu kan plötsligt en massa aktörer inom Europa som inte vill ha skarpa sanktioner hävda att något Ryssland gör är ett mindre angrepp och att man då inte ska slå på så hårt eller införa kostsamma sanktioner, säger han.

Vid exempelvis en tydlig förflyttning av ryska förband över gränsen till Ukraina kommer sanktioner att införas, bedömer Ottosson.

– Om något tydligt händer, som att Ryssland gör något inne i Ukraina och begår våld på Ukrainas suveränitet – tydligt – då aktualiseras en diskussion.

Svårare är det med sådant där det är svårt att direkt identifiera aktören, som exempelvis cyberattacken nyligen mot ukrainska regeringssajter som Ryssland anklagas för att ligga bakom, enligt Ottosson.

"Ligger precis under gränsen"

Och Ryssland är bra på att balansera på gränsen för vad omvärlden kan acceptera, enligt Gudrun Persson, forskningsledare vid FOI med fokus på rysk säkerhetspolitik.

– Ryssland har, om vi tittar tillbaka på Georgien och Krim, varit väldigt skickligt på att ligga precis under gränsen för vad som av omvärlden uppfattas som invasion, säger hon.

Under den militära annekteringen av ukrainska Krim 2014 var EU mycket splittrat och nådde inte någon enighet – förrän den nederländska flighten MH17 sköts ned över östra Ukraina, säger Persson.

– Det var sommaren 2014 och nedskjutningen av MH17 som fick EU att enas om sanktioner som fortfarande ligger – alltså inte annekteringen av Krim.

Liten effekt av sanktioner

Om sanktioner ens har någon påverkan på den ryska presidentens agerande beror givetvis på deras omfattning. Men generellt sett har sanktioner ganska liten inverkan på staters agerande kring det som anses ligga i landets nationella intressen, säger Björn Ottosson.

– Hittills har de haft väldigt liten effekt. Och man är inte enig om hur långt man vill gå i sanktionsfrågan. Det finns uppenbara svagheter bland europeiska länder – de är inte enade. Och den oenigheten är Putin väl medveten om.

– Den ingår naturligtvis i den ryska kalkylen och den ryska strategin.

Anna Hansson/TT

FAKTA

Bakgrund: Öppen konflikt sedan 2014

Relationerna mellan Ryssland och Ukraina har varit bottenfrusna i många år.

Länderna befinner sig i öppen konflikt sedan 2014, då Ryssland i strid med internationell rätt annekterade den ukrainska halvön Krim och gick in med styrkor i Donbass i östra Ukraina. Områdena Donetsk och Luhansk styrs än i dag av ryskstödda separatister med nära ekonomiska och militära band till Moskva.

Under 2021 mobiliserade Ryssland i olika vågor stridsfordon, artilleri och tiotusentals soldater till gränsområdet mot Ukraina. Strax före jul lade Kreml fram en kravlista som bland annat skulle innebära att USA och Nato måste dra sig tillbaka från samtliga länder som ingick i det tidigare östblocket, och samtidigt lova att varken Ukraina eller andra länder tillåts ansluta sig till den västliga militäralliansen. Västmakterna har avfärdat kraven som orimliga.

Omkring 14 000 människor har dödats i Ukrainakonflikten, däribland tusentals civila.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Företagsfinanser.se

Ökning av ansökningar om pausade amorteringar!

Företagsfinanser.se Bostadsmarknaden har trots omständigheterna inte rasat, istället har försäljningen ökat med hela 13 % och med ett fortsatt tryck på visningar på uteliggande bostäder.

Men även fast bostadsmarknaden är i full rullning så är det många bankkunder som har valt att pausa sina amorteringar på sina bostadslån. Detta i och med att bankerna lättat på tyglarna en aning som hjälp för den ekonomiska situationen som många sitter i just nu. I April så var det många husköp som gick i lås och många nya lyckliga husägare som flyttade in i sina nya hem. April är generellt sett en månad då många köper hus varje år och det visade sig vara så även under detta år.

Varje år så ökar mängden bostadslån i Sverige och ligger tillsammans på tusentals miljarder i värde. För de flesta hushåll så är det boendet som kostar mest månadsvis och också den utgift som svider mest. I mars gick bankerna ut med att de ändrar amorteringskraven för att hjälpa sina kunder. På detta sätt är det många som har kunnat spara in en del. Även fast det varje år är många kunder som ansöker om amorteringsfria månader på sina bolån, så har det varit en stor ökning av fall under de senaste månaderna.

Reporäntan oförändrad

Riksbanken meddelade nyligen att de lämnar kvar reporäntan på noll och detta för att de anser att den nedåtgående ekonomiska spiralen beror på gällande restriktioner. Det anses också vara svårt att sätta en prognos på hur framtiden kommer att se ut. Att räntan ligger oförändrad är ingenting som låntagare kommer att märka då det är samma som innan. Riksbanken betonar dock att räntan kan komma att sänkas om det anses vara nödvändigt i framtiden.

Många anser att räntan borde ha blivit reglerad ned på minus men Riksbanken menar på att det inte finns någon anledning att göra så i dagsläget. Anledningen till detta är att denna krisen inte är grundad i en finanskris likt den 2008, så den ska inte bedömas som så. Norge och Storbritanniens centralbanker sänkte däremot sina räntor med 0,5 %.

Detta tittar banken på när du ansöker om företagslån

Det är också många företagare som ansöker på företagsfinanser.se för att kunna hantera den nuvarande ekonomiska situationen där många företag står med en lägre produktion och därav omsättning. När ett företag ansöker om ett lån så är det dessa punkter som banken tittar på i en ansökan:

– Ägarna av företaget - referenser, privatekonomi och erfarenheter.

– Företagets affärsplan - detaljerad plan.

– Eventuell ekonomisk hjälp - revisor eller liknande.

– Balansräkning, bokslut och deklaration på företag som etablerat sig redan.

Det finns ett par olika företagslån som banker kan låna ut till företagare och vilket som passar för eventuella företag kan variera beroende på behovet. Ett företag som behöver investera i inventarier, maskiner eller byggnader brukar exempelvis oftast välja en investeringskredit och enbart amortera för den summa som är använd.

Utrikes

Mindfulness-fader har lämnat jordelivet

Den vietnamesiske munken och fredsaktivisten Thich Nhat Hanh har avlidit 95 år gammal. Arkivbild.
Foto: Richard Vogel/AP/TT
Utrikes
Utrikes Thich Nhat Hanh, buddhistmunken som tog mindfulnessmeditation till västvärlden, har avlidit 95 år gammal.
Han uppges ha lämnat det här livet fridfullt natten till lördagen.
PREMIUM

Förutom att han skrivit över hundra böcker om bland annat mindfulness och meditation var Thich Nhat Hanh en engagerad fredsaktivist som 1967 blev nominerad till Nobels fredspris av människorättskämpen Martin Luther King.

"Hans idéer för fred skulle, om de tillämpades, skapa ett monument över ekumenik, över världsbrödraskap, över mänskligheten", skrev King i sin motivering.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Minst sex döda i brand i Bombay

Rök stiger från en brandhärjad byggnad i Bombay. Branden tog minst sex människors liv.
Foto: Emmanual Yogini/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Minst sex personer har omkommit i brand i ett 19-våningshus i Bombay. Dödstalet riskerar att stiga – 15 personer skadades och för fyra av dem är läget kritiskt.

Branden bröt ut på femtonde våningen efter en kortslutning i luftkonditioneringen i en lägenhet. Ett tjugotal brandbilar kämpade i två timmar innan elden var under kontroll.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Irland häver virusrestriktioner

Irland har tagit sig igenom 'omikronstormen' enligt landets premiärminister. Därför hävs vissa restriktioner och barer kan återgå till normala öppettider. Arkivbild.
Foto: Damien Storan/AP/TT
Utrikes
Utrikes Irland har ridit ut "omikronstormen", säger landets premiärminister Micheál Martin.
I och med det kommer flera coronarestriktioner att hävas från och med lördagen.
PREMIUM

– Majoriteten av de folkhälsoåtgärder vi levt med kommer att tas bort, sade Martin på fredagen, men understök att pandemin inte är över.

Beslutet innebär att barer och restauranger kan återgå till normala öppettider och behöver inte kräva vaccinpass eller att folk håller avstånd.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL